Andreas Bergh Podcasts
-
»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern.
Gigekonomin väcker starka känslor. Trots kritiken växer sektorn. Har vi skäl att oroa oss? Eller är gigjobbens framväxt tvärtom en naturlig och eftersträvansvärd utveckling av arbetsmarknaden? Och hur kan i så fall politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential?
Veckans podd är ett samtal om gigekonomins framtid med Andreas Bergh och Joakim Wernberg från ett boksamtal i Göteborg den 28e februari. Tillsammans har skrivit Till gigekonomins försvar där de bemöter de vanligaste argumenten mot gigjobben. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.
-
I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gästar Bildningspodden.
Ljudteknik: Peter Roslund.
Klippning: Lars in de Betou.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. -
Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?
Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.
Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte.
-
Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.
Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.
-
I Sverige finns ovanligt många kommunala bolag. De har blivit nästan tre gånger fler sedan 1970-talet och de ägnar sig åt allt från vatten och avlopp till turism och bilreparation. Vad blir effekterna av framväxten av de kommunala bolagen och finns det kopplingar till korruption? Hör välfärdsforskaren Andreas Bergh berätta om sin forskning.
-
Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.
-
Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden?
Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera.
Robotarna tar över - har vi sagt länge Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt.
Färre dör på jobbet idag Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment.
Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat.
Har vi missat att ta vara på fritiden? Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre?
"Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv.
- Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas.
Arbetspauser då och då istället för pension? Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet.
Medborgarlön liknar välfärdssystemet När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning.
Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder.
- Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre.
Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar.
Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst.
Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer.
Vi jobbar bara 8% av livet Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet.
Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst.
När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli?
Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra.
De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet.
Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron.
Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
