Hjalmar Söderberg Podcasts
-
Som yngling var Hjalmar Söderberg i Dalby, och där förälskade han sig i Elin. (NWT 2013-06-21)
-
Sommaren i city, 1905, kommer ni ihåg den? Om inte så ska vi uppfriska ert minne, det blir nämligen Chablis och sardeller med Hjalmar Söderberg, statare på Kungsgatan samt lönnhorornas revansch. Men också Kvinnomanualen del 2.
Liv, jag förstår dig inte!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Filmvetaren Jannike Åhlund diskuterar tecknaren, snillet och leptosomen Oskar Andersson, mannen som gjorde Mannen som gör vad som faller honom in. Det tidiga 1900-talets Stockholm tecknas, ballonger exploderar, Hjalmar Söderberg skryter, Hasse Z gör beväring, Anna Hoffman-Uddgren antyder kungliga gener, OA skämtar och lider.
-
Mordets praktik av Kerstin Ekman (utkom 2009) i möte med klassikern Doktor Glas av Hjalmar Söderberg från 1905. Sigrid Fredriksson och Margareta Lilja-Svensson diskuterar likheter och olikheter mellan böckernas båda doktorer.
-
Vad är det som lockar med storstaden? Är det där man kan bli den man vill? Finns möjligheter, lyckan och spänningen i staden? Eller är staden dekadent och full av frestelser som hotar att dra ner oss i fördärvet? Idag diskuteras STADEN - för och emot, bra och dåligt, löfte eller hot. Anna-Karin funderar över om man kan vara förbannad på en hel stad. Ann luftar stockholmshat. Hjalmar Söderberg, Fucking Åmål och Sex and the City utlovas samt en analys av påskkravallerna - vad driver dessa ligister? Är det ett nietszcheanskt ressentiment, religiös övertygelse eller bara tristess? Och varför uppstår dessa upplopp just i städer? PLUS: Anna-Karin ger "Politiska rummet" i P1 underkänt och Ann känner sig lurad.
Producerat av Silverdrake Förlag
Redaktör: Marcus Tigerdraake
Klipp: Patrik Sundén
[email protected]
www.silverdrakeförlag.se -
Vad är det som lockar med storstaden? Är det där man kan bli den man vill? Finns möjligheter, lyckan och spänningen i staden? Eller är staden dekadent och full av frestelser som hotar att dra ner oss i fördärvet? Idag diskuteras STADEN - för och emot, bra och dåligt, löfte eller hot. Anna-Karin funderar över om man kan vara förbannad på en hel stad. Ann luftar stockholmshat. Hjalmar Söderberg, Fucking Åmål och Sex and the City utlovas samt en analys av påskkravallerna - vad driver dessa ligister? Är det ett nietszcheanskt ressentiment, religiös övertygelse eller bara tristess? Och varför uppstår dessa upplopp just i städer? PLUS: Anna-Karin ger "Politiska rummet" i P1 underkänt och Ann känner sig lurad. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén [email protected] www.silverdrakeförlag.se
-
Ewa och Ofelia samtalar med Sebastian, bibliotekariestuderande som just nu gör sin praktik på Biblioteken i Sollentuna, om att läsa klassiker. Vad kännetecknar egentligen en klassiker? Vi berättar om våra favoriter och klassiker vi läst men inte gillat och såna som vi inte ens vill läsa.
De här klassikerna pratade vi om:
Brott och straff av Fjodor Dostojevskij (som Sebastian och Ewa älskar och Ofelia vägrar att läsa - någonsin)
Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
Rebecca av Daphne du Maurier
Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde
Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett
Janne, min vän av Peter Pohl
Häxorna av Roald Dahl
Förvandlingen av Franz Kafka
Män utan kvinnor (novellsamling) av Huraki Murakami
Förnuft och känsla av Jane Austen
Processen av Franz Kafka
Främlingen av Albert Camus
Skit i traditionerna av Leif Panduro
Moby Dick av Herman Melville
Den gamle och havet av Ernest Hemingway
Odysseus av James Joyce
1984 av George Orwell
Djurfarmen (Djurens gård) av George Orwell
Röda rummet av August Strindberg
En dåres försvarstal av August Strindberg
Harry Potter av J K Rowling
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie
Tjänarinnans berättelse (The handmaid's tale) av Margaret Atwood
Andarnas hus av Isabel Allende
Mörkrets hjärta av Joseph Conrad
-
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag?
Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.
Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.
I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.
Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.
Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.
Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.
Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.
Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.
Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.
Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gertrud saknar kärlek och passion i sitt äktenskap. Hon ställer sin make inför det faktum att hon tänker lämna honom. "Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet!"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gertrud av Hjalmar SöderbergI rollerna: Gertrud – Eva Dahlbeck, Gustav Kanning – Holger Löwenadler, Professorskan Kanning – Renée Björling, Erland Jansson – Gunnar Hellström, Gabriel Lidman – Anders Henrikson
Regi: Rune Carlsten
Ett samarbete med Dramaten i Stockholm från 1954.
-
I avsnitt tre pratar Sara och Moa om ursprunget till poddens namn och tipsar om sina smultronställen i Uppsala. Sara berättar om hur det var att stämplas som en jobbig jävel under sekelskiftet, Hjalmar Söderbergs whiskyvanor samt diagnosen näskatarr. Moa har som vanligt shoppat antika möbler och läst antika böcker. Vad skulle Ellen Key egentligen tycka om hennes nya (gamla) mahognybord? Dessutom: livsråd av Goethe!
OBS: Den fantastiska bokhandeln vid Östra Station heter förstås ingenting annat än Böcker & Bläck!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kerstin Wixe samtalar med Krister Henriksson om läsningens betydelse i allmänhet och Doktor Glas i synnerhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En intervju som skedde i samband med inspelningen av Radioföljetongen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg.
-
-Jag tycker hon är en fjolla! Harriet Anderssons omdöme om Lydia Stille är hårt och rakt. I två program väljer Inga Landgré och Harriet Andersson varsitt verk som symboliserar kärlek.
I det första programmet läser vi Hjalmar Söderbergs bok Den allvarsamma leken. Det är Ingas val.Det blir ett samtal om män med makt, kärlekar som försvunnit och dröjt sig kvar, om prolongationssoffor och om Arvid Stjärnblom och Lydia Stille.Ett program av Lisa BergströmFölj oss på Instagram där heter vi Kulturreportaget_i_p1 #kultrepet -
Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg från 1912 har kallats den bästa svenska kärleksromanen. Passion eller vanligt vänsterprassel?Lydias och Arvids kärlek med förhinder trollbinder ständigt nya unga läsare. Mattias Berg, Carin Mannheimer och Maarja Talgre diskuterar.
-
För den som är ensam kan det gå lång tid mellan gångerna då man känner en annan människas händer på sin kropp. Gestalterna i Staffan Malmbergs roman Världens ensammaste plats är vanliga kungsholmsbor som i akut brist på sällskap bildar en samtalsgrupp. För prata med någon måste man ju. Eller? I Ida Lindes roman En kärlekshistoria handlar det istället om en mamma som kramas och älskar och bryr sig om, men som också måste få vara i fred. Hennes egentid, i ensamhet i arbetsrummet, blir barnens längtan. I Klassikerrummet läser man "Den allvarsamma leken" av Hjalmar Söderberg från 1912, en roman som ofta kallas "den främsta svenska kärleksromanen." Många läsare har under åren följt Lydia Stilles och Arvid Stjärnbloms vingliga kärlekshistoria i ett Stockholm där Johanneskyrkans klockor dånar och där kantstötta författare och publicister tröstar sig på Rydbergs bar. "Den allvarsamma leken" förblir märkligt modern och får ständigt nya unga läsare. Mattias Berg och Carin Mannheimer diskuterar med Maarja Talgre.
- Visa fler
