Giva Sverige Podcasts
-
Tjänsten Svensk Hälsokontroll skickar ut frågeformulär med mycket privata frågor till pensionärer. Utifrån svaren påstår de sig sedan kunna berätta för kunderna vilka kosttillskott de bör köpa av dem. Men många som fått utskicken är kritiska och de sågas av läkare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera givarorganisationer märker av att privatpersoners gåvor minskar nu när många har det svårt ekonomiskt. Vi pratar med Charlotte Rydh på Giva Sverige om hur det här påverkar organisationernas arbete i krisdrabbade länder.
Det blir allt vanligare att kvinnor tjänar mer än sina män – vilket skapar problem i många relationer. Vi sänder ett reportage där vi försöker besvara vad det beror på.
Vår juridiska expert Margareta Brattström svarar på veckans lyssnarfrågor.
-
Programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För de som är intresserade av att åka tåg ut i Europa har det hänt en del under pandemin. Flera nya tåglinjer har startats och det har blivit lättare att boka biljetter. Plånboken följer med ett nattåg till Berlin, och pratar med experter om hinder och möjligheter för gränsöverskridande tåg.
Vi pratar också med Charlotte Rydh på Giva Sverige om hur man ska undvika att skänka pengar till bedragarorganisationer. Och så sänder vi ett reportage om hur hur kändisar påverkat vår konsumtion genom tiderna: från filmstjärnor till influencers.
Vår konsumentexpert Maria Wiezell svarar på veckans lyssnarfrågor.
-
Välgörenhet värmer och svenskarna ger mer för varje år. Hur ser man till att göra mest gott för sina pengar? Om det handlar dagens avsnitt som gästas av Agnes Stenlund på Effektivt givande, en ideell organisation som arbetar för att maxa nyttan av donationer. Vi pratar om vad effektivt givande innebär, vilka hjälporganisationer som är effektiva, budgettänk och skattereduktion för donationer.
Svenskarna gav 9 miljarder kronor år 2020, enligt branschföreningen Giva Sverige. Vad tänker du om det?
– Det är fantastiskt. Jag tror det finns en snöbollseffekt med givande. Om man känner att det är bara jag och ingen annan som drar sitt strå till stacken, kommer jag bli mindre sugen på att ge. Om de jag känner också ger 5, 10 procent så kommer det kännas naturligt för mig också. Sen kan jag inte låta bli att tänka på hur mycket bättre det kunde bli om vi gav mer till effektiva organisationer, säger Agnes Stenlund.
Vad är effektiva välgörenhetsorganisationer?
– Många tänker ofta på administrationskostnader, hur mycket organisationen tar av det vi ger. Det kan var 10-20 procent av summan. Men det är inte det viktigaste när man bedömer effektivitet. Vissa organisationer är 100 gånger mer effektiva så spelar inte de 10-20 procentenheterna så stor roll. Om den resterande summan gör 100 gånger mer gott så är det det vi ska titta på.
– Det finns fyra kriterier man tittar på när man bedömer effektivitet. För det första att arbete är vetenskapligt dokumenterat, att det verkligen funkar. Sen tittar man på kostnadseffektivitet, till exempel kostnad per räddat levnadsår. För det tredje tittar man på tillväxtpotential, har organisationen möjlighet att använda pengarna som kommer in. Till sist tittar man på öppenhet, att man kan granska organisationen.
Nischade organisationer t ex Against Malaria Foundation är med på listan över rekommenderade effektiva organisationer. Varför kvalar inte de stora, världsomspännande in – t ex Unicef, Rädda barnen, Röda korset?
– Det är en viktig fråga. Det är två aspekter. Dels har de inte den transparens och öppenhet som krävs. Det finns inte tillräcklig dokumentation över vart pengarna går tillgänglig. Men kanske ännu viktigare är att de kan ha svårt att vara effektiva just eftersom de är så stora.
Hur kan man tänka kring sin budget, hur mycket är rimligt att ge?
– Föreningens rekommendation är 10% av lönen. Det är ingen regel, men det är tillräckligt högt för att göra skillnad utan att lämna för stort avtryck i den egna ekonomin. Om du bryr dig om att hjälpa andra men inte vill ge mer än snittet så kan 2-6% av sin inkomst vara en fingervisare. Om man kan tänka procent istället för hundralappar så har man kommit långt. Precis som med sin övriga budget- och ekonomiplanering så kan man sätta sig ner och tänka igenom vad man vill, om man har några mål. Och så sätter man upp ett autogiro. Då slipper man fatta nya beslut varje gång en insamlare kommer fram på stan, säger Agnes Stenlund.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
