Peter Luthersson Podcasts
-
Behovet av kunskapsinhämtning om och överenskommelser med främmande makter är av gammalt datum. Så förhandlade konkurrerande grekiska stadsstater med varandra och sände ut delegationer för att knyta allianser. Omsider formaliserades umgänget. Diplomati blev en profession med fasta sändebud, vilket inte innebar att informella aktörer försvann, sådana som var konsuler, furstinnor, handelsmän, poeter eller älskarinnor.
Om diplomati och diplomatihistoria samtalar Svante Norrhem, universitetslektor i historia vid Lunds universitet, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande?
Om de många och komplicerade turerna samtalar Nils Erik Forsgård, docent i historia vid Helsingfors universitet och chef för tankesmedjan Magma, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande?
Om de många och komplicerade turerna samtalar Nils Erik Forsgård, docent i historia vid Helsingfors universitet och chef för tankesmedjan Magma, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
Den 9 april 1940 tågade tyska trupper in i Norge. Agerade Sverige klandervärt gentemot sitt grannland under den ockupation som följde? Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
-
På 1600-talet skaffade sig Sverige ett fort i Afrika, på 1700-talet en ö i Västindien. Både förvärven satte nationen i kontakt med slavhandel och slaveri. Vad innebar innehaven? Och hur bör man se på dem?
Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson. -
Kongofristaten brukar med rätta nämnas som kolonialism när den var som värst. Flera hundra svenska officerare tjänstgjorde på plats. Hur såg de på den verklighet i vilken de damp ner? Och vilken roll spelade de?
Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson -
Någon världskarta förelåg inte fix och färdig i tidernas begynnelse. Vad gjorde att kunskaperna formligen exploderade under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal? Martin Neuding Skoog, fil dr i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
-
Drömmen om ett imperium som omsluter den bebodda världen har uråldriga anor. Hur har drömmen motiverats? Är den bara av ondo? Och hur har det gått när försök har gjorts att realisera den?
Bo Eriksson, författare och docent i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson. -
Del 1. Efter nederlaget i Poltava 1709 var den svenska stormaktstiden i praktiken slut. På tröstlösa orter i Osmanska rikets provinser fanns åtminstone en som inte ville vidgå faktum: Karl XII. Hur styrde han det avlägsna Sverige från sina nya uppehållsorter? Vilka förhoppningar hade han? Hur förhöll sig sultanen och värdfolket till sin gäst? Hur såg övriga europeiska makter på honom och hans ambitioner? Vilka långsiktiga konsekvenser fick hans utdragna vägran att resa hem?
Kring frågor som dessa samtalar Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
Hans litterära stil kännetecknas av fart och fläkt, myllrande persongallerier, ständig växling mellan komik och tragik, högt och lågt, triviala episoder och filosofiska uttolkningar. I romaner som Augie Marchs äventyr (1953), Herzog (1964), Humboldts gåva (1975), Professorns december (1982) och Ravelstein (2000) odlar han en konst som han själv en gång karakteriserade med orden ”att berätta avspänt och ditt och datt”.
Danuta Fjellestad, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. -
”Den muterade suveränen” härskar fortfarande i ”det öppna och fria samhället”, skriver Botho Strauss, född 1944, i sin genombrottsroman ”Den unge mannen” från 1984. Allting ligger i skuggan av ”1933 års kors”. Tyskarna skyr sina traditioner och seder av rädsla för att likna den döde, deras ”störste niding”. I en essä 1993 uppmuntrar han landsmännen att bryta den onda cirkeln. I betraktarens ögon förvandlades han därmed från postmodernistiskt underbarn till kontroversiell nationalkonservativ. Är någon av bilderna sann?
Thomas Steinfeld, professor i litteraturvetenskap vid universitetet i Luzern, tidigare litteraturredaktör i Frankfurter Allgemeine Zeitung och kulturchef i Süddeutsche Zeitung, samtalar med Peter Luthersson. -
Per Olof Sundman (1922–1992) är en utpräglad utomhusförfattare med en karakteristisk ordknapp, närmast klassiskt isländsk stil och berättarteknik. Hans noveller och romaner tilldrar sig främst i norrländska fjällområden men också i polartrakter och i afrikansk vildmark. Hans gestalter utsätts för sådana prövningar som naturen kan bjuda och har ofta svårt att relatera till varandra. Allting är mycket suggestivt.
Per Svensson, politisk redaktör i Dagens Nyheter och 1998 författare till boken Frostviken om Per Olof Sundman, samtalar med Peter Luthersson. -
Medeltida resenärer som Marco Polo (1254–1324) och Ibn Battuta (1304–1368 eller 1369), en affärsman från Venedig och en koranlärd från Tanger, tillbringade decennier borta från sina hemländer. Den förre kom i tjänst hos den mongoliske härskaren Kublai khan, den senare hos sultanen i Delhi Muhammad Shah.
Båda uppträdde med rättmätigt anspråk att vara den mest bereste mannen i världen.
Båda berättade hemkomna om sina upplevelser för personer som nedtecknade vad de hörde, Messer Rusticiano respektive Ibn Juzayy. Båda har blivit lästa av generation efter generation äventyrslystna.
Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. -
Michel Houellebecq är född 1958 på ön Réunion i Indiska oceanen. I en situation när den franska litteraturen såg ut att dö anfäktad av svårartad överförfining gav Michel Houellebecq den liv och relevans på nytt. De tanklösa uppfattade honom som provokatör, men det provocerande i hans romaner har inte provokationen som mål.
Houellebecq erbjuder verklighet sedd genom ett temperament. En mer nyanserad bild av författarskapet förutsätter viss kännedom inte bara om romanerna utan också om de många diktsamlingarna och de centrala essäerna. Alfred Sjödin, filosofi doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och expert på 1700-talslitteratur, samtalar med Peter Luthersson. - Visa fler
