Johan Björkman Podcasts

  • Vilka tre köksprylar kan du inte vara utan? (Du får inte välja kniv, för det är så självklart.) Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby gästas av matentusiasten Jesper Lindkvist. Dessutom medverkar kockarna Tove Nilsson och Johan Björkman.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Jesper Lindkvist: 

    Matberedare. Som han använder till vegetariska biffar, pesto, chilipasta, pajdegar, mixar soppor i, och för att hacka eller skiva stora mängder grönsaker. Används flera gånger per vecka.

    Wokpanna med plan botten från asiatisk butik. Steker, wokar, gör risotto och pastasåser i. Billig och har hängt med länge.

    - Bättre än alla släppa-lätt-pannor.

    En plastslev som är som en stekspade längst fram.

    - Den blir ett multiverktyg, både slev och stekspade. Mycket användbart.

    Nina Frogneborn:

    Stavmixer. Används ofta och får t o m följa med på resor. Till såser, röror, soppor.

    En gråsvart uppläggsningsskål.

    - Den har fått oss att äta mer sallad, säger Nina. Allt blir så snyggt när man lägger det i den. Man blir mer sugen.

    Och flera små skålar. Om varje sak får en egen skål ser man det på ett annat sätt.

    En liten tång med tänder.

    - Att lyfta pasta med. Vända när man steker. Ta sallad.

    En digital våg för små mängder.

    - Blev viktig när jag började syra och lägga in saker. En vanlig våg klarar inte av små mängder som bara några gram.

    En amerikansk pajform i aluminium, med inbyggd "kniv", och pajskalsskydd.

    - Metallformar ger krispigare skal, och de lutande kanterna gör att degen inte åker ner, och så får man i mer. Med kniven kan man skära loss pajen från formen. Och skyddet kan läggas över så att skalet inte bränns, men fyllningen täcks inte. 

    Tomas Tengby:

    Sauteuse. En kastrull med höga kanter och rundad botten. Och med samma material i sidorna som botten. Stål och aluminium i en sandwichkonstruktion. Aluminium leder värme bättre och stål är tåligt. Det finns med tre lager, fem lager och sju lager.

    - Jag använder den till det mesta, utom att steka. Bränner inte. Är lätt att diska.

    Digital våg.

    - Gram blir exaktare än deciliter. Använder vågen flera gånger i veckan. 

    En elektrisk knivslip. Med en trissa för slipning av eurpeiska knivar (med flackare vinkel), och en för asiatiska (med vassare vinkel), samt en gemensam trissa som skärper.

    - Äntligen en knivslip som funkar perfekt!

    Tove Nilsson, kock och kokboksförfattare:

    En stor mortel i sten. Till thailändska pastes och nordafrikanska kryddblandningar.

    - Det blir godare att göra det i mortel. säger Tove. Man får ut oljorna på ett annat sätt än i en mixer.

    Zestjärn, det väldigt vassa, raspliknande rivjärnet.

    - Använder det så mycket. Till citrus, parmesan, fryst chili, fryst citrongräs, muskot, ingefära. Zestjärnet får alltid förlja med på resor.

    Johan Björkman, kock och kökschef på Poppels citybryggeris restaurang i Göteborg:

    Slickepott.

    - Om jag kollar i disken hemma så ser jag att slickepottar används ofta, säger Johan. För att få ut det sista, men också som ett verktyg i stekpannan. Så det ska vara en som tål hetta.

    Mandolin.

    - Använder jag ofta. Kanske framför allt på sommaren. Det blir så mycket när man skivar tunt. Och smakar så gott.

  • Förra gången fanns gräns för bröllopsyranNär kungen och Silvia gifte sig 1976 så toppade faktiskt Aftonbladet med dramatiska nyheter från Sydafrika och kampen mot apartheid dagen efter. Detta i kontrast till konkurrenten Expressen, som hade bröllopskyssen på förstasidan, och sålde rekordmånga tidningar. Idag är det svårt att tänka sig en annan nyhetsvärdering än att sätta bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling i topp, det är man tydlig med på Aftonbladet. Och frågan är om attityden på redaktionerna har förändrats, och det sista motståndet mot hovrapporteringen försvunnit. Vi pratar med de som var med då, när det var kungligt bröllop förra gången, och några av dagens publicister.Medierna

    Jakten på Svanberg Den svenska näringslivstoppen Carl-Henrik Svanberg, ordförande i BP, har farit som ett jagat djur genom den svenska och utländska rapporteringen om oljekatastrofen i Mexikanska gulfen. Man har kunnat se honom inringad på bilder där han tycks ducka för kamerorna, han har smitit ut bakvägen och skildrats som en ljusskygg figur som vägrar ta sitt ansvar. Hur blev det så? Vilken mediestrategi ligger bakom? Och vad har den inneburit för BP? Han väcker debatt från graven Medierna tittar närmare på arvet efter den avlidne finansmannen Johan Björkman, som led svårt av att ha blivit uthängd som fifflare. Mediekritiska kolleger säger att det var ”medierna som dödade honom” och hans änka talar om att hans goda hjärta inte höll för allt mediahat. Men Johan Björkman hann innan han dog i hjärtinfarkt att skapa en stiftelse med syfte att bedriva mediekritisk forskning, bland annat om hur myndigheter använder meddelarfriheten för att sätta dit enskilda medborgare.