Shang Imam Podcasts
-
Många tycker ju att det är läskigt och känner ett motstånd. Andra tror att det ska vara enkelt så visar det sig vara svårt, berättar Emma Stenström om hon har följt när de bubbelhoppar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.
– Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.
Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.
– Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ”åsiktspaket” så sitter det hårt fast i vårt medvetande.
Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ”tankesystem” som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.
– Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.
Gäster i programmet:
Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ”Bubbelhoppa”.
Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ”Tillåt mig tvivla”.
Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.Reportage:
Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ”En av dem” berättar om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen.
Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam. -
Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt?
Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:
– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.
Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet.
Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:
– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid.
Gäster i programmet:
Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt. -
När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.
Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.
I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.
Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ”Fantasi och Donia Saleh, författare.
Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt.
Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!
-
Beskedet som har nått Linn är definitivt. Det finns ingen återvändo. Hon är avskild från polisyrket och hennes dröm sedan barndomen i spillror. Vad var det som hände?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Av: Shang Imam.
Producent: Gustav Asplund.
Slutmix: Astrid Ankarcrona.
Verkligheten i P3 görs av produktionsbolaget Filt. -
Zara blev nekad ett jobb som servitris för att hon ansågs vara för tjock. När hon söker upprättelse bryter helvetet lös. Det leder till att hon ska gå ner 45 kg, byta namn och i princip fly Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Av: Shang Imam
Producent: Gustav Asplund
Ljudmix: Astrid Ankarcrona
Verkligheten i P3 görs av produktionsbolaget Filt. -
My ligger på vägen. Det rinner blod ur hennes mun och hon går inte att få kontakt med. My har slungats ut ur bilen när den voltade och har brutit ryggen hon kommer aldrig mer att kunna gå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är en perfekt sommarkväll när My, hennes kille Viggo och två vänner bestämmer sig för åka ut på vägarna och köra omkring, en bilpromenad. De spelar musik på hög volym och fönstren är nerdragna när Viggo plötsligt tappar kontrollen över bilen. Den voltar och i kraften kastas My ut genom framrutan. My var inte bältad.
My förs omedelbart till sjukhuset och hon sövs ned i väntan på en operation. Ändå kan hon höra hur de gråter runt henne. Det är hennes föräldrar och syster men också pojkvännen Viggo. Nästa gång hon slår upp ögonen är det just Viggo hon ser. Han är förtvivlad och kan inte sluta gråta. Skulden tynger honom – det var ju han som satt vid ratten.
Operationen blir lyckad och My kommer att överleva, men hon har fått en komplett ryggmärgsskada. Hon är förlamad från brösten och nedåt vilket innebär att hon har varken känsel eller funktion i de kroppsdelarna. Och snart kommer sorgen över henne när hon verkligen tar in faktumet att hon aldrig mer kommer att kunna gå.
My gråter och sörjer. Det gör även Viggo. Tills en dag. Mys tårar tar slut. Hon vill inte gråta mer, hon vill tillbaka till sitt liv, till det liv hon och Viggo är tänkte att leva. Men allt kommer att vara annorlunda.
My börjar följa folk på sociala medier, som likt hon själv sitter i rullstol och är kvinnor. Blir inspirerad och upplyft av personer som får en förebildsliknande roll. Men vad hon inte vet är att just en av de som hon har börjat följa kommer att kontakta henne och bjuda ner henne till Jönköping där hon bor. Och det kommer att bli startskottet för gruppen Girls On Wheels.
Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?
Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar – om kraften i gemenskapen.
Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1. -
Kristin vaknar i baksätet med överkroppen böjd som en fällkniv över låren. Hon känner inte sina ben. Vad hon inte vet är att hon precis varit med om en bilolycka hon kommer aldrig kunna gå igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är i skarven mellan vår och vinter och väglaget är halt när Kristin och hennes föräldrar kör hem från förlusten i basketmatchen i Örebro. Tjejerna har snackat ihop sig efter matchen och planerar att vinna nästa gång – då tar de dem. Men vad ingen vet är att den 15-åriga Kristin aldrig mer kommer att spela basket. Den inbitna idrottstjej hon var kommer bara vara en skugga i det liv som väntar henne. Hon kommer undvika fotbollen, basket och löpningen. För hon kommer aldrig mer kunna använda sina ben. Den här matchen blir hennes sista. Men det är alla ovetandes om när hon och hennes föräldrar ska köra den dryga två timmars bilresa som det innebär att köra hem till Högboda i Värmland.
