Energiforsk Podcasts
-
Energisituationen i Sverige och Europa är just nu ett hett och aktuellt ämne. Prisnivåerna på el är höga och kan komma att stiga ännu mer. Det finns många faktorer som påverkar denna situation. I det här avsnittet möter vi Markus Wråke, vd på Energiforsk, som berättar om energieffektivisering och elbesparing och hur man med detta kan få ner elpriserna. Gästar gör även Johanna Flood, global miljöchef hos oss på Hitachi Energy. Följ med!
-
Energimarknadens redaktör Magnus Stattin gästas i premiäravsnittet av Energimarknadens intervjupodd av Markus Wråke, vd för Energiforsk. I avsnittet diskuteras hur energikrisen kommer påverka Sverige och Europa i vinter och ännu längre fram och vilka ljusglimtar vi kan hoppas på i de mest positiva scenarierna. Det bjuds även på en analys av hur den nya regeringens politik kommer påverka det svenska energisystemet, kärnkraftens roll i framtiden och inte minst möjligheterna som finns med den fortsatta energiomställningen som ju pågår med full kraft trots energikrisen. Och så bjuds vi på en inblick i hur det är att plötsligt hamna i rampljuset i samhällsdebattens absoluta centrum och presentera en ny rapport om energibesparingar på bästa sändningstid i Agenda och sedan bli en kändis i Kamratposten.
-
Om hur Sverige hamnade i skenande elpriser, ansträngda elsystem och om omöjliga löften om snabb förändring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mats bor i Enviken i nordöstra Dalarna. I vintras fick han och hans familj en chock när elräkningen kom. Trots att han gör allt för att minska energikostnader – de eldar med pellets, har sjövärme och solceller – så blev decemberräkningen på 17 000 kr, fyra gånger så mycket som december förra året.
– Hade jag inte haft extrajobb nu, då hade det inte gått, säger Mats.
Regeringens förklaring på prisökningen: "Putin-priser"Strax efter Rysslands invasion av Ukraina lanserar Regeringen ett nytt begrepp som förklaring till energipriserna: Putin-priser.
Men det finns fler faktorer. Elsystemexperten Maja Lundbäck:
–Man har lagt ner planerbar produktion i södra Sverige. Vi pratar inte bara kärnkraftsanläggningar utan även kraftvärmeverk.
Planerbar elproduktion har minskat2015 höjde regeringen effektskatten på kärnkraft. Det bidrog till att fyra kärnkraftsreaktorer lade ner, nu senast två reaktorer på Ringhals som togs ur bruk 2019 respektive nyårsafton 2020.
Enligt en rapport från forskningsorganisationen Energiforsk, skulle elpriserna i höstas varit mellan 30 och 45 procent lägre om Ringhals nedlagda reaktorer fortsatt producera el, allt annat lika.
De höga elpriserna beror alltså inte bara på Putins Ryssland utan är också ett resultat av att Sverige, i takt med att planerbar elproduktion har tagits bort, blivit alltmer påverkade av elmarknaden på kontinenten.
– Vi blir ju mer och mer känsliga för variationer av kol-, olja- och gaspriserna för att vi måste importera, säger Maja Lundbäck.
Effektskatt påverkade avvecklingsbeslut av kärnkraftVattenfalls Torbjörn Wahlborg uttalade sig i SVT förra året om beslutet att stänga Ringhals 1 och 2.
”Beslutet var Vattenfalls, men jag kan också konstatera, hade vi inte haft effektskatten som vi hade 2015 så hade vi inte tagit det beslutet.”
Men energiminister Khashayar Farmanbar menar idag att beslutet inte hade med skatter eller politik att göra.
– Det är inte den bilden jag har. Men det är en bild som jag fått att det är ett kommersiellt beslut baserat på att det inte fanns lönsamhet i att uppgradera.
Varför tror du han säger så? Det här var ju en intervju förra året?
– Jag vet inte varför han säger det. Han har säkert sina skäl.
Men ni kan inte ha rätt båda två menar jag?
– Man kan ha olika bild av verkligheten också.
Omöjliga löften om havsbaserad vindkraftEnergiministern har flera gånger sagt i medierna att svenskarna inom två år kommer att märka skillnad i elpriser, när Svenska Kraftnät förbättrar elöverföringen eller när vi bygger vindkraftverk till havs. Från P4 Extra i januari:
– Bygger vi vindkraftverk till havs så pratar vi om ett antal år, ett eller två år, säger Farmanbar.
Men Svenska Kraftnät skriver att det inte kommer finnas några vindkraftverk på havet inom två år, utan först framåt 2030. Lina Kinning på branschorganisationen Svensk Vindenergi säger samma sak.
– Ja, förutsatt att tillstånden kommer på plats så kan vi se de första havsbaserade vindkraftparkerna i Sverige från och med 2028 och framåt.
-
I vårt 69:e poddavsnitt gästas vi av kraftsystemingenjören Magnus Olofsson som under sin karriär bl.a. hunnit med en doktorsexamen från KTH och sejourer som generaldirektör för Elsäkerhetsverket och vd för Energiforsk. Sen 2013 är han även invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.
I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt — och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens.
Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de “smarta nät”-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har potential att utöka kapaciteten i elnätet. (Ett exempel är den “STATCOM” som Svenska kraftnät installerade i fjol.)
Vill du höra mer från Magnus rekommenderar vi att följa honom på twitter.
-
Kryptovalutor förbrukar mer energi än hela Sverige per år. Hur klimatsmart är det? Inte alls, säger kritikerna. Fel, svarar kryptoentusiasterna. Vi skapar faktiskt mer grön energi. Vem har rätt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utvinning av kryptovaluta, så kallas mining, kan vara lönsamt, men hundratusentals datorer som snurrar dygnet runt kräver massor med elektricitet. Många tycker att det är för mycket el som går åt och vill förbjuda verksamheten. Men försvararna menar att kryptovalutor är bra och stimulerar förnybara alternativ, genom att de kräver billig el.
Frågan kanske kokar ner till om man tycker att kryptovalutor är något att ha, och om de är värda att lägga energi på?
I programmet medverkar Alfons Jansson, som sköter om en mininganläggning; Erik Agrell, professor i elektroteknik på Chalmers; Alex de Vries, kryptoforskare vid Amsterdams fria universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör,; Markus Wråke, VD på Energiforsk, och Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
-
I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.
Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar elDet som började med att det var platsbrist i köket slutade med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.
Medverkande: Liv Jofjell och Wolfgang Ranke, elsparare i Värmland. Markus Wråke, vd på Energiforsk. Fredrik Petrisi, solcellsinnehavare i Ludvika. Peter Bennich, Energimyndigheten.
Skriv till oss! [email protected]
Reportrar: Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Markus Wråke, vd på Energiforsk, samtalar med Sara Davidsson om den studie inom nordisk energiforskning som han har lett på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. Fyra omställnings- och energiscenarier för Norden till år 2030 pekar ut vägen framåt och vad som behöver prioriteras. I rapporten lyfts också behovet av ändrade beteenden och i avsnittet diskuterar Markus och Sara hur man kan inspirera till ändrade beteenden utan att det blir en känsla av förlust eller att försaka.
