Anna Jansson Podcasts
-
I början av 1590-talet beställde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II en skulptur av den nederländske konstnären Adriaen de Vries. Skulptören valda den antika sagans Psyke som sitt motiv, kungadottern som lyfts upp till Olympens höjder med hjälp av bevingade amoriner för att återförenas med sin älskade Amor. Den stora bronsskulpturen hamnade i Rudolf II:s stora konstsamling i Prag och var ett mästarprov av sällan skådad teknisk skicklighet i sin samtid. År 1648 hamnade den i Sverige, som ett krigsrov i slutskedet av 30-åriga kriget.
Gäster i avsnittet är Linda Hinners och Martin Olin. Linda Hinners är skulpturintendent på Nationalmuseum och konsthistoriker, disputerad vid Stockholms universitet. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Kristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den kungliga porträttgenren och en fascinerande regents relation till konst.
Gäster i studion är Stefan Fogelberg Rota och Martin Olin. Stefano Fogelberg Rota är docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, specialiserad på drottning Kristina. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.
Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Kristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den kungliga porträttgenren och en fascinerande regents relation till konst. Gäster i studion är Stefan Fogelberg Rota och Martin Olin. Stefano Fogelberg Rota är docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, specialiserad på drottning Kristina. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Det brukar kallas impressionismens födelseögonblick – när Renoir och Monet i september 1869 reste till Paris grönskande förorter och flyttade fram gränserna för hur måleriet kunde gestalta verkligheten. Renoirs "La Grenouillère", som är en av dessa historiska målningar, fångar ett sällskap som förlustar sig på en ponton i den blomstrande tillflyktsorten. Vad var det som gjorde den här idylliska målningen så banbrytande? Hur förhöll sig impressionismen till den bullrande metropolen Paris och dess tekniska nymodigheter? Klassikerpodden Verket diskuterar en av impressionismens viktigaste verk.
Gäster i studion är Paula von Wachenfeldt och Per Hedström. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef vid Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.
Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Det brukar kallas impressionismens födelseögonblick – när Renoir och Monet i september 1869 reste till Paris grönskande förorter och flyttade fram gränserna för hur måleriet kunde gestalta verkligheten. Renoirs "La Grenouillère", som är en av dessa historiska målningar, fångar ett sällskap som förlustar sig på en ponton i den blomstrande tillflyktsorten. Vad var det som gjorde den här idylliska målningen så banbrytande? Hur förhöll sig impressionismen till den bullrande metropolen Paris och dess tekniska nymodigheter? Klassikerpodden Verket diskuterar en av impressionismens viktigaste verk. Gäster i studion är Paula von Wachenfeldt och Per Hedström. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef vid Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Den italienska 1500-talskonstnären Giuseppe Arcimboldo blev under 1900-talet världsberömd för sin märkliga porträttkonst. Hans målningar och skisser av ansikten sammansatta av grönsaker, kött eller böcker blev kultförklarade av surrealisterna och finns idag som kylskåpsmagneter i var och varannan museishop. Men hans unika porträttkonst var länge förbisedd. Vad vet vi egentligen om konstnären och porträttens tillkomst? Finns det särskilda sätt att tolka deras betydelse? Och vad kan de lära oss om italienskt renässansmåleri?
Gäster i studion är Svante Helmbaek Tirén och Martin Olin. Svante Helmbaek Tirén är redaktör, konstnär och curator inriktad på arkitektur- och dekorationshistoria. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.
Gå till anekdot.se för att se högupplöst reproduktioner av Arcimboldos porträtt.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Den italienska 1500-talskonstnären Giuseppe Arcimboldo blev under 1900-talet världsberömd för sin märkliga porträttkonst. Hans målningar och skisser av ansikten sammansatta av grönsaker, kött eller böcker blev kultförklarade av surrealisterna och finns idag som kylskåpsmagneter i var och varannan museishop. Men hans unika porträttkonst var länge förbisedd. Vad vet vi egentligen om konstnären och porträttens tillkomst? Finns det särskilda sätt att tolka deras betydelse? Och vad kan de lära oss om italienskt renässansmåleri? Gäster i studion är Svante Helmbaek Tirén och Martin Olin. Svante Helmbaek Tirén är redaktör, konstnär och curator inriktad på arkitektur- och dekorationshistoria. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se högupplöst reproduktioner av Arcimboldos porträtt. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Ett frukostbord är uppdukat i det gröna. Solljus faller över lockande delikatesser och vackert porslin. Hanna Paulis oljemålning från 1887 kan se finstämt oförarglig ut – men i sin samtid var den inte okontroversiell. En kritiker reagerade på att gestaltning var alldeles för modern och påstod att ljusfläckarna på bordsduken hade uppstått efter att konstnären tvätta sina penslar på den. Idag betraktas "Frukostdags" som ett av tidens viktigaste svenska bildkonstverk. Vad är det som gör målningen så speciell? Vad berodde kritiken på? Och är det verkligen ett impressionistiskt konstverk?
