Pseudo-Dionysios Podcasts
-
Vår resa med Dionysios Areopagiten går mot sitt slut och vi avrundar med frågan om vad som blir kvar - som mystik eftervärme - sedan hans skrifter åter förs till bokhyllan. Huvudfokus denna gång ligger inte på det personliga, utan snarare vad vi tar med oss till kyrkans gemenskap.
Men vad är då kyrkan? Paulus beskriver kyrkan som fortsättningen på det gamla testamentets tempel: en byggnadskonstruktion i Jerusalems hjärta, där Gud en gång tog sin boning. Enligt Paulus är Guds nya hem våra kroppar och själar. Ja Paulus säger faktiskt att vi är Guds kropp: Kristi kropp. Kyrkans teologi understryker att det inte bara är med vår kropp Gud förenat sig, utan med allt vi är. Ingenting är utanför. "Ni är världens ljus", säger Jesus. Ord som Mästaren hemlighetsfullt använder både om kyrkan och sig själv.
Kan vi i längden vara mystiker utan kyrkans gemenskap, eller hör den enskilda vägen främst till en fas, som till slut ansluter till den gemensamma? Kanske har vår enskilda väg tagit oss ända upp på det heliga bergets topp. Men den som bidat där ett tag, anar i horisonten ljuset från en stad. Det nya Jerusalem. Och dit, leder inga enskilda vägar.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
När Dante till slut når Saturnus, tidens sfär, förefaller hans älskade Beatrice äldre. Moderlig. Det är som att tidens himmel spelar honom ett spratt, för i denna sista planetsfär tycks också han själv bli yngre.
Men vad är tid? Är den linjär, cyklisk eller passar egentligen någon annan geometrisk form för att beskriva dess rörelse? Finns det någon sanning bakom talet om tidsåldrar? Hur skall vi reflektera över Paulus och Jesu ord om att vi lever i den yttersta tiden? Och hur förhålla oss till den tid, som så många beskriver som på väg bort, i allt snabbare fart? Finns det kanske något sätt att hejda den i sin flykt?
Den som för en stund betraktar den ortodoxa ikonen för Kristi himmelsfärd lägger efter en stund märke till något besynnerligt. Trots att han inte hade blivit kristen än, så står Paulus där mitt bland lärjungekretsen, änglarna och jungfru Maria – ja han tycks liksom trotsa tiden - och blickar tillsammans med de andra uppåt genom himlarna. Även på pingstens ikon är han med, och anledningen är enkel. Likt Paulus kan vi alla instiga i dessa bibliska mysterier. Tidens dörr är inte stängd. Paulus himmelsfärd ägde rum lite senare än lärjungarnas, och också i våra liv kan en himmelsfärd äga rum. Återigen hör vi Dionysios ord, i hans utläggning av en av kyrkohögtiderna: Visst är du nitisk nog att nog att inte närma dig de gudomliga tingen genom sekundärkällor... Den kristendom Dionysios bjuder in oss till, är inte en berättelse om något som hände för 2000 år sedan. För Dionysios, är tiden nu.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CgHzMeFMVab/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
När Jesus i sina gåtfulla liknelser talar till lärjungarna om deras heliga tjänst jämför han vad de skall göra med livet hos ett litet frö, ja det minsta fröet av alla. Ett frö som kommit för att sås i jordens djupaste mörker, men som en dag skall växa till att bli det största av alla träd, till vilket alla änglar kommer för att bo.
Dionysios skriver att för att detta skall kunna äga rum behöver vi bli invigda i Guds teurgi. En gudomlig konst som syftar till att göra hela världen till ett sakrament. Och de enda som kan vägleda oss att lära känna denna heliga konst är de teurgiska ljusen själva. Änglarna. Varelser av ljus som vill komma oss nära och göra oss mottagliga för det enda ljuset. Och i detta ljus vägleda oss att avslöja de fördolda symbolerna och tillvarons inre sympatier: så att gränserna mellan världarna blir så tunna att tillvarons gränser helt suddas ut, och alla Guds lager blir tillgängliga för alla och allt, överallt.