Någonstans på vägen kommer en liten grön bil i motsatt körfält få sladd och köra rakt in i deras bil. Kristin som hade somnat i baksätet väcks av smällen. Något känns fel och hon ligger tryckt med huvudet mot underkroppen – hennes rygg har gått av.
Hon började åttan som gående och kommer in till sommaravslutningen i rullstol. Kristin tar aktivt avstånd från alla sammanhang som rullstolen erbjuder – hon vill hänga med sina gående vänner. Rullstolen är ett nödvändigt ont som hon har nästan hatiska känslor mot. Det kommer dröja nästan femton år tills att Kristin närmar sig andra som sitter i rullstol. Varför tog det så lång tid och vad hade förändrats?
Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?
Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar – om kraften i gemenskapen.
Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1. -
Hade Helle landat någon meter åt ett annat håll hade hon förmodligen inte överlevt fallet. Hon föll från sjunde våningen och landade i en rabatt. Men hon bröt ryggen och kommer aldrig mer att kunna gå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är en försommardag för sex år sedan som Helle och hennes dåvarande kille grälar. Han vill kasta ut hennes saker och då tappar Helle fattningen. Det är nu hon upplever att hon inte kan kontrollera förloppet. Helle går nämligen ut på balkongen på sjunde våningen, klättrar över räcket och hänger sig på utsidan av balkongen. Det är först när hon hänger där som hon inser vad hon har gjort och får fullständig panik. Hon är ju höjdrädd och tänker att hon kommet att dö. Därefter släpper hon taget om räcket och faller.
Att Helle inte dog den dagen liknar närmast ett mirakel. Hade hon fallit någon meter åt ett annat håll hade hon slagit i asfalt och sten, men istället föll hon ner i en rabatt. I fallet svimmade Helle av vilket gjorde att att hon föll mjukt.
På sjukhuset sövs hon ner och vaknar först två dagar efter olyckan. Hon får då veta att hon har brutit ryggen, toralkota 12, och att hon aldrig mer kommer att kunna gå. Livet som hon känner till det kommer inte längre vara sig likt. Men hon skulle aldrig vilja spola tillbaka tiden.
Istället för att gå kommer Helle att rulla och hon blir snabbt vän med rullstolen. Hon börjar plugga, hon tränar och hon är glad. För något inom henne är förändrat. De tidigare plågoandarna från uppväxten har nästintill försvunnit och hon känner att hon har fått en andra chans – en möjlighet att leva ett nytt liv.
När Helle lite senare blir erbjuden att komma till Jönköping för att träffa fyra andra unga kvinnor i rullstol tvekar hon inte en sekund. Men det hon inte vet än är att detta kommer bli startskottet för Girls On Wheels.
Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?
Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar – om kraften i gemenskapen.
Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1. -
När Andrea vaknar upp på intensiven berättar en sjuksköterska för henne: Du har varit med om en tågolycka. Du har blivit påkörd av ett tåg. Andrea tänker Hur kan man överleva något sånt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En kall och regnig novembernatt ska Andrea hem från en fest. Hon är ledsen och har bråttom till att hinna med bussen. Hon vill gena över tågrälsen men träffas istället av tåget och slungas mot staketet. Hennes överkropp vrider sig ett halvt varv från underkroppen. Otroligt nog överlever hon olyckan – men hon kommer aldrig mer att kunna gå.
Andrea Rasmussen är 19 år gammal vid tillfället för olyckan. Den dramatiska händelsen blir en lokal nyhet och det börjar gå rykten om att detta var ett självmordsförsök. Andrea vill genast slå ner dessa osanningar. Men framför allt vill hon inte att hennes mamma ska tro något sådan. Hon skulle ju bara gena över spåren.
