Anekdot Podcasts
-
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens gränser som pågår än idag. Är mystiken kring kvantfysiken överdriven eller befogad? Hur kommer det sig att så många filosofer och teologer intresserat sig för kvantfysikens frågeställningar, inte sällan uppmuntrade av fysikerna själva? Och vad ville egentligen Schrödinger säga med sin berömda katt? Bildningspodden ger en grundkurs till ett av 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.
Gäster i studion är Sören Holst och Karolina Enquist Källgren. Sören Holst är teoretisk fysiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori och undervisar om kvantfysik. Karolina Enquist Källgren är idéhistoriker vid Stockholms universitet, specialiserad på kunskapsteori och forskar för närvarande om kopplingar mellan kvantfysiken och teologin.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se. -
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemärkelsen är det regelverket för hur flerstämmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strängare definition syftar kontrapunkt på hantverket att fläta individuella melodier till en harmonisk helhet. Kontrapunkten som hantverk hade sin guldålder under renässansen och barocken, men dess historia börjar redan i medeltiden och leder hela vägen fram till Beatles, Blur och Lady Gaga. Bildningspodden ger grundkursen till kontrapunktens teori och historia.
Gäst i studion är MATTIAS LUNDBERG, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, där han forskar och undervisar på medeltidens, renässansens och barockens musikhistoria. Han är också ledamot av Musikaliska Akademien samt verksam som radioproducent och folkbildare.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Ljudredigering: Lars in de Betou
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. -
I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gästar Bildningspodden.
Ljudteknik: Peter Roslund.
Klippning: Lars in de Betou.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. -
Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens kön.
JULIA RAVANIS är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga erfarenheter.
Regissör: Lars in de Betou
Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren.
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som en mossig genre, men är det en nidbild? Vad var det mest radikala med 1700-talets pastoraler? Och hur mycket har antikens pastoraler gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria.
Gäster i studion är Vera Sundin och Anna Blennow. Vera Sundin är litteraturvetare vid Stockholms universitet som skriver på en avhandling om svenska, litterära pastoraler. Anna Blennow är lektor och docent i latin vid Göteborgs universitet, bland annat specialiserad på den antika pastoralen.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Historieböcker är inte längre vår vanligaste källa till att lära oss om historien. Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Varför är vår tid så besatt av historiska fiktioner? Hur mycket genredrag har nutida tv-serier gemensamt med den historiska romanens pionjärverk kring sekelskiftet 1800? Var 1800-talets bild av 1700-talet densamma som vår tids? Och vad betyder det för vår historiesyn idag att vi konsumerar så mycket påhittad historia? Bildningspodden tar tempen på samtida historiska fiktioner och drar linjer till deras historiska föregångare.
Gäster i studion är genusvetaren Kristina Fjelkestam, filmvetaren Tommy Gustafsson och litteraturvetaren Claudia Lindén. Samtalet leds av Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid.
SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent.
Regissör: Lars In de Betou
Redaktör: Hedvig Härnsten
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.
Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.
Samtalsledare: Anna Jansson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer
Det här är ett smakprov av klassikerpodden Verket. Podden produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Lyssna på Anekdot.se eller i Verkets egen poddkanal, där poddar finns. -
"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom åren tolkats på många olika sätt. Vad är det som gör den här dikten så stark? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap?
Premiäravsnittet av Verket gästas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmärksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017).
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket – en podd om klassiker diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag?
I den här förintervjun berättar programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och diskuterar vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
