Klimatpolitiska rådet Podcasts
-
Påsklov och dags för ett bonusavsnitt om ungefär vad som helst. Högt och lågt, fotbollsbråk och IPCC, media, aprilskämt och Sustainable Brand Index.
I bonusavsnittet "Äggstra allt" tar vi ett grepp om nuläget i april 2023 – där allt från greenwashing och Overshoot Day till regeringssågningar av Klimatpolitiska rådet får plats. Emma berättar varför hon helst tar ut lönen i jämna tusenlappar och bara kollar på termometern när det är jämna gradantal, och Maria lyckas med ett extrainsatt aprilskämt som fastnar på band. Glad påsk!
I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?
PODDARE Emma Sundh & Maria Soxbo
KONTAKT Mail, Facebook & Instagram.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Experterna i Klimatpolitiska rådet tycker att regeringens klimatpolitik är för dålig. Regeringen och Sverigedemokraterna vill räkna alla människor som bor i Sverige. I Linköping ska flera skolor läggas ned, vilket oroar mamman Ingrid som har en dotter med autism och språkstörning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Nyheterna Radio 10:00
-
Staten och myndigheter kan gå före när det gäller klimatomställningen. Det visar exemplet Nya Zeeland där offentlig sektor klimatsäkras i rekordfart. Eva Mineur från Klimatpolitiska rådet och fd statssekreterare Eva Svedling (MP) diskuterar vad staten och förvaltningen kan göra för att hjälpa hela Sverige att minska koldioxidutsläpp. Myndigheterna skulle kunna göra stor skillnad för klimatet om de inte behövde tampas med målkonflikter och otydlig styrning. Men måste man vänta på order ovanifrån eller kan man börja vid eget skrivbord? Programledare: Silvia Kakembo
-
Att dagens ekonomiska situation i hög grad har påverkat marknadsläget i samhällsbyggnadsbranschen är det nog få personer som säger emot. En del fastighetsbolag har svårt att refinansiera sina verksamheter, ännu fler har pausat de projekt som går att pausa och byggföretag kämpar å ena sidan för att hantera de konsekvenser som uppstår vid inställda projekt samt att faktiskt kunna färdigställa de projekt som är igång trots utmaningar med skenande materialpriser.
Allt det här samtidigt som vi är i ett kritiskt läge med att ställa om hela branschen för att kunna nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Cecilia Hermansson har tidigare varit chefsekonom vid Swedbank och ledamot i det Finanspolitiska rådet. Idag är hon forskare i finansiell ekonomi på KTH och ordförande i Klimatpolitiska rådet. Vi pratar om dagens fastighetsmarknad, vad vi kan förvänta oss framåt och givetvis hela samhällsbyggnadsbranschens utmaning med att minska sin klimatpåverkan.
Ta kontakt via: www.helakedjan.se -
Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?
Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent.
Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka.
Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår.
Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022.
Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman -
Björn Sandén, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet och professor i innovation och hållbarhet på avdelningen Miljösystemanalys på Chalmers där han forskar och undervisar om samhällsomställningar, framväxt av nya industrier, klimat- och innovationspolitik och om risker och möjligheter med ny teknik.
Vi träffades på Chalmers den 15 september, samma dag som det stod klart att M.KD och L vunnit valet med stöd av SD. -
Sveriges och EU:s klimatmål är en fråga om rättvisa. Rika länder som Sverige ska nå klimatmålen snabbare än utvecklingsländerna, det säger Johan Kuylenstierna som är ordförande för Klimatpolitiska rådet. Problemet är bara att med den här takten kommer Sverige inte att klara av sina klimatmål. Trots alla utmaningar tror Kuylenstierna ändå att det finns hopp.
Fördjupning
Du kan höra en längre intervju med Johan Kuylenstierna i avsnitt 90 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du också hittar här i din poddapp.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sveriges och EU:s klimatmål är en fråga om rättvisa. Rika länder som Sverige ska nå klimatmålen snabbare än utvecklingsländerna, det säger Johan Kuylenstierna som är ordförande för Klimatpolitiska rådet. Problemet är bara att med den här takten kommer Sverige inte att klara av sina klimatmål. Trots alla utmaningar tror Kuylenstierna ändå att det finns hopp.FördjupningDu kan höra en längre intervju med Johan Kuylenstierna i avsnitt 90 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du också hittar här i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sveriges rykte som föregångare i miljö- och klimatfrågor har följt oss i flera decennier. Men det bygger delvis på vårt sätt att räkna där vi endast inkluderar produktionsrelaterade utsläpp men inte konsumtionsbaserade utsläpp. Johan Kuylenstierna vet det här. Han har varit ordförande i klimatpolitiska rådet vars uppgift är att utvärdera den svenska klimatpolitiken. I avsnittet hör du honom prata om de många olika klimatmål Sverige har, om hur klimatpolitiken styrs och utvärderas, samt vad som krävs för att vi ska kunna ställa om snabbare.
