EBA Podcasts
-
Nu har Utrikesutskottet behandlat utgiftsområde 7 i budgetproppen. Inför riksdagens omröstning i veckan har vi på EBA läst och jämfört med de andra partiernas biståndsbudgetar. Vi ger dig som ska lyssna på debatten i kammaren koll på vad som skiljer partierna åt.
Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA. -
När den 3 000 sidor långa budgeten släpptes i tisdags var vi många som var extra nyfikna på vad utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, skulle innehålla. I veckans avsnitt går vi igenom budgetpropositionen, prioritering för prioritering, och diskuterar vad den säger om det svenska biståndets framtid.
Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA. -
Historiskt har människor på flykt främst fått humanitär hjälp, med tonvikt på mat, säkerhet och tak över huvudet. Men det räcker inte idag, när många är på flykt i åratal, eller till och med årtionden. Hur kan tillgång till utbildning, hälsa och sysselsättning lösas? I det här avsnittet pratar vi om och hur flyktingar får tillgång till sociala trygghetssystem – är det en lösning, och vilka krav ställer det på värdländer och givarländer som Sverige?
Medverkar gör Göran Holmqvist, avdelningschef på Sida och Lisa Hjelm, före detta utredningssekreterare på EBA, nu på Sida. Programledare: Númi Östlund. -
Hur används våra biståndspengar och vad är resultatet? Det är de vanligaste, och kanske viktigaste, frågorna som allmänheten ställer om det svenska biståndet. I det här avsnittet tar vi ett brett grepp om hur biståndet utvärderas. Vilka är det, utöver EBA, som granskar och utvärderar svenskt bistånd? Hur mycket utvärderingar görs? Och vad används de egentligen till?
Medverkar gör Linda Öhman, chef på Stockholm Evaluation Unit på Läkare utan gränser och Markus Burman, utredningssekreterare på EBA.
Programledare: Númi Östlund. -
Bistånd och migration hör ihop. Därför är det inte konstigt att Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Delegationen för migrationsstudier (Delmi), två statliga kommittéer som var och en är specialister på den ena frågan, gör ett poddavsnitt ihop. För när två olika perspektiv bryts mot varandra föds nya insikter. Ämnet för avsnittet är dessutom högaktuellt: Avräkningar – att ta pengar från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande. Jan Pettersson, kanslichef på EBA, pratar om hur avräkningar beräknas, hur det har varierat över tid och vilken effekt det har haft på övrigt bistånd. Henrik Malm Lindberg, tillförordnad kanslichef på Delmi, lyfter den historiska dimensionen av avräkningar och hur migrationskostnader hänger ihop med migrationsprognoser.
-
Bistånd och migration hör ihop. Därför är det inte konstigt att Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Delegationen för migrationsstudier (Delmi), två statliga kommittéer som var och en är specialister på varsin fråga, gör ett poddavsnitt ihop. Frågan är väl snarare varför vi inte gjort det tidigare. För när två olika perspektiv bryts mot varandra föds nya insikter.
Ämnet för avsnittet är dessutom högaktuellt: Avräkningar – att ta pengar från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande. Jan Pettersson, kanslichef på EBA, pratar om hur avräkningar beräknas, hur det har varierat över tid och vilken effekt det har haft på övrigt bistånd. Henrik Malm Lindberg, tillförordnad kanslichef på Delmi, lyfter den historiska dimensionen av avräkningar och hur migrationskostnader hänger ihop med migrationsprognoser.
Programledare: Númi Östlund. -
Hur påverkar migrationen såväl anpassning som sårbarhet för migranterna själva, för ursprungsområdet samt för området de flyttar till? En ny kunskapsöversikt från Delmi undersöker hur migration och remitteringar påverkar anpassning och sårbarhet i relation till klimatförändringar. Forskaren François Gemenne presenterar sitt forskningsresultat med fokus på strategier för klimatanpassning. Mats Hårsmar, biträdande kanslichef på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), pratar om svenskt bistånd ur ett klimatperspektiv och hans erfarenheter av att arbeta i Burkina Faso. Melissa Siegel, professor i migrationsstudier och chef för avdelningen för migrationsstudier vid Maastricht Graduate School of Governance och UNU-MERIT, fokuserar på vilken betydelse remitteringar har för viljan att migrera och hur det är kopplat till utveckling. Elisabeth Arnsdorf Haslund, UNHCR:s talesperson för Sverige, Danmark, Estland, Finland, Island, och Lettland, pratar om kopplingen mellan klimatförändring och människor som fördrivs från sina hem. *Avsnittet är på engelska.
-
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) var en statlig biståndsmyndighet som 1995 uppgick i det då nybildade Sida.
BITS syfte var att främja tekniskt samarbete och ekonomisk och social utveckling i av UD anvisade låg- och medelinkomstländer. BITS verksamhet omfattade projekt och insatser inom områden där Sverige hade kompetens, kunskap och teknologi, och den bärande idén var att samarbetsländerna skulle få tillgång till denna erfarenhet inom områden som var av specifikt intresse för dem.
De biståndsmetoder som användes var främst krediter, internationella kurser och KTS (kontraktsfinansierat tekniskt samarbete).
KTS som samarbetsform utformades för att möta efterfrågan på svenska kunskaper och erfarenheter i länder där Sverige annars inte bedrev långsiktigt utvecklingsarbete, såsom exempelvis i medelinkomstländer. Målet med KTS är att ”främja kapacitetsutveckling i samarbetsländerna samt utifrån svenska erfarenheter förmedla kunskap inom områden som är av strategisk betydelse för samarbetsländernas utveckling”. Metoden kräver kostnadsdelning och att mottagarparten tar en ledande roll, samt att samtliga projektförslag skall ha ett tydligt fattigdomsperspektiv.
