Livrustkammaren Podcasts
-
Om mediernas makt på Ture Sventon tema, med avseende på en Vädjan från Falkenbergs konditorier: ”Stoppa semmeltesten”.
Nu har bagare i Falkenberg fått nog av lokalpressens årliga semmeltest och uppmanar i ett brev till Hallands Nyheter att testen läggs ner. Hur ett bageris semlor betygsätts får alldeles för stora konsekvenser på försäljningen menar de.
– Vi hoppas att tidningen ska förstå allvaret med ett test som kanske görs lite på skoj, säger konditorn Helene Stålbom.
Ett dåligt betyg i ett semmeltest kan ha förödande ekonomiska konsekvenser för ett bageri eller konditori.
Passande i tiden får vi nog tillstå...
Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker.
Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde.
Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet.
Det finns dock forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen.
Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet.
Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen.
Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet.
Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15.
Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. På den tiden var för övrigt semlorna inte lika mättande som i dag, eftersom de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde.
Hur myten om ”mördarsemlorna” har uppstått är inte helt klarlagt, men antagligen har greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ett finger med i spelet. Han skrev i alla fall efteråt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
Varifrån han hade fått den långsökta idén att det var just semlornas fel att kungen dött kan man ju fundera på...
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Om mediernas makt på Ture Sventon tema, med avseende på en Vädjan från Falkenbergs konditorier: ”Stoppa semmeltesten”. Nu har bagare i Falkenberg fått nog av lokalpressens årliga semmeltest och uppmanar i ett brev till Hallands Nyheter att testen läggs ner. Hur ett bageris semlor betygsätts får alldeles för stora konsekvenser på försäljningen menar de. – Vi hoppas att tidningen ska förstå allvaret med ett test som kanske görs lite på skoj, säger konditorn Helene Stålbom. Ett dåligt betyg i ett semmeltest kan ha förödande ekonomiska konsekvenser för ett bageri eller konditori. Passande i tiden får vi nog tillstå... Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker. Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde. Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet. Det finns dock forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen. Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet. Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen. Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet. Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15. Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. På den tiden var för övrigt semlorna inte lika mättande som i dag, eftersom de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde. Hur myten om ”mördarsemlorna” har uppstått är inte helt klarlagt, men antagligen har greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ett finger med i spelet. Han skrev i alla fall efteråt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Varifrån han hade fått den långsökta idén att det var just semlornas fel att kungen dött kan man ju fundera på... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Det menar Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg i sin analys av den 14-årige hjälten i SVT:s julsaga. Idag går vi djupt in i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"JAG HAR NÄRT EN KOMMUNIST VID MIN BARM".Så lyder ett av det mest berömda citaten ur "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton". Yppat av pappa Tyko Jonsson, när det står klart att hans son stulit julklappar från rika människor och gett dem till fattiga människor.
Men var står egentligen Karl-Bertil rent politiskt? Hör Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg, som menar att Karl-Bertil "saknar all marxistisk skolning".
Tomas Ramberg tror också, att om det blivit en del 2 av sagan så skulle vi fått se Karl-Bertil radikaliseras kraftigt i sitt politiska handlande.
ATT DYRKA ROBIN HOOD OCH DE RIDDERLIGA IDEALENVad är det egentligen som formar den unge Karl-Bertils världsbild? Att hans idol är Robin Hood står utom allt tvivel, men är det också "ridderliga ideal" som driver hans rättvisepatos och orsakar en familjekris på självaste julaftonskvällen? Vad är egentligen "ridderliga ideal"? Hör Jonas Lindwall, intendent på Livrustkammaren.
HUR GÖR MAN EN TÄNDSTICKSTAVLA AV BODENS FÄSTNING?En av presenterna som Karl-Bertil stjäl och ger till en fattig är Farbror Arthurs tändstickstavla av Bodens fästning. En present som byrådirektör HK Bergdahl blir väldigt glad över att få slippa i sitt hem. Men vad är Bodens fästning? Och hur gör man en tändstickstavla? Den som kan svara på båda frågorna är Elisabet Hesseborn, kulturmiljöspecialist på Statens Fastighetsverk.
MÖT PER ANDRÉN - KARL-BERTILS RÖST I 47 ÅRNär sagan skulle göras sökte Tage Danielsson efter en ung kille i målbrottet som skulle ge röst åt Karl-Bertil. Valet föll på Per Andrén. Vad minns han från inspelningarna? Fick han stjärnstatus bland sina tonåriga kompisar? Och vilken är hans egen favoritreplik i sagan? Per Andrén är hedersgäst i P1 Kultur.
KLASSIKERN: DICKENS MEDELÅLDERSKRIS GAV OSS "EN JULSAGA"1843 kom den ut, Charles Dickens "En julsaga". Historien om den gränslöst girige affärsmannen Ebenezer Scrooge, som omvänds till godhet efter att ha uppvaktats av spöken på julaftonsnatten. Jenny Teleman leder oss in i sagan, guidar oss genom den den, och för oss varligt ut ur berättelsen i dagens Klassiker.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Ulph Nyström -
Vi pratar om Kalle Dussins relation med Pompe, och Drottning Elizabeths älskade corgies. Och så undrar vi om det någonsin mer blir lugn och ro på jobbet. Dessutom: Liz Truss avgång och julkaoset på SJ.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Drottningens död försatte många britter i sorg, och efter begravningen ökade intresset för hennes favorithundras: Welsh corgi pembroke. Var drottning Elizabeth en förebild när det gäller skötseln av den här hundrasen? Besked om det får vi från Eva Granlund, som har ägt och fött upp pembrokes i 40 år.