I ljuset av denna fantastiska vision avrundar jag och Josef Moe Ekesryd vårt samtal med att reflektera kring den kanske allra mest sublima aspekten av Dionysios änglalära. Något Dionysios säger sig ha blivit invigd i av sin lärare Hierotheus. En helig teurgisk handling som handlar om att uppfatta änglarna som erotiska väsen, vars längtan det är vår uppgift att återföra in i Guds väsen. En teurgisk akt som riktar alla ljusens blickar tillbaka in i ljuset.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CgHzMeFMVab/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
När Dante talar om inträdandet i månens sfär beskriver han det som sökandet efter en pärla, som tumlar runt, i en sjö av mjölk. Pärlans vita yta är för det jordiska ögat omöjlig att särskilja från den vätska som omgärdar den. Dante söker med fingrarna, i gränslandet mellan dröm och vakenhet, och får till slut fatt på den, lyfter den till sig, skärskådar månpärlans närmast genomskinliga yta, för att genom sin inre blick lära känna den vishet som bor i den.
Dagens samtal handlar om att intuitivt lära sig uppfatta och använda de fördolda förbindelser som Dionysios menar sammankopplar allt i vår värld med de osynliga världarna bortom. Genom att se tingens så kallade inre sympatier kan den intuitive se en liljas förbundenhet med Venus, eller i en pärla finna en port till Månen. Föremål som i bönelivet kan föra oss närmre de sfärer i vilka vi eftersträvar att bida.
Josef berättar om en serie synkroniciteter som tar sin begynnelse när han införskaffar en bok av en mystiker han inte tidigare lagt märke till. Boken innehåller ett antal hemlighetsfulla symboler som fångar hans uppmärksamhet. Söndagen därefter upptäcker han en av symbolerna från boken, på väggen i en kyrka i vilket han snart skall fira mässa. Snart upptäcker han fler, och inte långt därefter visar det sig att hela dekoren i Läckö magnifika slottskapell består av en fullständig samling av bokens alla mystika symboler, vilka rätt uttolkade och satta i rätt ordning, beskriver en väg till hjärtats reningsprocess.
Samtalet avslutas med en reflektion kring Böhmelärjungen Georg Gichtel, vars skrifter Josef en gång visade mig när var vi var på besök i Hjalmar Ekströms efterlämnade bibliotek på Sigtunastiftelsen. I en serie illustrationer beskriver Gichtel planetsfärerna som cirkulerande inom människan, samt den spiralformade rörelse av ljus, som också är en av Dionysios viktigaste nycklar.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CflJXMLtiJt/
Gichtel:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/dc/Theosophia_Practica_-_Gichtel.jpg
https://alchetron.com/cdn/johann-georg-gichtel-a9b39b98-f14b-4f51-83f1-71f5513f95a-resize-750.jpeg
Helix/spiral:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/Helix.svg/800px-Helix.svg.pngMusik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
Den uppmärksamme studenten av Dionysios verk lägger efter en tid märke till att Dionysios om och om igen refererar till en sorts kosmisk karta, en intrikat symbolisk vision av världen, tecknad med sfärer och triader. En karta som Dionysios Areopagiten fick som gåva av de änglar som vägledde honom genom de himlar den beskriver. En sorts symbol för allt, som beskriver hur Gud skapar himlarna och jorden, genom att låta sig själv flöda ut genom ett antal gudomliga principer. Likt en kosmisk fraktal i ständig rörelse strålar Den ende i detta nu ut ur sig själv och ger allt skapat del i sitt väsens grund. Därmed är inte skapelsens grund inte något annat än Gud, säger Dionysios. Nej, allt du ser i skapelsen är namn på Gud. För varhelst du vänder din blick, ser du Gud själv.
I detta nyckelavsnitt till hela den andra säsongen av podden djupdyker jag och Josef Moe-Ekesryd i Dionysios Areopagitens kosmologiska vision. Vid vår sida har vi protorenässanspoeten Dante Alighieri, också han en student av Dionysios mystika karta, som vid sidan om Gud och skapelsen också visar sig beskriva människan och den spiralformade väg hon kan ta, för att åter finna sitt oskapade ursprung. En karta som vi noterar inte är alldeles olik den judiska kabbalan, som började utvecklas några hundra år efter att Dionysios skrev sina verk. Men det var Dionysios Areopagiten som var först.
