Richard Tellström Podcasts
-
När pulvret lanserades var det framtidsmat. Idag är statusen låg. Det kylförvarade anses finare. Vi ställer kategorierna mot varandra i en provsmakning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Har du några pulverminnen?
- Inte ett pulverminne, utan tvärtom. Det var klumpar i moset, minns Kristina Sandberg, författare till tre romaner om hemmafrun Maj, böcker där maten är ständigt närvarande.
- Jag tyckte det var förskräckligt.
Kristina bjöds på vanligt potatismos hos en kompis. Hon var van vid pulvermos. Barndomen innehöll mycket pulver.
- Chokladpudding, säger mathistorikern Richard Tellström. Som efterrätt på vardan. Och det var en fest.
Richard menar att pulvret funnits med mänskligheten genom hela historien. För vad är mjöl annat än ett pulver som kan blandas till mat?
Det moderna pulvret föds med livsmedelindustrialismens sena 1800-tal och in på 1900-talet.
Pulvermatens stora genombrottet kommer med snabbköpens etablering under 50-talet. Pulver tillsammans med djupfryst var framtiden. Snabbt, enkelt, tidsbesparande.
Idag är statusen betydligt lägre. Hög status har däremot det kylförvarade.
Så vi testar pulver mot kylförvarat. Bearnaisesås, vaniljsås och nyponsoppa.
Hur står sig pulvret i kampen?
-
Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt?
Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:
– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.
Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet.
Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:
– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid.
Gäster i programmet:
Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt. -
Nanna Olasdotter Hallberg kliver in och lär känna Torbjörn Averås Skorup med ett litet förhör. Vi fortsätter att trendspana inför nästa år tillsammans med måltidshistorikern Richard Tellström och kritikern Hanna Johansson. Och varför firar nyår den 31 december? Det vet nog etnologen Jonas Engman som målar upp nyårsaftonens tidslinje för oss.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Torbjörn Averås Skorup och Nanna Olasdotter Hallberg.
-
Mathistorikern om maten på svenska julbord och julbordsgeneralernas makt.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Måltidsforskare som ofta medverkar i olika medier för att berätta om svensk matkultur. Richard Tellström har bidragit med sin kunskap i olika tv-program, bland annat i form av expert i ”Historieätarna” och julkalendern ”Tusen år till julafton”. Just nu skriver han en bok om svensk måltidshistoria från medeltiden till pandemin.
Richard Tellström om sitt Vinterprat:– Jag kommer berätta allt om det svenska julbordet, varför vi äter just sill, skinka och köttbullar. Och om varför fler och fler börjar pynta i november, varför julfirmafesten är avdragsgill och varför svenska barn fick vänta på rummet medan kompisens familj åt middag.
Producent: Karin af Klintberg
Tidigare Sommarvärd 2017 -
Richard Tellström, som är matforskare, gästar julstudion. Han berättar om matens betydelse, både i julen, och för mänskligheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dessutom handlar det om Johars favorit på julbordet; dadlarna som varje år skickas i en låda från Algeriet.
-
Lyssna när årets Vintervärdar presenteras
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Klockan 13.00 presenterar programchef Bibi Rödöö vilka som blir Vintervärdar i år.
– Årets Vintervärdar har alla ett uppskattat Sommarprogram i bagaget och de vet hur man berättar en historia. Vi får åtta berättelser av olika slag som roar och berör – perfekta att lyssna till under jul- och nyårshelgen, säger Bibi Rödöö.
Årets Vintervärdar25 december Marika Carlsson, komiker
26 december Richard Tellström, måltidsforskare
27 december Malin Persson Giolito, författare
28 december Olof Wretling, skådespelare
29 december Patrik Lundberg, journalist
30 december Clara Lidström, bloggare
31 december Jenny Strömstedt, programledare
1 januari Georg Riedel, kompositör -
Maten är en stor del i en familjs vardag och viljorna kring vad som ska serveras är många. Programledaren Maja Åström utforskar det tillsammans med föräldern och programledaren Jörgen Lötgård. Elin Röös, forskare vid SLU, berättar om hur vår matkonsumtion påverkar våra utsläpp. Vi hör också om normförskjutning med hjälp av skolmat, och varför vi säger ruccola och inte senapskål. Övriga medverkande är Patricia Estauchio Colombo, forskare på institutionen för global folkhälsa på KI, samt Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare.
-
För de som ska köpa bil idag finns det en mäng olika varianter att välja mellan: bensin-, diesel-, el-, biogas- och olika hybridbilar. Vi pratar med experter om vilken biltyp som är billigast att äga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kräftpremiären är här – vi pratar om kräftskivans historia med mathistorikern Richard Tellström och kräftfiske med journalisten Albin Boman. Och så sänder vi ett reportage om hur man ska tänka för att ha råd att semestra nästa sommar – trots rekordhög inflation och stigande boräntor.
Vår teknikexpert Elin Häggberg svarar på veckans lyssnarfrågor.
