Lysekil Podcasts
-
Mustafa Mohamed är en av Sveriges främsta elitlöpare genom tiderna. Han har slagit nordiskt rekord i 3000 meter i Belgien 2007 och svenskt maratonrekord i Sevilla 2020. Mustafa har tävlat i flera OS-finaler och vunnit allt ifrån SM-guld till medaljer i alla valörer under sin långa karriär.
Mustafa gästar mig för att prata om kärleken för löpning och den otroligt framgångsrika löparkarriären som startade i lilla Lysekil redan på 90-talet. Han berättar om hela strategin bakom det svenska maratonrekordet i Sevilla 2020. Träningslägret med historiens några av historiens bästa löpare som Mo Farah och Bashir Abdi. Övningarna, kosten, mentala strategierna, återhämtningen och alla andra förberedelser Mustafa gör för att optimera sin löpning. Han ger också sina bästa tips till fritidslöpare och berättar varför Kenya och Etiopien är världsledande inom sporten.
Ett riktigt inspirerande och härligt snack med en av Sveriges främsta och mest positiva elitlöpare - Mustafa Mohamed!
OBS! Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz
Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/
Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A
-
Ledarskap i en tillverkande organisation
Daniel Kjellson är VD på H-Fönstret i Lysekil, ett bolag som tillverkat specialanpassade fönster sedan 1978. Daniel började sin karriär på bolaget via ett sommarjobb och leder nu verksamheten ett par decennier senare.
Hur jobbar Daniel med sitt ledarskap? Hur drar han nytta av sin produktionserfarenhet? När måste man vara ledare och när ska man vara chef?
Detta och som vanligt mycket mer pratar vi om i detta avsnitt av Kloka Ledare.
Vill du veta mer om Alliator besök gärna vår hemsida på www.alliator.se
Vill du komma i kontakt med Daniel?
[email protected]
Intervjuare:
Samuel Lindén -
Munkedalsbördige fd hockeyproffset Fredrik “Freddan” Johansson hyllas 4/2-2023 för sina femton år i Västerås IK genom att som tredje spelare någonsin få sin tröja upphängd i taket i ABB-arena i hockeystaden Västerås! Vi slog oss ner för att se tillbaka på en lång karriär som startade i Munkedal och gick via Lysekil, Frölunda och Edmonton Oilers innan han landade i Västerås. På resan går vi igenom höjdpunkter, motgångar och profiler som passerats på vägen. Missa inte! :)
-
Vi testar om en datormus flyter, får höra om en bajsfontän i Lysekil och så låter Erik som Maria Montazami.
-
Frida Edman, General för Bokmässan i Göteborg - en litteraturens och det viktiga mötets röst i Sverige idag!
Född och uppvuxen i bohuslänska Lysekil av unga föräldrar fick hon ofta frågan; Vad tycker du Frida ? En fråga som präglat henne!
Frida är utbildad lärare och har under årens lopp inte varit rädd för att varken höja rösten inför andra eller i svåra frågor som berört henne.
Skrivandet har varit viktigt, och hon beskriver sig själv som värderingsstyrd.
Jag möter en driven ledare, som trots en ung ålder kände sig kapabel att kliva in i ledarrollen för Bokmässan när tillfälle gavs.
Vi pratar om hur mässan arbetar med läsfrämjande insatser, om enkla knep för ett bra ledarskap och om yttrandefrihet och dess gränser.
Sedan talar vi givetvis om Bokmässan - som är ett av de absolut största evenemangen vi har i Norden.
Vi får höra om hur allt började, om kärnan i verksamheten och om hur planeringen framåt ser ut nu.
Under pandemin ställde teamet runt Bokmässan snabbt om, vad hände när nordens största kulturevenemang tvingades bli digitalt?
Hur mycket böcker säljs i Sverige per år, och hur ser läsandet hos våra börd-VDs?
Vi pratar om vikten av skolbibliotek, om det fria ordets roll, om analogt vs digitalt och om ungas läsande.
Frida fick nyligen ta emot Göteborgs stads förtjänsttecken för sitt engagemang som samhällsröst inom litteratur. Att vara en röst innebär ett visst ansvar och hon konstaterar att världen mår bättre om vi möts och samtalar kring saker!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.
Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.
Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.
Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.
På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.
– Varenda ventil kan i princip läcka.Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.