Dagens avsnitt av Den Fördolda Världen har rubriken Sfärer & Triader.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
En av flera varianter på en kosmologisk vision utifrån Dionysios & Dante, av Carl:
https://www.instagram.com/p/CfgZwrmtiUN/
Ptolemaios klassiska beskrivning av tillvaron som sfärer:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3a/Ptolemaicsystem-small.png
Pythagoreernas tetractys
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/66/Tetractys.svg/1024px-Tetractys.svg.png
Kabbalans "Livets träd"
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Tree_of_life_bahir_Hebrew.svg/800px-Tree_of_life_bahir_Hebrew.svg.png
https://images.fineartamerica.com/images-medium-large-5/the-tree-of-life-of-the-jewish-caballa-mary-evans-picture-library.jpgExempel på tolkningar av Dantes utläggning av Dionysios:
https://i.pinimg.com/736x/b0/4c/52/b04c522f75f18fbe8d16d3af3c8f7340.jpg
Gustave Doré tolkar Dante:
https://en.wikipedia.org/wiki/Celestial_spheres#/media/File:Paradiso_Canto_31.jpg
Böhmes utveckling av pythegoreernas tetractys:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/93/Boehme-heart.jpg
Helixform av spiral:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/Helix.svg/800px-Helix.svg.png
Pyramid of capitalism
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Anti-capitalism_color%E2%80%94_Restored.png/800px-Anti-capitalism_color%E2%80%94_Restored.png
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CfQDxmvIdqy/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
I podden Myter och Mysterier har mystikern Eric Schüldt gjort en observation som blir grunden för dagens samtal. Kyrkan bär på en Petruslinje och en Johanneslinje. Två olika sätt att vara kyrka, som ändå tillsammans utgör en enda gemenskap. En överlappande observation har gjorts av professorn i kyrkohistoria, Samuel Rubenson. Några uttryck för Petruslinjen är den offentliga bekännelsen, utläggningen och läran. Johanneslinjen lyfter snarare fram avskildheten, tystnaden och mysteriet som väg till gnosis.
Detta sista avsnitt med prästen Peter Westermark blir en historisk resa fram och tillbaka sedan kyrkans födelse. Från Origenes, ökenfäderna och Gregorius av Nyssa, till östkyrkans Hesychasm och den västerländska mystikens olika uttryck i exempel som Meister Eckhart och Böhme. Vi diskuterar den språkbarriär som hindrade västkyrkan att ta del av östkyrkans mystik och när språkbarriären bröts, genom renässansen. I den medföljande texten till avsnittet tillkommer timestamps, som dels möjliggör större överblickbarhet, så att man kan se när i tiden olika händelser vi talar om äger rum, men också gör det möjligt för den mindre historieintresse att hoppa över dessa delar.
Vår reflektion avslutas i gnosticismen och nyplatonismen. Vi frågar oss vad Gnosis egentligen är, och på vilket sätt gnosis alltid varit en självklar del i kyrkan. Därtill om vilka gnostiska texter, som när allt kommer kring, vi personligen uppfattar oss mest dragna till.
Timestamps:
Kyrkohistoria
02:00 - Johanneslinjen och Petruslinjen
07:00 - Origenes, (200tal)
08:00 - Gregorius av Nyssa (300tal) & ökenrörelsen/ökenfäderna (300-500tal för första vågen)
09:40 - Hesychasmen, Symeon den nye teologen (900tal) och Gregorius Palamas (1300tal)
12:35 - Meister Eckhart (1200/1300tal), Cusanus (1400tal)
13:25 - Böhme (1500/1600tal)
14:35 - Språkbarriären mellan öst och väst.
Skolastiken (från 1100tal till 1700tal) Renässansen (1400 till 1600tal beroende på hur man definierar det). Augustinus (300/400tal). Hermetism (100-300tal).
Gnosticism, nyplatonism & gnosis
18:40 Gnosticismen & Nag Hammadibiblioteket (100-400tal)
27:25 Nyplatonismen (200-400tal) & Platonism (300fkr till runt år 0)
33:50 Kristen mystik i jämförelse med gnosticism och nyplatonism
45:40 Gnosisbegreppet & Peter och Carls favorittexter från gnostikerna
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/Ce_9i4IMgcn/
"The school of Athens" av Raphael
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/9/91/School-of-athens.jpg
Två nycklar till vem som är vem i "The school of Athens"
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/54/The_School_of_Athens%3B_a_key_to_the_figures_in_the_compositio_Wellcome_V0006664.jpg
https://wp.en.aleteia.org/wp-content/uploads/sites/2/2017/05/school-of-athens-19-638.jpg?quality=100&strip=allMusik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
Allt är meningslöst. Ingenting betyder något. Gott och ont, rätt och fel är bara ett jagande efter vind.