Hennes vilja att klara sig själv är stark. Hon tar sitt körkort, får en egen lägenhet och går klart en utbildning för att bli behandlingspedagog. Men hon saknar fortfarande ett sammanhang. Plötsligt en dag blir hon kontaktad av en tjej som heter Louise som också sitter i rullstol. Hon vill dra ihop ett gäng, och skapa en grupp. Sagt och gjort.
Inte långt senare bjuder Andrea hem tjejerna som kommer att bli kärnan i denna rullande grupp som får namnet Girls On Wheels. Runt hennes bord i Jönköping sitter egentligen fem främlingar med bara rullstolen gemensam, men det är som att de alltid har känt varandra.
Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?
Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar – om kraften i gemenskapen.
Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1. -
När är en lämplig tid att berätta för någon att du aldrig mer kommer kunna gå? Aldrig, om du frågar Louise Linderoth, en av medlemmarna i Girls On Wheels. Hennes berättelse är först ut i serien om gruppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Louise, tio år gammal, var på sommarkollo när hon till slut skickades hem med feber. Väl hemma stiger febern till 42 grader. Hon åker in på sjukhuset och blir inlagd i två veckor. Under lika lång tid ligger hon i sängen och tillfrisknar från viruset hon råkat ut för. Men när hon väl ska ställa sig upp så svarar inte benen.
Det som började som en enkel förkylning visade sig ha varit ett virus som satt sig på ryggmärgen där nerver har kommit i kläm. Hon kommer aldrig mer att kunna gå.
Nu börjar en lång och utmattande kamp för Louise att förneka faktumet. Hon har fått en rullstol av sjukhuset, men den vägrar hon använda. Medan rullstolen ligger och dammar i källaren häver hon sig fram på kryckor – i över tio år. Tills en dag.
Louise ber hennes mamma plocka fram den gamla rullstolen och inser vilket våld hon har gjort mot sig själv. Hur hon har förnekat sig själv genom att häva sig fram. Nu börjar resan mot en helt ny värld, full av frihet och rörlighet.
Med sin nya blick på sin egen skada tar hon kontakt med andra i liknande situation – unga kvinnor som sitter i rullstol. De samlas och tar ett namn, Girls On Wheels. Alla har en ryggmärgsskada som de har fått någon gång under livet – en skada med följden att de gått från gående till rullande.
Vad händer med en människa som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?
Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar – om kraften i gemenskapen.
Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1. -
Zandra sitter i ett mörkt rum och börjar kallsvettas. Omkring henne kräks människor i olika hinkar och skriker ut sin ångest. Snart ska hon göra det med. Nu är jag bara ett vrak.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Zandras berättelse, om hur långt hon gick för att hitta sig själv, bara för att sedan förstå att det enda hon hittat är botten.
Av: Shang Imam.
Producent: Gustav Asplund.
Slutmix: Astrid Ankarcrona.
Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt. -
På britsen i det kala sjukhusrummet ligger en kvinna i smärtor. Hon ska genomgå en abort. På stolen vid väggen sitter Anna Tallwe och stickar. Det är första gången de två möts. Vad gör Anna där?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Av: Shang Imam.
Producent: Gustav Asplund.
Slutmix: Astrid Ankarcrona.
Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt. -
Som fältpräst i utlandstjänst bär Luisa Landewall vapen. För Verkligheten berättar hon om kallelsen till yrket mitt i natten och om händelsen när hon var nära att dö.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Av: Shang Imam.
Producent: Gustav Asplund.
Slutmix: Astrid Ankarcrona.
Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt. -
"Lägg dig ner på marken!" Sju poliser siktar på studenten Omar Azar, som står som fastfrusen. Någon säger sig ha sett honom med ett vapen. I själva verket har Omar bara hållit i sin egen mobiltelefon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Av: Shang Imam.
Producent: Gustav Asplund.
Slutmix: Astrid Ankarkrona.
Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt. -
Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren.
Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer – de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt?
– Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck.
Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre – skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.
Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.
Programmet är direktsänt.
- Visa fler
