Skolverket Podcasts
-
Fem procent av grundskolans elever är särskilt begåvade, enligt Skolverket. De behöver, men får inte alltid mer utmaningar än sina klasskamrater. Specialpedagog Pia Rehn berättar också om de dubbelt exceptionella eleverna som ofta går under skolans radar.
-
I detta bonusavsnitt av skolbibliotekspodden Flödet träffar Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält ett sant skolbiblioteksproffs, Victoria Lovsten, undervisningsråd på Skolverket. Vi reder ut varför skolbiblistan går i graven i Skolverkets regi och grunnar på vart man kan vända sig i stället. Dessutom får Lotta lära sig betydelsen av smileys.
-
Hur arbetar Kungsbacka Kommun med tidiga insatser för barn och unga?
I detta avsnitt intervjuar vår ambassadör Carina Thorstensson Emma Snelder som arbetar med utveckling & social hållbarhet i Kungsbacka Kommun.
Största delen av Emmas arbete handlar om att stärka samverkan mellan kommun och region kring barn och unga.
Tidiga insatser för att kunna bryta en ogynnsam utveckling hos ett enskilt barn eller ungdom.
Arbetet drog igång på nationell nivå 2017 när regeringen gav skolverket och socialstyrelsen i uppdrag att arbeta med att stärka samverkan mellan hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst.
Vad finns det för utmaningar i arbetet?
Om vi redan gör allt vi kan, hur kan vi arbeta annorlunda? Hur kan vi nå fram på andra sätt, och hur involverar vi föräldrarna?
Nästa avsnitt kommer ut den 5 januari 2023. I två avsnitt har ambassadörerna Carina och Mary-Anne ett samtal kring konsten att sätta gränser. Hur sätter man gränser för sig själv och sin omgivning utan att trampa någon på tårna?Missa inte detta!Vi på NSPH/Hjärnkoll Halland vill passa på att önska er alla en riktigt GOD JUL och ett Gott Nytt År!
Ta hand om. varandra.
-
Per idkar Streisandeffekten och pratar om Patreon-pengar och Hanif pratar om det somaliska föreningsfusket hos Skolverket.
-
I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi att det är hög tid för skolchefer att förbereda sig att implementera ämnesbetygsreformen.
Medverkande: Richard Weibull, skolchef Nässjö kommun och Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal. -
Varför går det allt sämre för pojkar i skolan, relativt flickor? Det korta svaret är att ingen vet riktigt. Det lite längre svaret är att ganska få intresserar sig för att ta reda på varför.
En av dem som har gjort det är Fredrik Zimmerman, lektor på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. I en ny bok – Nya vägar till en likvärdig skola (Liber) – visar han hur vi använder oss av en dubbel logik när vi analyserar skillnader i utfall mellan könen. Om en arbetsplats domineras av män är det ett jämställdhetsproblem, men beskrivs sällan så när den domineras av kvinnor. Det är ett jämställdhetsproblem att färre kvinnor är professorer, men inte att kvinnor dominerar alla utbildningar.
När Skolverket ber lärare tänka över hur de ser på könsnormer, är det med anledning av att flickor som grupp presterar sämre än pojkar som grupp i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor sedan ett antal år presterar bättre än pojkar i alla andra ämnen föranleder inte samma skrivningar om normkritik med mera.
När flickor har problem, eller inte väljer vissa saker, förläggs ofta ansvaret på det omkringliggande samhället och skolan. Därför har man pedagogiska satsningar på att få fler tjejer att lära sig koda, programmera och så vidare. Något motsvarande sker inte med pojkar, visar Zimmerman.
En förklaring handlar om myten om en antipluggkultur. Teorin är att det ger status bland pojkar att ta avstånd från skolarbete. Det är en teori som passar in i ett övergripande feministiskt ramverk, där pojkar på detta sätt bevarar sina privilegier genom att inte anstränga sig, medan flickor måste anstränga sig för att klara sig i ett mansdominerat samhälle. I stället för att hjälpa pojkar som halkar efter så får man genom teorin om antipluggkultur anledning att förebrå dem. Det är deras eget fel, som upprätthåller en toxisk maskulinitet.
Det är bara det att teorin inte verkar stämma. I dagens podd pratar jag med Fredrik Zimmerman om detta och vad man kan göra för att hjälpa elever som halkar efter.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribeHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gabriel får ännu ett tokig samtal från Åsve, eller var det Åskan, eller var det Åskeao? I alla fall så påstås denna mystiska man ringa från skolverket, eller nej jag menar GURKAskolverket, med ett hot om att podden måste läggas ner om Gabriel inte svarar rätt på tillräckligt många kluriga frågor. Men är det egentligen skolministern som gett den ordern? Lyssna för att se hur det går!