Den nya formen av u-krediter som tillkom i slutet på 1970-talet sökte kombinera inhemska intressen, såsom att stärka svensk industris konkurrenskraft, med biståndspolitiska intressen. Syftet med u-krediter var flerfaldigt, dels sågs de som ett sätt att skapa utvecklingssamarbete med länder som inte tillhörde de fattigaste länderna; dels såg man dem som en möjlighet att mobilisera nytt kapital för investeringar i dessa länder; och dels fungerade u-krediterna som ett sätt att starkare engagera näringslivet i biståndet. U-krediterna kom att administreras av BITS och blev således en skild verksamhet från biståndet i övrigt (som sköttes av SIDA). U-krediterna blev ett sätt för svenska företag att etablera sig, eller stärka sina positioner, på ett antal viktiga, växande marknader, såsom exempelvis Kina.
"Det finns en bild av Sverige som en humanitär stormakt. När andra länder duckar, tar Sverige ett kliv framåt. Det gäller inte minst biståndspolitiken där svenska politiker sedan lång tid tillbaka gjort en stor sak av att Sverige anses vara en av världens främsta biståndsgivare.
”Sverige har ett effektivt bistånd i världsklass samtidigt som regeringen står fast vid enprocentsmålet”, slog utrikesminister Ann Linde (S) fast i 2021 års utrikesdeklaration.
Men trots detta bistånd i världsklass har det svenska biståndsarbetet återkommande gånger fått kritik för allvarliga och systematiska brister. 2016 kunde SVT:s Uppdrag granskning avslöja att ett korrupt bondekooperativ i Zambia förskingrat ekonomiskt stöd på upp till 30 miljoner kronor från biståndsmyndigheten Sida.
Samma år kritiserade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), en statlig kommitté som utvärderar och granskar biståndsarbetet, Sveriges långvariga bistånd till Tanzania. Under de 50 år Sverige varit verksamt i landet bidrog svenska biståndspengar bara marginellt till fattigdomsreduceringen i landet. Och i år kunde EBA visa på svaga resultat för det svenska biståndet till Afghanistan, ett arbete vars biståndssatsningar under de senaste tjugo åren uppgått till 14 miljarder kronor."
Det blir lätt så när man ej har någon redovisningsplikt...
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) var en statlig biståndsmyndighet som 1995 uppgick i det då nybildade Sida. BITS syfte var att främja tekniskt samarbete och ekonomisk och social utveckling i av UD anvisade låg- och medelinkomstländer. BITS verksamhet omfattade projekt och insatser inom områden där Sverige hade kompetens, kunskap och teknologi, och den bärande idén var att samarbetsländerna skulle få tillgång till denna erfarenhet inom områden som var av specifikt intresse för dem. De biståndsmetoder som användes var främst krediter, internationella kurser och KTS (kontraktsfinansierat tekniskt samarbete). KTS som samarbetsform utformades för att möta efterfrågan på svenska kunskaper och erfarenheter i länder där Sverige annars inte bedrev långsiktigt utvecklingsarbete, såsom exempelvis i medelinkomstländer. Målet med KTS är att ”främja kapacitetsutveckling i samarbetsländerna samt utifrån svenska erfarenheter förmedla kunskap inom områden som är av strategisk betydelse för samarbetsländernas utveckling”. Metoden kräver kostnadsdelning och att mottagarparten tar en ledande roll, samt att samtliga projektförslag skall ha ett tydligt fattigdomsperspektiv. Den nya formen av u-krediter som tillkom i slutet på 1970-talet sökte kombinera inhemska intressen, såsom att stärka svensk industris konkurrenskraft, med biståndspolitiska intressen. Syftet med u-krediter var flerfaldigt, dels sågs de som ett sätt att skapa utvecklingssamarbete med länder som inte tillhörde de fattigaste länderna; dels såg man dem som en möjlighet att mobilisera nytt kapital för investeringar i dessa länder; och dels fungerade u-krediterna som ett sätt att starkare engagera näringslivet i biståndet. U-krediterna kom att administreras av BITS och blev således en skild verksamhet från biståndet i övrigt (som sköttes av SIDA). U-krediterna blev ett sätt för svenska företag att etablera sig, eller stärka sina positioner, på ett antal viktiga, växande marknader, såsom exempelvis Kina. "Det finns en bild av Sverige som en humanitär stormakt. När andra länder duckar, tar Sverige ett kliv framåt. Det gäller inte minst biståndspolitiken där svenska politiker sedan lång tid tillbaka gjort en stor sak av att Sverige anses vara en av världens främsta biståndsgivare. ”Sverige har ett effektivt bistånd i världsklass samtidigt som regeringen står fast vid enprocentsmålet”, slog utrikesminister Ann Linde (S) fast i 2021 års utrikesdeklaration. Men trots detta bistånd i världsklass har det svenska biståndsarbetet återkommande gånger fått kritik för allvarliga och systematiska brister. 2016 kunde SVT:s Uppdrag granskning avslöja att ett korrupt bondekooperativ i Zambia förskingrat ekonomiskt stöd på upp till 30 miljoner kronor från biståndsmyndigheten Sida. Samma år kritiserade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), en statlig kommitté som utvärderar och granskar biståndsarbetet, Sveriges långvariga bistånd till Tanzania. Under de 50 år Sverige varit verksamt i landet bidrog svenska biståndspengar bara marginellt till fattigdomsreduceringen i landet. Och i år kunde EBA visa på svaga resultat för det svenska biståndet till Afghanistan, ett arbete vars biståndssatsningar under de senaste tjugo åren uppgått till 14 miljarder kronor." Det blir lätt så när man ej har någon redovisningsplikt... #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