I tomrummet avkläds vi alla tankar och uppfattningar. Trots att den moderna världen delvis blivit till genom mötet med mörkret i detta rum, framstår det för oss som obehagligt och skrämmande.
Vi ryggar undan och stänger igen dörren. Inte främst för att det kanske skulle finnas något där inne som skrämmer oss. Utan snarare för att där, blir allt tomt. Kylan är så kompakt. Så total. Där inne finns den sanning som avkläder oss alla lager av lögner förutan vilka, vi skulle gå under.
Gud är död, skriver Nietzsche. Ja, den medeltida Gudsuppfattningen gick under i tomrummet. Men var det som dog, kanske bara våra tankar? I tomrummet finns en hemlig passage till den fördolda solen, som bara öppnas för den som gått in i mörkret och stängt dörren efter sig. Det var i bidandet i detta rum som Dionysios Areopagiten skrev sin mest kända text. Ett litet mästerverk på bara några sidor som inleds med en bön till en Gud som dväljs i den djupaste skuggan, i ett strålande mörker.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CerzxvDN5eP/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
Ibland explicit och ibland något mellan raderna i Dionysios teologi presenteras ett antal nycklar för att kunna att nå fram till ett personligt möte med änglar. En mystik bönepraktik vars första steg - reningen – handlar om en förfinad uppmärksamhet, och vars fortsättning vi får anledning att återkomma till längre fram. Dionysios poängterar att efter utträdet ur Eden har snart sagt alla möten mellan någon i Guds folk och det gudomliga varit just möten med änglar, andeväsen som lever i fördolda världar mellan det högsta och det lägsta. Ja, den som med egna ögon vill skåda Gud måste först skåda änglarna, och bli ledd av dem på deras vägar. Dionysios angelägenhet går inte att ta miste på, och man anar att det fanns de som inte uppskattade hans inställning, men varför?
Den nutide ortodoxe teologen David Bentley Hart gjorde för några år sedan en intressant anmärkning. Han noterade att när kristendomen bit för bit tryckte undan den gamla hedendomen gick något viktigt förlorat: en naturlig förväntning att i den heliga lunden, sjön, berget eller olika liminala, tunna, platser kunna möta olika väsen, andar som befolkar mellanvärldarna. Genom kristnandet kom världen allt oftare att förstås som ett opersonligt urverk. Världen sekulariserades. I den heliga lunden skulle inte ett möte äga rum. Nej, där fanns nu bara ved. Människor avråddes från att söka relationer med de krafter som fortfarande kanske rörde sig där ute.
Det var till dessa Dionysios skrev.
Artikeln av David Bentley Hart:
https://www.firstthings.com/article/2003/10/christ-and-nothing
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/Cek7VFvNm70/
https://www.instagram.com/p/CeqJzIJNAbB/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
På 500talet börjar ett antal mystika skrifter cirkulera. De handlar om hur den synliga och osynliga världen är förenade i symboler vilka kan skärskådas i en hemlig gnosis, en himmelsk kunskap som människan kan lära sig genom vägledning av änglar, genom en intrikat kosmologi med 9 himlar. Författarens identitet förblir okänd. Istället för eget namn valde han nämligen att underteckna sina böcker med ett bibliskt namn, hämtat från en av Paulus lärjungar på 50talet efter Kristi födelse. Den så kallade Dionysios Areopagiten.
Jag, Carl Stattin och prästen Peter Westermark inleder denna serie avsnitt om Dionysios. Vid femte avsnittet ansluter prästen Josef Moe Ekesryd, tillsammans med vilken jag i poddens första säsong läste två författare från 1300talet, som båda hade just Dionysios som huvudsaklig inspirationskälla.
Det första samtalet ställer frågan om varför Dionysios valde just detta namn. Kände han av olika skäl igen sig i den bibliska karaktären? Var namnet en övning i självförglömmande, eller kanske en form av bön där han genom sin hädangångne namne ville komma nära den bibliska historien?
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CeIrxEkjwru/
https://www.instagram.com/p/CeQ3iNbDxlp/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