Bokrekommendationer:
Klimatologi Meteorologi - Jörgen Bogren, Göran Loman, Torbjörn Gustavsson
Svälten - hungeåren som formade Sverige - Författare
Världen som väntar - vårt liv i klimatförändringarnas Sverige - Peter Alestig
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Solcellskollens 74:e avsnitt gästas vi av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot för det Klimatpolitiska rådet. I avsnittet vävs två parallella historier samman: en om industrialiseringen av Norrland och en om miljöfrågans ursprung och framväxt.
Vi tar avstamp i Framtidslandet, Sverkers doktorsavhandling om industrialiseringen av Norrland under tidsperioden 1870-1920. Vi får dels höra om migreringen till norra Sverige och de investeringar i sågverk, gruvor, tågräls och vattenkraftverk som låg till grund för utvecklingen — och dels om samhällsdebatten och de olika åsiktsströmningarna om hur norra Sverige skulle utvecklas.
I avsnittets andra del (från 33:e minuten) går Sverker igenom hur miljön som samhällelig fråga växte fram under 1900-talets andra hälft. Vi får bl.a. höra om hur kunskapsutvecklingen under de två världskrigen bidrog till förståelsen om hur människan påverkar miljön och om hur institutioner bildades kring miljöfrågor. Sverker pratar även om Sveriges (och Stockholms) roll i det internationella miljöarbetet och resonerar kring hur en person som Greta Thunberg kan ha fått ett så stort genomslag.
I den sista delen av podden (från 67:e minuten) väver vi samman de två berättelserna genom att prata om den nyindustrialiseringen som sker i Norrland idag inom ramen för den gröna omställningen. Sverker drar paralleller mellan utvecklingen i norra Sverige då och nu och resonerar kring hur utvecklingen denna gång kan bli mer hållbar för de samhällen som utvecklas och byggs upp runt de nya näringarna.
-
I säsongsavslutningen träffar vi Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet, adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms universitet, och en av Sveriges ledande klimatexperter.
Ämnen som alltid är aktuella när man pratar om framtiden är ju nämligen klimatet, klimatomsättningen – och förstås hur företag och ledare ska förhålla sig till utmaningarna. I samtalet kommer vi in på omställningen i Sverige och världen. Men framförallt på alla de möjligheter som uppstår längs vägen; inte minst nya arbetstillfällen och affärsidéer.
Johan har en unik position i den svenska klimatomställningen där han både kan utvärdera det som görs och inspirera till nya sätt att tänka. Han är en optimist som visar att vi har många möjligheter för att manövrera oss mot en mer hållbar värld.
Samtalet leds av Robin Askelöf, CMO på Hypergene, som med podden är på ständig jakt efter nya perspektiv på beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap. Avsnittets boktips är "The Art of Alignment: av Patty Beach. Det är en bok som tar upp nycklar till att få med sig alla andra när nya idéer, projekt eller strategier ska omsättas i praktiken. Alltså att enas bakom det som ska göras, eller för den delen komma tillbaka på spåret om man kör i diket. Spännande läsning, med andra ord. Kom ihåg att prenumerera på Konkurrenskraft så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på. -
Johan Kuylenstierna är den första personen som gästar Heja Framtiden för andra gången. Han är i dag ordförande i Klimatpolitiska rådet och syns flitigt i klimatdebatten. Den här gången möter vi honom efter en föreläsning på Nordic Sustainability Expo, där han bland annat pratat om geopolitikens roll i klimatomställningen och varför alltid hänger ihop. I avsnittet får vi även med oss några hoppfulla trender från hans helikopterperspektiv på utvecklingen. Programledare: Christian von Essen // Inspelat på Stockholmsmässan // Nästa nummer av magasinet Framtidens hållbara matsystem utkommer i slutet av juni med distribution i Dagens Industri. // Läs mer på hejaframtiden.se och framtidenshallbara.se
-
Regeringen har presenterat två stödpaket på totalt 21 miljarder för att kompensera hushållen de höga el- och drivmedelspriserna. Men vad finns det för risker med att det är staten som ska stå för notan när priserna stiger?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Medverkande och röster i programmet:
Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Robert Bergqvist, seniorekonom SEB
Cecilia Hermansson, vice ordförande Klimatpolitiska rådet
Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet
Mikael Damberg, finansminister (S)
Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD)
Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet
John Hassler, professor i nationalekonomi
Stefan Ingves, riksbankschefProducent:
Olof Wijnbladh
Tekniker:
Ludvig Widman
[email protected]
