Johan Eklöf Podcasts
-
En gång i tiden var mörkret naturligt, något som accepterades utan vidare tanke. När solen gick ner genomgick dagen en metamorfos i tre steg och blev natt. Att gnälla på mörkret eller den mörka årstiden hade varit främmande och märkligt. Kanske hade det också tolkats som något självcentrerat eftersom mörkrets inträde inte är riktat mot någon enskild person - det är bara hur saker är.
Idag blir det aldrig riktigt mörkt. I städerna jagar gatlyktor bort mörkret och fasadstrålkastare tycks skydda kända byggnader från nattens rov. Överallt har vi belysning. Gatubelysning, parkbelysning, fasadbelysning, trädgårdsbelysning och nattbelysning. Det här får oönskade konsekvenser på naturen, djuren och inte minst på oss människor. Det konstaterar Johan Eklöf, fladdermusforskare och författare till boken Mörkermanifestet som jag nyligen läste.
Så jag bjöd in honom för att prata om vad ljuset gör med oss, varför vi behöver mörkret och hur övergången mellan dag och natt innehåller så många fler nyanser än vi anar. Visste du att det finns tre olika skymningar? Inte jag heller, men det och mycket mycket annat intressant talade vi om.
Bokrekommendationer:
Nattens historia : nordiskt mörker och ljus under tusen år - Gunnar Broberg.
The End of Night: Searching for Natural Darkness in an Age of Artificial Light - Paul Bogard.
Ut ur mörkret - Jan Garnet.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
I skydd av mörkret påbörjar fladdermössen sin vakna period. Följ med ut i sommarnatten där fladdermusforskaren Johan Eklöf spanar efter fladdermöss och berättar om hur ljusföroreningar påverkar likväl fladdermöss som människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med en ljuddetektor i handen har fladdermusforskaren Johan Eklöf tillbringat många nätter med att leta efter och inventera fladdermöss. Ofta räcker det med att ta sig ut i en trädgårds dunkla vrår för att få en skymt av de mytomspunna vingbeklädda djuren. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om hur det är att anpassa sin dygnsrytm efter fladdermössen, hur ljusföroreningar har seglat upp som ett allt mer omtalat problem och vad mörkret har för betydelse för honom. Det bjuds även på några tips om vad man kan tänka på för att lyckas se en fladdermus.
Clara Jonsson
[email protected] -
Artisten och entreprenören Lina Hedlund gör efterlängtad comeback i podden för att djupdyka i det portugisiska vindistriktet Vinho Verde. Som vanligt är även Johan Eklöf på plats för att berätta allt han kan om områdets druvor, spritsiga viner, surfing och mycket mer. Enjoy!
-
Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 13 juni 2022.
Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.
Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.
Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.
Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.
Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Skådespelaren Anton Lundqvist gästar podden för att djupdyka i det världskända vindistriktet Alsace. Är det franskt eller tyskt? Vilka druvor odlar man här och är det mest rött eller vitt vin som produceras i Alsace? Johan Eklöf reder ut alla dessa frågetecken och bjuder som vanligt även på vintips från området. Enjoy!
-
Matmästaren Måns Falk gör comeback i podden och djupdyker i matskatter från Toscana – en region där lokala råvaror står i fokus. Självklart är även Johan Eklöf på plats i studion och bjuder på passande vintips. Enjoy!
-
Vårt sätt att lysa upp planeten gör livet tufft för många arter. Vi möter Johan Eklöf som skrivit boken Mörkermanifestet. Och så följer vi med på insektskurs i natten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Allt liv på planeten har anpassats till dygnets rytm mellan ljus och mörker. Men numera lyser vi upp även nätterna med konstgjort ljus. Hur det stör organismerna - både de dagaktiva och de nattaktiva - berättar fladdermusforskaren Johan Eklöf i nyårsdagens Naturmorgon. Reporter i den hyfsat mörka natten är Jenny Berntson Djurvall.
Vi fortsätter genom mörkret, till en småländsk skog, där reporter Lisa Henkow möter ett gäng biologistudenter som går på insektskurs.
Så här på årets första dag drömmer vi oss tillbaka till fina naturupplevelser som ni lyssnare varit med om förra året. Bland annat ska vi prata med Marie Andersson som badade med sälar mitt i kalla vintern!
Även veckans kråkvinklare Thomas Öberg tar sig friheten att drömma. Både mardrömmar - och drömmar om en uthärdligare värld.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
ARTpoddens mörkerserie fortsätter med Johan Eklöf - författaren bakom den hyllade boken ”Mörkermanifestet – om artificiellt ljus och hotet mot en uråldrig rytm”.
Fram till ungefär 150 år sedan, då glödlampan uppfanns, har dag avlösts av natt i en ständigt upprepande ljus- och mörkercykel. En cykel som varje levande organism har anpassat sin naturliga rytm kring. Satellitbilder från jorden visar idag tydligt att cykeln är bruten. Vårt glödande jordklot utgör kanske den främsta symbolen för att vi befinner oss i människans epok, Antropocen, en epok där utbredningen av den urbaniserade och moderna människan påverkar hela jordens ekosystem.
Lyssna på avsnitt #22 av ARTpodden för att bättre förstå hur bristen på naturligt mörker hotar den biologiska mångfalden på vår ”upplysta” planet!
-
Möt årets mörkare månader med Ekologigruppen och ARTpodden! Dagens avsnitt är det först i en serie på temat MÖRKER där vi uppmärksammar mörkrets betydelse för djur- och växtlivet på vår alltmer upplysta planet. Fladdermusforskaren Johan Eklöf och Ekologigruppens egna fladdermusexpert Johan Allmér är först ut att berätta om fladdermöss - om nattens uråldriga jägare som fortsätter att sätta skräck i människor världen runt, trots att vi snarare borde tacka dom för utförandet av flera betydelsefulla ekosystemtjänster.