Vi diskuterar också vilken roll hunden spelat för kungligheter genom tiderna. Vilka skillnader och likheter finns när det gäller hur Karl XII uppfattade sina hundar, och då främst dem han gav namnet Pompe, och hur drottning Elizabeth såg på sina corgies? Det frågar vi Ann Grönhammar, kulturhistoriker och tidigare intendent på Livrustkammaren.
På senare år har den aktivitetsbaserade arbetsplatsen blivit allt mer populär bland svenska arbetsgivare. Idag ställer vi frågan om kontor med egna rum är helt uträknade, eller om de kommer att få en revansch i en tid när många sjukskrivs för stress. Maral Babapour Chafi, forskare vid Institutet för stressmedicin, och Chalmers, ger sin syn på saken.
SJ släpper inte julbiljetterna förrän i november, och vi oroar oss för att julen inte riktigt blir som förr... Bakgrunden är att Trafikverket försöker digitalisera sin planering, men hur ser framtiden ut?
Och hur ska vi lösa den stora efterfrågan på poliser, tulltjänstemän, militärer och kriminalvårdare? Louise har en idé. Det kanske är dags att svenska skolor börjar skicka praoelever till de här myndigheterna i stor skala?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist -
Livrustkammaren med Johanna Hurtig Wagrell.
Detta är en teaser för juli månads avsnitt av Mina vänner-bokens spin off-podden "Kompisdejten" där Jag (Robin) hittar på något trevligt med tidigare gäster från MVB.
Avsnitten släpps i sin helhet för alla betalande lyssnare på
https://www.patreon.com/minavannerboken
Här finns biljetter till Robins stand up-turné "Kul å va här": https://stauppbolaget.se/kul-a-va-har/
<3
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det har varit en hektisk tid för Jens Stoltenberg som i höst lämnar posten som Nato:s generalsekreterare. Men är det möjligt nu med tanke på det säkerhetspolitiska läget och vem kan tänkas ta efter? Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Daniel Alling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är möjligt att förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland kommer att återupptas idag. Hur skulle en diplomatisk lösning kunna se ut när parterna står väldigt långt från varandra inte bara i sakfrågan utan även värderingsmässigt? Det pratar vi om med Thair Ismail, senior metodrådgivare fred och konflikt vid Palmecentret.
Hur ser processen ut att välja fram en ny generalsekreterare för Nato?Jens Stoltenberg har varit Nato:s generalsekreterare sedan den 1 oktober 2014 men nu i höst går hans förordande ut. Hur påverkas det av det säkerhetspolitiska läget? Och hur ser processen ut att välja fram en ny generalsekreterare? Vi frågar Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och författare till boken "Nato - historien om en försvarsallians i förändring".
Hur bra var dalkarlarna på skidåkning egentligen?Vasaloppsveckan pågår för fullt och idag reder vi ut varför loppet uppkallades efter Gustav Vasa som bevisligen aldrig åkte skidor under sin vistelse i Dalarna för lite mer än 500 år sedan. Och hur var det med dalkarlarna som jagade i fatt den flyende Gustav eller Göstav som han kallades på den tiden. Hur bra var de på skidåkning egentligen? Vi gästas av Sofi Hjort från Livrustkammaren och idrottshistorikern Isak Lidström.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Daniel Alling
Producent: Amanda Rydman
-
Den har gett oss mat och dryck i tusentals år. Tacken för det: utrotning. Hör historien om ursprunget till alla våra kor som dog ut på 1600-talet och om de spektakulära försöken att få den tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Sofia Nestor, intendent på Livrustkammaren; Ronald Goderie, grundare av Tauros Foundation.
-
Den handlingskraftiga drottningen som höll i rodret genom tre stormaktskungars stormiga tid, styrde och ställde vid det svenska hovet och lyfte Sveriges kulturliv till nya höjder.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för det här avsnittet består av:
Cecilia Düringer - programledare och manus
Mårten Andersson - research och manus
Tove Palén - producent
Pablo Leiva Wenger - scenuppläsare
Peter Jonasson – ljuddesign och slutmixMedverkar i avsnittet gör också Karin Tegenborg Falkdalen, doktor i idéhistoria och författare till boken Svenska drottningar.
Vill du veta mer om Hedvig Eleonora? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Svenska drottningar av Karin Tegenborg Falkdalen
Hedvig Eleonora - Den svenska barockens drottning Red. Merit Laine
Hedvig Eleonora av Nanna Lundh Eriksson
Drottningar - Kvinnlighet och makt. Utställningskatalog utgiven av Livrustkammaren 1999, red. Barbro Brusell