–Mäter man inte, så vet man inte. Alls.
Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum.
– Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.
Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline.
Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.
–Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.
I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030.
För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.
–Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.
Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:
–Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut.
Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.–Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.
Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året.
– Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.
David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:
–Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.
Så det här är nåt som Sverige måste få koll på?
–Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen. -
Den klippiga halvön Islandsberg ger sjöfolk kalla kårar. Fyrljuset var inbyggt i huset och här ska den unge Evert Taube ha mött Oscar den andre som seglade förbi i sin Drott. Men är historien sann?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att ta sig till Islandsbergs fyrplats i Lysekil till fots är inte gjort i en handvändning. Man får gå i tre kilometer i skogen som tillslut leder ut på klippiga bohusberg.
Ute på en dramatisk platå, med branta klippor, står huset som är målat i vitt och rött, för att likna ett sjömärke. När fyren var tänd var fyrljuset inbyggt i huset.
Evert Taubes koppling till fyrarna på västkusten dyker upp både i hans visor och prosa, mest förknippad är han med Vinga fyr där han föddes och där hans pappa var fyrmästare. Mindre känd är nog hans koppling till Islandsbergs fyr på Skaftölandet. Här ska Taube ha besökt sina kusiner när Oscar II gick förbi med sin Drott och vinkade och signalerade åt Taube. Händelsen ska Evert Taube ha konserverat till vuxen ålder och sedan använt till visan Huldas Karin. Men hur sann är den historien?
Medverkande:
David Anthin, litteraturvetare och Taubekännare
Christer Hjelmsten, son till Karin Hjelmsten som bodde några år på fyrplatsen -
I detta specialavsnitt tar vi en sittning med Hendrik Mattsson aka FPL Principal. Hendrik låg inför GW29 på en OR 4a och är precis som Olle verkligen med i kampen om totalvinsten. Vi lär känna Mattsson lite mer både som FPL manager och i övrigt och får höra mer om planer kring en ev segerbankett i Lysekil. God lyssning!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta specialavsnitt tar vi en sittning med Hendrik Mattsson aka FPL Principal. Hendrik låg inför GW29 på en OR 4a och är precis som Olle verkligen med i kampen om totalvinsten. Vi lär känna Mattsson lite mer både som FPL manager och i övrigt och får höra mer om planer kring en ev segerbankett i Lysekil. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Pauline Snoeijs Leijonmalm var först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen, och lät våra lyssnare följa med på drömexpeditionen. Nu publicerar hon sina slutsatser om hur hennes fångst bör tolkas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm fick i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien.
2020 gjorde Vetenskapsradions Niklas Zachrisson flera program om henne och expeditionen, med hjälp av de tankar och scener från arbetet som hon spelade in under hela forskningsäventyret.
Nu publicerar Pauline Snoeijs Leijonmalm en vetenskaplig artikel om sina fynd och hur de bör påverka skyddet för ekosystemen i de centralarktiska vatten som klimatförändringarna gör isfria och åtkomliga för kommersiellt fiske. I Vetenskapsradion På djupet hör vi ett reportage som första gången sändes i november 2020, kompletterat med de nya resultaten.I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Reporter
Niklas Zachrisson
Producenter
Peter NormarkBjörn Gunér
[email protected] -
Vi poddar idag direkt från hamnen i Lysekil som nu huserar fartyget Almirante Storni. Det var fartyget som fullastat med trävaror började brinna utanför Göteborg i slutet av förra året. Vi har vandrat runt och tittat på trävarorna som nu lastas av i Lysekil och blir lite förvånade över vad som verkligen fanns i lasten på båten. Naturligtvis blir det som vanligt också diskussion om skogsfrågor som varit aktuella under veckan som varit.
-
I dagens podd pratar jag med Johan Gärdebo och Anna-Karin Wyndhamn.
Johan Gärdebo har doktorerat i historia och forskar vid den humanistiska forskarmiljön Seed Box på Linköping universitet. Forskningsprojektet han är knuten till handlar om hur klimatomställningen påverkar industriorter byggda runt fossilintensiva företag som Cementa (Slite), Preemraff (Lysekil) och SSAB (Luleå). Hur påverkas människorna som bor där? Hur placerar de in sig själva i förändringen? Och hur kan man göra klimatomställningen folkligt förankrad?
