Migrationsverket Podcasts
-
Socialdemokraterna styr staten! Djup är den också. Eller? Ja och nej. Med avstamp i kontroverserna kring den sparkade generaldirektören för Migrationsverket, Mikael Ribbenvik, och anklagelser om en socialdemokratisk djupstat å ena sidan, anklagelser om en ungersk, Orban-esque utrensning av statsförvaltningen å den andra så diskuterar föreningen Aurora den i teorin opolitiska delen av staten och undersöker hur den formats politiskt av korporativism och kaderförvaltning genom 1900-talet för att mot detta århundrades slut istället omvandlas till... Ja vadå?
---Stöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/foreningenaurora eller swisha på 0763 45 03 24Följ oss på sociala medierFacebook: https://www.facebook.com/F%C3%B6reningen-Aurora-100318262743557Twitter: https://twitter.com/ForeningenA
-
Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Språkfrågor om att
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.
Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare.
Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever?
– Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.
– Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.
Men det är många som arbetar i skolan...
– Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.
Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?
– Så ser jag det.
Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?
– Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.
– Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.
Återkalla permanenta uppehållstillståndEnligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?
– Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.
Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år.
– Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt.
Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?
– Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.
71 kronor per dag till ukrainare och asylsökandeSedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.
Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på Ekot
Tekniker: Brady Juvier
Producent: Maja Lagercrantz -
Vad vet du egentligen om hur migrationsprocessen fungerar i Sverige. Varför inte låta Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik svara på den frågan!
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Tigerdraake
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Centerpartiets Annie Lööf gjorde sin sista partiledardebatt och blev avtackad med fina tal och presenter. En sak stack ut - många vill umgås med Annie Lööf. Vi går igenom på vilket sätt och varför.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Spa, pizza, grillkväll och fotbollsmatch - det är några av de presenter som Annie Lööf fick av sina partiledarkamrater när hon idag tackades av efter 16 år i riksdagen. Thomas och Louise pratar om hur det kommer sig att så många ville hänga med henne?
Det är stor fest på Stockholms operahus ikväll. Operan fyller 250 år och Thomas delar med sig av otrolig fun-fact om Gustav den III, allmänna reflektioner om operans usla skick och förväntningar på kvällen.
Musikalen A Chorus Line har premiär på kulturhuset nästa vecka. Vi pratar med artisten Hanna Lindblad om musikalen, om att vara på audition och så får vi livemusik, ett smakprov från showen.
Det är inte bara Annie Lööf som gör sin sista dag på jobbet. Vår egen inrikespolitiske kommentator, Tomas Ramberg, tackas av från Sveriges Radio. Vi pratar med honom om vad som gör en bra politisk kommentator och hur det är att lämna sin trygga plats på radion efter så många år.
Kvinnornas situation i Afghanistan blir bara värre. Kvinnor stängs ute från landets universitet, arbetsmarknaden och de ska avbryta sin utbildning. Det är bara några av de lagar som försämrat friheten för kvinnor i landet sedan talibanerna återtog makten i landet. Det här har fått Migrationsverket att ändra sina regler och nu räcker det med att vara kvinna från Afghanistan för att betraktas som flykting och få uppehållstillstånd. Vi pratar med Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut om situationen för kvinnor i landet.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Wakhti hadda 2 sanno laga joogo, cisbitaalka jaamacadada Sahlgrenska ee magalada Göteborg qeybtiisa hooyada iyo dhallaanka ayay ka dhacday dhacdo sababtay in uu cisbitaalku dacwo u gudbiyo booliska. Wakaaladda socdaalka Sweden (Migrationsverket) ayaa dhaleeceyn adag kala kulantey guddiga-wakiilada caddaalada. Wakaaladda socdaalka waxay dhibaato wayn ka haysataa wakhtiyada maareynta codsiyadda Arinkaan ayaa waxaa shaaca ka qaaday guddiga wakiilada caddaalada ee JO. Iyo warar kale.
-
Alla kvinnor från Afghanistan ska få stanna i Sverige, säger Migrationsverket Fler personer tycker att Sverige borde gå med i Nato nu Det har blivit vanligare att barn inte kan simma
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare Ebba Fors. Reporter Jenny Pejler.
