Emmy Rasper Podcasts
-
Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Språkfrågor om att
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.
– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?
Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?
Vid vilken ålder fästs ens dialekt?
Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?
Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?
Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnar
Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.
Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper. -
Ring P1 från Göteborg om bland annat fisket i Östersjön, Nato och personalläget i vården. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Göteborg om bland annat yttrandefrihet, psykisk ohälsa, fiske och elpriset. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Göteborg om bland annat den svenska kronan, välfungerande psykvård och framtidstro hos barn. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Göteborg om bland annat matbudens arbetsvillkor samt åkande på cykelbanor, återvinning av plast och glesare utdelning av post. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Göteborg om bland annat bedrägerier, yttrandefrihet och elpriset. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?
Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?
Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?
Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?
Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?
Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?
Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Ring P1 från Stockholm med Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, som fick frågor om bland annat fastighetsskatt, höghastighetståg och Nato. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Stockholm med Centerpartiets partiledare Annie Lööf som fick frågor om bland annat skogsbruk, integration och regeringssamarbete. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Stockholm med Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch som fick frågor om bland annat sjukförsäkringen, brottsoffer och värdegrund. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Stockholm med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson som fick frågor om bland annat elpriser, utvisningar och public service. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?
Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare?
Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?
Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?
Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?
Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv?
Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVarför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?
“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?
Kan ordet unik kompareras?
Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?
Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?
Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlistaVad betyder positiv, komparativ och superlativ?
Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?
Vad är metakomparation?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?
Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?
Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?
Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?
Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?
Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
- Visa fler