Relevanta, men svåra, frågeställningar. Därför ville han få in perspektiv som han uppfattade inte var väl representerade i forskarmiljön. I en artikel på Aftonbladets kultursida beskriver han hur han ansökte om att få dit Malcom Kyeyune. Han skulle inte själv föreläsa, utan bolla tankar med forskarna. Gärdebo ville ha dit honom för att Kyeyune är kritisk mot den förda klimatpolitiken – som han kallat ett “moralistiskt medelklassprojekt”. Eller som Gärdebo skriver i artikeln:
Exempelvis läggs koldioxidintensiva industrier ned för att minska utsläppen. Det blir färre industrijobb i Sverige, men samma varor behövs och importeras därför i stället från andra länder. Stigande drivmedelsskatter drabbar arbetare beroende av bilen, men utsläppen minskar inte eftersom alternativa färdmedel fattas.
Samtidigt som arbetarnas jobb försvinner används skatteintäkterna för att finansiera nya jobb för de universitetsutbildade, såsom klimatstrateger eller miljökonsulter. Och klimatrörelsen – de som protesterar, som utför aktivistiska aktioner eller som ägnar sig åt klimatkonst – är talande nog medelklassens barn.
Men cheferna på Seed Box var allt annat än begeistrade. Orsaken handlade inte om akademiska meriter, utan om att Malcom Kyeyune hade “fel värdegrund”. Han var för “kontroversiell”. I stället föreslogs Gärdebo bjuda in Andreas Malm, som förespråkar att fler borde utföra terroristiska klimataktioner (sabotera infrastruktur, blockera motorvägar, spränga gasledningar). Det ansågs mindre kontroversiellt.
Johan Gärdebo beskriver själv sin hemvist som till vänster och är tidigare miljöaktivist. Men hans överordnade mål är ett fritt samtal.
Anna-Karin Wyndhamn är forskare vid Göteborgs universitet, driver ihop med Ann Heberlein podden Söndagsskolan, är kolumnist på Göteborgs-Postens ledarsida, bland många andra saker. Vi skrev också Genusdoktrinen (Fri tanke 2020) tillsammans. Hennes erfarenheter i universitetsvärlden är en röd tråd genom boken.
Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Evelina Karlssons föräldrar skildes när hon var fem månader gammal. Efter en bilolycka med sin mamma, gick vårdnaden till Evelinas pappa. Hennes pappa var brandman och hade ett högt anseende i den lilla orten Lysekil. En dag när Evelina var hemma kom det plötsligt en polisrazzia. Polisen konfiskerade pappans dator, då han misstänktes för allvarligt brott. Efter många år av terapi vill Evelina dela med sig av sin barndom, för att få ett avslut och förmedla budskapet om att inse sitt eget värde.
-
I drygt två år har Paul Christensson varit ordförande för LRF Skogsägarna. Under den tiden har debatten om skogen hårdnat. Men det är sällan som någon av de 330 000 familjeskogsägarna får komma till tals, de som brukar och förvaltar sin skog med sikte på att nästa generation skogsägare ska ta över. I det här avsnittet av Lantbrukspodden besöker Land Skogsbruks reporter Marie Henningsson Paul Christensson hemma i hans skog i Bohuslän, ett par mil från Lysekil. I en grillkåta med utsikt över Åbyfjorden berättar LRF skogsägarnas ordförande varför en frihetsreform inom skogsbruket är nödvändig och att familjeskogsägare ska ha raka ryggar i den pågående debatten. Men han slår också fast att skog är världens bästa produkt och att framtiden för svenskt skogsbruk är fantastisk!
Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på [email protected].
-
Temat för det andra avsnittet av Miljön och Juridiken är klimatjuridik. Med vår gäst, professor Maria Pettersson från Luleå tekniska universitet, pratar vi om olika styrmedel som används för att driva omställningen till ett fossilfritt samhälle. Hur fungerar egentligen EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS), och hur går det ihop med andra styrmedel som miljöskatter och elcertifikat? Inspirerad av bland annat utvecklingen kring Preemraff i Lysekil diskuterar vi också vilket utrymme som finns för enskilda länder, som Sverige, att vidta åtgärder vid sidan om de EU-gemensamma styrmedlen för att driva på klimatomställningen.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] - Visa fler