-
För att du ska få mat på bordet måste hela kedjan från jord till bord fungera. Så vad händer vid en stor störning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vem ansvarar för matförsörjningen om det blir kris eller krigSveriges matförsörjning är helt beroende av andra länder och en stor störning mot importen av såväl mat som bränsle och gödsel kan få förödande konsekvenser. Hör Camilla Eriksson från FOI om ansvaret för svensk matberedskap och dessutom berättar mathistorikern Richard Tellström om en av 1900-talets mest omfattande misstroenden mot den svenska staten. Allt sprunget ur problem med matförsörjningen.
Mat i krisOm krisen kommer vill MSB att vi ska klara oss en hel vecka utan matbutiker och spis. Maten ska vara lättlagad, kräva minimalt med vatten och ha högt näringsvärde. Hör Elin Bohman från myndigheten berätta allt du behöver veta.
Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.
Tipsa oss gärna
Har du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected]Ljud i avsnittet: Sveriges Radio, SVT, Filmarkivet
-
För att du ska få mat på bordet måste hela kedjan från jord till bord fungera. Så vad händer vid en stor störning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem ansvarar för matförsörjningen om det blir kris eller krig Sveriges matförsörjning är helt beroende av andra länder och en stor störning mot importen av såväl mat som bränsle och gödsel kan få förödande konsekvenser. Hör Camilla Eriksson från FOI om ansvaret för svensk matberedskap och dessutom berättar mathistorikern Richard Tellström om en av 1900-talets mest omfattande misstroenden mot den svenska staten. Allt sprunget ur problem med matförsörjningen.Mat i krisOm krisen kommer vill MSB att vi ska klara oss en hel vecka utan matbutiker och spis. Maten ska vara lättlagad, kräva minimalt med vatten och ha högt näringsvärde. Hör Elin Bohman från myndigheten berätta allt du behöver veta.Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.Tipsa oss gärnaHar du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected] i avsnittet: Sveriges Radio, SVT, Filmarkivet
-
Smörgåstårtan verkar ha fått en renässans, men vilken är egentligen den omstridda anrättningens ursprung och hur många ingredienser kan man egentligen lägga på innan det spårar ur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag pratar vi om smörgåstårtans historia och berättigande i vår matkultur tillsammans med mathistorikern Richard Tellström och Paola Allegrini som vann Hemmets journals smörgåstårtetävling.
Känslan av att framtiden är oviss är en viktig komponent i demokratin. Det menar Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Den här ovissheten påverkar både vår benägenheten att rösta och vår rätt att vara felbara människor - alltså att börja om. Borde vi öka ovissheten, och förbjuda opinionsundersökningar nära valdagen?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist -
När det känns som om marken skakar under fötterna och hela ens värld känns överväldigande och stor är det lätt att en känsla av otrygghet smyger sig på. Men vad kan man göra för att lugna sitt oroliga inre? Vad gör du?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Jönssonligan och havregrynsgröt”, ”Ringer en vän”, ”Kollar på rederiet och påtar bland mina växter”.
När vi frågade våra följare på Instagram vad de gör för att känna sig trygga fick vi väldigt många svar. Trygghet är en baskänsla, ett av våra basala behov vi har för att kunna må bra.
Inom arbetslivet så pratar man ofta om comfort-zones eller bekvämlighetszoner på svenska. Då ofta i termer om att man ska lämna den, men hur gör man egentligen för att hitta den?
– Var känner du dig trygg? Med vilka? Med vilka aktiviteter? Vad känns som återhämtning? Efter vilka aktiviteter känner du att du får energi? Vad tar energi?, säger psykologen Oskar Henriksson, och fortsätter:
– Jag misstänker att trygga aktiviteter och platser är sådana som återkommande varit positiva för en person utan ambivalens. En välbekant serie som Vänner är alltid trevlig. Men en ny tv-serie vet jag inte något om, den kanske har massa jobbiga dippar?
Gäster i programmet: Oskar Henriksson, psykolog, Katarina Blom, psykolog och Richard Tellström, måltidsforskare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent är Alice Lööf.
Programmet sänds direkt.
-
Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?
Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.
Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.
Programledare: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Bo Lundvik beställde en trädgårdspall från nätbutiken Vincini men trots att pallen aldrig dök upp krävde nätbutiken att få betalt. Under flera månaders försökte han få betalföretaget Klarna att stryka fakturan men först efter en insändare i Dagens Nyheter gick Klarna med på det. Bo Lundvik, och många andra kunder i liknande situationer, anser att betaljätten samarbetar med oseriösa företag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lyssna också på intervjun med arkitekten och programledaren Gert Wingårdh om husdrömmar och svällande renoveringskostnader. Och så pratar vi med mathistorikern Richard Tellström om semlans utveckling från fastlagsbulle till semmelsmoothie.
Vår privatekonomiska expert Patrick Siegbahn svarar på veckans lyssnarfrågor.
-
Hur länge har vi ätit julbordet som vi känner det nu och hur länge har julbordet hängt med i någon form- måltidshistoriker Richard Tellström reder ut! Han siar också i hur julbordet kommer se ut i framtiden!
- Visa fler
