Stefan Holgersson Podcasts
-
Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna
Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt – varför?Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet
Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner?Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen
Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen – M, KD, SD och L – har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005
Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp
Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mfl
Reportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena Björk
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Vår världs serie där målet är att belysa villkorstrappans alla perspektiv fortsätter. I det här avsnittet pratar Martin och Caesar kommunikation och arbetskultur inom polisen med Stefan Holgersson, polis, forskare och författare. Och arbetsmetoder med Fredrik Brokopp, polis och ordförande för Polisförbundet i nordvästra Skåne.
-
Många är tacksamma för arbetet som trafikpolisen i Sverige gör för vägtransportbranschen och ser gärna att de får effektivare verktyg för att ”sätta åt buset”. Trafiksäkerheten och Nollvisionen är högst beroende av en fungerande kontrollverksamhet, liksom konkurrenssituationen inom näringen.
Trots det, blir trafikpolisens verksamhet i mångt å mycket styvmoderligt behandlad, inte minst av cheferna i den egna myndigheten. I det här avsnittet tar vi upp en forskningsrapport som ställer fakta mot den bild som Polismyndigheten själv vill ska synas utåt.
I det här avsnittet har vi träffat Sören Wictorsson, före detta trafikpolis och lärare på polishögskolan. Han har bistått Stefan Holgersson, forskare och polis, i arbetet med den studie som vi tittat närmare på och som fokuserar på polisens trafiksäkerhetsarbete.
Avsnittet presenteras i samarbete med Micrologistic och Convoy Parts.
-
När Jocke fick en psykos bad hans föräldrar psykiatrin om hjälp. Polis och läkare kom till hans lägenhet. Ett ögonblick senare var Jocke död. Del 2/4.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När en person drabbas av en psykos är det ofta poliser, inte vårdpersonal som kommer för att hämta den sjuke. Psykiatrins begäran om handräckning från polisen har ökat kraftigt under senare år.
1995 genomfördes en stor psykiatrireform i Sverige. Nu skulle det bli bra för de som drabbats av en psykisk sjukdom. Men trots goda intentioner är det fortfarande, 26 år senare, svårt för en psykiskt sjuk att få rätt vård och omsorg.
I programmet hörde vi Jockes föräldrar, Jörgen Andersson och Eva Christiansson, Jörgen Lundin gruppchef på polisen i Umeå, polisforskaren Stefan Holgersson och Patrik Forsemalm på polismyndighetens nationella operativa avdelning
Reporter Kalle Vannmoun, ljuddesign Johannes Oscarsson, producent Karin Grönberg.
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