Gäster i studion är Carina Rech och Per Hedström. Carina Rech är konsthistoriker, disputerad 2021 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Becoming Artists: Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s". Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.
Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Verket.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Ett frukostbord är uppdukat i det gröna. Solljus faller över lockande delikatesser och vackert porslin. Hanna Paulis oljemålning från 1887 kan se finstämt oförarglig ut – men i sin samtid var den inte okontroversiell. En kritiker reagerade på att gestaltning var alldeles för modern och påstod att ljusfläckarna på bordsduken hade uppstått efter att konstnären tvätta sina penslar på den. Idag betraktas "Frukostdags" som ett av tidens viktigaste svenska bildkonstverk. Vad är det som gör målningen så speciell? Vad berodde kritiken på? Och är det verkligen ett impressionistiskt konstverk? Gäster i studion är Carina Rech och Per Hedström. Carina Rech är konsthistoriker, disputerad 2021 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Becoming Artists: Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s". Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Verket. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Efter år av missväxt väljer svearna att offra sin kung Domalde till gudarna. Carl Larssons detaljrika, ödesmättade gestaltning av den fornnordiska sagan hör till den svenska bildkonstens stora klassiker. Men redan i sin egen samtid var verket kontroversiellt, av många illa omtyckt och refuserat av Nationalmuseum. Klassikerpodden Verket ställer sig framför Carl Larssons monumentala väggmålning "Midvinterblot", berättar dess historia och försöker sätta fingret på verkets dragningskraft.
Gäster i studion är Anna-Maria Hällgren och Per Hedström. Anna-Maria Hällgren är konsthistoriker och lektor vid Stockholms universitet, och även verksam som konstnär och illustratör på Anekdot. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.
Gå till Anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Midvinterblot.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Efter år av missväxt väljer svearna att offra sin kung Domalde till gudarna. Carl Larssons detaljrika, ödesmättade gestaltning av den fornnordiska sagan hör till den svenska bildkonstens stora klassiker. Men redan i sin egen samtid var verket kontroversiellt, av många illa omtyckt och refuserat av Nationalmuseum. Klassikerpodden Verket ställer sig framför Carl Larssons monumentala väggmålning "Midvinterblot", berättar dess historia och försöker sätta fingret på verkets dragningskraft. Gäster i studion är Anna-Maria Hällgren och Per Hedström. Anna-Maria Hällgren är konsthistoriker och lektor vid Stockholms universitet, och även verksam som konstnär och illustratör på Anekdot. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till Anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Midvinterblot. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669) är en av konsthistoriens verkligt stora. Mest berömd är han kanske för sina många självporträtt, ett livsverk som har blivit som egen genre i 1600-talets bildkonst. Ett av självporträtten finns på Nationalmuseum i Stockholm. Denna lilla målning från 1630 är ett av de internationellt mest kända verken i svensk ägo – inte minst på grund av att det stals år 2000 och sedan dess varit stoff för såväl romaner som true crime-poddar. Vad är det som gör Rembrandts blick på sig själv så fascinerande? Konstnären Henrik Jonsson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket.
Henrik Jonsson är konstnär, utbildad vid Konsthögskolan i Umeå och Kungliga konsthögskolan i Stockholm, mest uppmärksammad för sitt mångåriga projekt att omvandla Rembrandts självporträtt till skulpturer. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.
Se Rembrandts självporträtt i högupplöst version på Anekdot.se.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669) är en av konsthistoriens verkligt stora. Mest berömd är han kanske för sina många självporträtt, ett livsverk som har blivit som egen genre i 1600-talets bildkonst. Ett av självporträtten finns på Nationalmuseum i Stockholm. Denna lilla målning från 1630 är ett av de internationellt mest kända verken i svensk ägo – inte minst på grund av att det stals år 2000 och sedan dess varit stoff för såväl romaner som true crime-poddar. Vad är det som gör Rembrandts blick på sig själv så fascinerande? Konstnären Henrik Jonsson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Henrik Jonsson är konstnär, utbildad vid Konsthögskolan i Umeå och Kungliga konsthögskolan i Stockholm, mest uppmärksammad för sitt mångåriga projekt att omvandla Rembrandts självporträtt till skulpturer. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Se Rembrandts självporträtt i högupplöst version på Anekdot.se. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.
Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.
Samtalsledare: Anna Jansson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer
Det här är ett smakprov av klassikerpodden Verket. Podden produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Lyssna på Anekdot.se eller i Verkets egen poddkanal, där poddar finns. -
Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.
Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.
Se verket i foto och rörlig bild på Anekdot.se, medan du lyssnar.
Samtalsledare: Anna Jansson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. - Visa fler
