Edmund Burke Podcasts
-
Edmund Burke kallas konservatismens fader. Hans Reflektioner om den franska revolutionen är ett återkommande referensverk för konservativa tänkare. Tolkningen av konservatismen som revolutionskritisk är ett grundackord i vår förståelse av ideologin.
Samtidigt var Burke en varm anhängare av frihandel, medlem i ett liberalt parti framför Tories - och brevvän med liberalen Adam Smith. Hur konservativ var han egentligen? På vilket sätt formades han av sin samtid? Och hur svårlästa är egentligen hans alster?
I veckans avsnitt avhandlar vi Edmund Burke och hans nyckelverk, som tillsammans med en nyöversatt essä lanseras som nytugåva i Timbro förlags klassikerserie. Gäster är Catarina Kärkkäinen, redaktör för denna nyutgåva och ansvrig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro. Programledare är Amanda Broberg.
-
Konservatismen som en sammanhållen ideologi föddes när den irländska politikern Edmund Burke publicerade boken Reflektioner om revolutionen i Frankrike i november år 1790. Burke var mycket kritisk till den franska revolutionen som slänger traditioner över bord och låter vem som helst bestämma. Här presenterades en sammanhållen syn på samhället, människorna och politiken som senare kom att bli grunden för konservatismen som politisk ideologi.
I början av 1800-talet kom filosofen Friedrich Hegel att fördjupa de konservativa idéerna med sin historiefilosofi. Under intryck från liberalismen utvecklas senare konservatismen i en socialkonservativ gren och en liberalkonservativ gren.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jakob E:son Söderbaum som skrivit boken Modern konservatism – Filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd. Detta är det andra avsnittet i en serie om tre om de politiska ideologierna.
Ett vanligt missförstånd om konservatismen är att den är helt emot upplysningen, vilket är fel, konservatismen är i allra högsta grad ett barn av upplysningen även om konservatismen vänder sig mot mycket av den idéerna och praktikerna under den franska revolutionen.
Edmund Burke var inte emot förändring, men syftet med förändring är att bevara så mycket som möjligt av den bestående ordningen: ”Jag vill inte heller utesluta förändring; men även när jag förändrade skulle det vara för att bevara. Jag skulle tillgripa botemedlet blott mot en stor anledning till missnöje. I vad jag gjorde skulle jag följa våra förfäders exempel. Jag skulle göra reparationen så nära som möjligt till byggnadens ursprungliga stil.”
Russel Kirk som är en politisk tänkare från 1900-talet har sammanfattat Burkes tänkande i en rad principer där grunden är att det krävs en balans mellan tradition och förändring, tron på en bestående ordning, värdet av normer och traditioner, försiktighetsprincipen vid förändringar, att sociala skillnader mellan människor är naturlig, att människorna är ofullkomliga vilket gör utopier farliga, sambandet mellan äganderätt och frihet och omhuldandet av det civila samhällets små gemenskaper.
Bild omslag: Edmund Burke porträtterad c:a 1767–1769 av Joshua Reynolds, Wikipedia, Public Domain.
Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Storyblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Dagens program tar sin utgångspunkt i Carl Johan Ljungbergs personliga resa genom universitet, utlandsvistelser och forskningsprojekt. Han berättar bland annat om sina studier om den tongivande irländske tänkaren och statsmannen Edmund Burke. Carl Johan Ljungberg är statsvetare, författare och forskare.
Programledare är Torbjörn Aronson.
