Jyllandsposten Podcasts

  • Att bränna Koranen – därför är det så känsligt

    Att bränna Koranen – därför är det så känsligt

    · Radiokorrespondenterna Mellanöstern

    Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill.

    Upplopp efter att Paludan bränt Koranen

    Efter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.

    Salman Rushdies Satansverserna

    År 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken ”Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och ”Satansverserna” brändes vid demonstrationer.

    Mohammedkarikatyrerna och Lars Vilks

    År 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.

    P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.

    Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter Ekot

    Programledare: Olle Wiberg

    Introduktion: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Brady Juvier

  • Att bränna Koranen – därför är det så känsligt

    Att bränna Koranen – därför är det så känsligt

    · Radiokorrespondenterna Mellanöstern

    Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill. Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken ”Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och ”Satansverserna” brändes vid demonstrationer.Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier

  • Världen är för stor och Danmark är för litet

    Världen är för stor och Danmark är för litet

    · Kulturreportaget – arkiv

    Respekt. Det är mottot för Trampolinhuset i Köpenhamn där konstnärer, asylsökande och volontärer skapar en värdig tillvaro för människor på flykt.

    -Världen är för stor, tycker den danske författaren Kaspar Colling Nielsen som skrivit dystopin Det danska inbördeskriget 2018-2024. Kriget bryter ut på grund av finanskrisen. Arbetslösa och bostadslösa ger sig ut att mörda bankfolk och rika.I verkligheten har det gått ett halvår sedan attentaten i februari Köpenhamn, mot synagogan och ett möte om yttrandefrihet och hädelse. Två människor dödades, flera skadades. Det är i höst också tio år sedan Jyllandsposten publicerade Muhammedteckningarna.I somras blev främlingsfientliga Dansk Folkeparti näst största parti i danska valet. Och den nya regeringen minskar på ersättningen till asylsökande.Enligt Kaspar Colling Nielsen är dock flyktingdebatten bara en symbolfråga för politikerna, det enda sätt man har att positionera sig till höger eller vänster. Flyktingarna är inget som hotar demokratin, det hotet kommer från annat håll, från en rå kapitalism som gör att vi i väst är redo att göra avkall på både demokrati och humanism.Det finns ett Danmark som blir alltmer främlingsfientligt, men det finns också ett annat Danmark. En motrörelse. Helene Alm reste till Köpenhamn och besökte bland annat Trampolinhuset, ett medborgarhus som startadedes av några konstnärer och drivs av asylsökande och volontärer. I programmet intervjuas modedesigern Dady de Maximo som överlevde folkmorden i Rwanda, Morten Goll och Tone Olaf Nielsen som startade Trampolinhuset, volontären Judit Katz, Anne Boukris som driver den judiska filmfestivalen i Köpenhamn och Kaspar Colling Nielsen, författaren till "Det danske borgerkrig 2018-2024".