Därefter läser Gabriel och Åsskar upp lyssnarinlägg om hur det känns att vara tillbaka i skolan och påminner sig om dom 10 viktiga punkterna om mobbning. Dessutom försöker Åsskar radera all choklad från frågelådan.
Dagens ord: mobbning
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
I detta avsnitt samtalar Ilan Sadé, partiledare MED, Tristan Tempest, skolpolitisk talesperson MED, Mikael Flink, ordförande MED Stockholms stad, med Staffan Gunnarson, talesperson migration och integration MED, om Skolverket.
Medborgerlig Samling har granskat bidrag till bl.a. läxhjälp som delas ut av Skolverket och funnit bristfällig tillsyn och kontroll över hur medel äskas och nyttjas. Stoppa fusket genom att avskaffa Skolverkets bidragssystem och låt istället läxhjälp bli en del av kärnverksamhet.
- MED granskar bidragsfusk
- Skolverket måste avskaffa bidragen
- Låt istället läxhjälp bli del av kärnverksamhet
-
Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige.
Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO.
I det femte avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi om skolan. Hur är det att komma som nyanländ till en skola i ett helt nytt land? Vilken rätt har ukrainska flyktingbarn att ens gå i skolan? Vilka skolor har skyldighet att ta emot dem? Och vad krävs för att undvika segregation?
Med oss har vi Therese Winqvist, utbildningsråd på Skolverket, Johan Enfeldt, politiskt engagerad debattör och ledarskribent på Dagens Arena, även aktuell med boken Vad får du för skolpengarna? (2022). Monica Johansson, docent på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och som just nu medverkar i forskningsprojektet Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden, samt Anders Digné, rektor på Kastellskolan i Härnösand.
Programledare: Lisa Pelling
Producent: Amanda Sonesson
Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio. -
Han gjorde allt utom skolarbetet på gymnasiet och lärde sig enormt mycket av det. Det militära som sen fångade upp honom blev vägen in i pedagogikens och lärandets innovativa land, och där har han sen varit kvar som biträdande rektor, som undervisningsråd på Skolverket och nu som chef för enheten Livslångt lärande på RISE.
Livslångt har fått önskemål att berätta mer om vilka vi är som driver podden - och vad det är som driver oss. I fyra avsnitt framåt får du därför möta och lära känna oss och vårt engagemang i just lärandefrågor. Möt Lars Lingman i avsnitt 71, intervjuad av sin medarbetare och kollega Katarina Pietrzak på RISE. -
Jesper presenterar en radikal idé om hur vi en gång för alla kan skapa en skola för alla genom att bland annat lägga ned Skolverket.
-
Sverige var först i världen att ha obligatorisk sexualundervisning i världen i mitten på femtiotalet. Sen dess har den varit både upp och ned, bättre och sämre. Men vi vet att kunskap gör susen för sexlivet och med de nya skrifterna i läroplanerna som kommer att börja gälla från hösten 2022 så ökar sannolikheten att vi i framtiden får en högre sexuell hälsa i befolkningen. Detta ska jag och min sexologkollega Katerina Sparr Holinkova, även kallad Katta, prata om i denna veckas avsnitt.Katta finner du på: @sexologkattaMig hittar ni på: @sexologkallenorwaldLänkar till material för undervisning i sexualitet, samtycke och relationer: Skolverket om nya läroplanernaSkolverkets webbkurs för grundskolaRFSUs metodbankMin bok "Att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer - integrera i alla ämnen"Jag vill fortfarande höra från ER! Har du en fråga eller fundering gällande sex och relationer som du vill ställa till mig? Spela in din fråga på en röstmemo-app i din telefon och maila den till [email protected] alternativt skicka in en fråga genom det skrivna ordet till samma adress så kanske jag besvarar den i ett kommande avsnitt! Produktion: Kalle Norwald och Niki YrlaMusik och klippning: Niki Yrla See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Signa upp dig för Acast+ för att lyssna så passar du även på att stötta arbetet med podden. https://plus.acast.com/s/hur-ar-det-med-sexlivet.
-
Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.
Programmet är en repris från 28 mars 2022.
Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
I det tredje avsnittet diskuteras delar av skolverkets rapport Elever som snabbare når kunskapskraven samt kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket bedömt kan komma att behövas för att stödja och stärka skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven. I detta avsnitt delar undervisningsrådet Åsa Sjöwall varmt med sig av sin kompetens och sina erfarenheter.
-
I det tredje avsnittet diskuteras delar av skolverkets rapport Elever som snabbare når kunskapskraven samt kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket bedömt kan komma att behövas för att stödja och stärka skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven. I detta avsnitt delar undervisningsrådet Åsa Sjöwall varmt med sig av sin kompetens och sina erfarenheter.
- Visa fler