-
Stämningen är upprörd på Migrationsverket när de aktivistiska “miggorna” insett att den nya regeringen kommer kräva stramare invandring. “Konspirationsteorin” om den djupa staten och politiska myndigheter besannas alltså ännu en gång. Dessutom snackar vi som skatteslöseri på invandrarröster, dubbeltydig bajstårta i Norrtälje och att svenskarna är allt mer oroliga.
Inlägget Aktivister på Migrationsverket i panik när regeringen kräver ordning dök först upp på Dagens Svegot.
-
Stämningen är upprörd på Migrationsverket när de aktivistiska “miggorna” insett att den nya regeringen kommer kräva stramare invandring. “Konspirationsteorin” om den djupa staten och politiska myndigheter besannas alltså ännu en gång. Dessutom snackar vi som skatteslöseri på invandrarröster, dubbeltydig bajstårta i Norrtälje och att svenskarna är allt mer oroliga.
DETTA ÄR INTE HELA AVSNITTET. Hela avsnittet finns för stödprenumeranter på https://www.svegot.se
Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/support
Ge en gåva: https://www.svegot.se/donera
Dagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/
Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support. -
Stämningen är upprörd på Migrationsverket när de aktivistiska “miggorna” insett att den nya regeringen kommer kräva stramare invandring. “Konspirationsteorin” om den djupa staten och politiska myndigheter besannas alltså ännu en gång. Dessutom snackar vi som skatteslöseri på invandrarröster, dubbeltydig bajstårta i Norrtälje och att svenskarna är allt mer oroliga.DETTA ÄR INTE HELA AVSNITTET. Hela avsnittet finns för stödprenumeranter på https://www.svegot.seTeckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/doneraDagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/
-
I år finns nya regler för vallokalerna när man röstar i valet. | Ingen har blivit utvisad till Afghanistan på ett år, samtidigt fortsätter Migrationsverket att ge nya avslag till afghaner som sökt asyl i Sverige. | Älgjakten har börjat i norra Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportrar Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.
-
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?
Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.
Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gefle dagblad.
-
Europas mottagande av flyktingar från Ukraina har varit välkomnande och generöst – trots många länders restriktiva flyktingpolitik. Så även från Sveriges sida. Men nu gör vi skillnad på asylsökande utifrån varifrån de kommer. Hur rimmar det med asylrätten? Och vad säger det om oss och vår politik?
Lyssna på det här seminariet som arrangerades av studieförbundet Bilda under Almedalsveckan. Medverkar gör Sofia Camnerin, generalsekreterare, Sveriges Kristna Råd, Mårten Löfberg, generalsekreterare, Asylrättscentrum, Lisa Pelling, chef tankesmedjan Arena Idé och Mikael Ribbenvik, generaldirektör, Migrationsverket. Samtalet modereras av journalisten Anna Lindman. -
Europas mottagande av flyktingar från Ukraina har varit välkomnande och generöst – trots många länders restriktiva flyktingpolitik. Så även från Sveriges sida. Men nu gör vi skillnad på asylsökande utifrån varifrån de kommer. Hur rimmar det med asylrätten? Och vad säger det om oss och vår politik?
Lyssna på det här seminariet som arrangerades av studieförbundet Bilda under Almedalsveckan. Medverkar gör Sofia Camnerin, generalsekreterare, Sveriges Kristna Råd, Mårten Löfberg, generalsekreterare, Asylrättscentrum, Lisa Pelling, chef tankesmedjan Arena Idé och Mikael Ribbenvik, generaldirektör, Migrationsverket. Samtalet modereras av journalisten Anna Lindman.
-
Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige.
Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO.
I det första avsnittet tittar vi närmare på massflyktsdirektivet, ett direktiv som inrättades av EU i kölvattnet av 90-talets krig på Balkan och som nu för första gången aktiverats av EU:s medlemsstater.
I ett samtal som modereras av Arena Idés chef Lisa Pelling pratar vi med Ola Henrikson, regiondirektör för det internationella migrationsorganet IOM, om bakgrunden till massflyktsdirektivet som infördes under Sveriges EU-ordförandeskap 2001. Vi diskuterar även dess rättsliga och praktiska innebörd med Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, samt vad forskningen kan bidra med med Stefan Jonsson från REMESO.
Programledare: Lisa Pelling
Producent: Amanda Sonesson
Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio. - Visa fler
