Avsnitt
-
En förutsättning för det demokratiska samhället är att få tänka och tycka fritt. Det har inte alltid varit tillåtet. Yttrandefrihetsgrundlagen är vår allra yngsta grundlag - så sent som år 1992 klubbades den igenom. Vägen dit har varit både lång och full av risker. Kritiska röster har tystats av makthavare, och mannen på gatan. Emelie Rathou kämpade med vass penna mot devisen att kvinnor skulle tiga. Medverkar gör Joakim Scherp, doktor i historia, och Agneta Helmius, idéhistoriker. Programledare är Ülkü Holago.
-
Alla rättigheter som vi har i Sverige har någon kämpat för, från rösträtt till strejkrätt. De tidiga folkrörelserna la grunden till den svenska demokratin. Det handlar om Pehr Norén och hur det gick till när väckelserörelsen banade väg för religionsfrihet och om den ångerfulla strejkbrytaren Margareta. Medverkar gör Kjell Östberg, professor vid Samtidshistoriska Institutet på Södertörns högskola och René León-Rosales, etnolog och forskare vid Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Programledare Ülkü Holago.
-
Saknas det avsnitt?
-
I en demokrati ska makten utgå från folket - inte bara majoriteten. Staten ska garantera samma mänskliga rättigheter för alla, men den som tillhör en minoritet har genom historien fått sina intressen förbisedda, exempelvis samerna. Per tvingades ifrån sitt hem och Adinas släkt delades upp i bättre och sämre människor. Medverkar gör Malin Brännström, jurist som forskar på samisk rätt, och Maja Hagerman, journalist och författare. Programledare är Ülkü Holago.
-
Den svenska demokratins historia är långt ifrån spikrak. Det handlar om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Edvard stämplades som sinnesslö och myndigheterna ville sterilisera honom. Adolf Ratzka kom att bli avgörande i synen på rätten att bestämma över sitt eget liv. Medverkar gör Kristina Engwall, docent i historia och lektor i socialt arbete vid Uppsala universitet och Marie Sépulchre, sociolog vid Lunds universitet. Programledare är Ülkü Holago.
-
En demokrati kräver mer än bara rösträtt. Det handlar om rätten att vara den du är och rätten att älska den du vill - om hbtq-historia. Vi får höra Eriks innersta tankar från en tid då det inte ens fanns ord för en homsosexuell mans känslor. Och så följer vi med Margareta och hennes vänner till Sveriges allra första transklubb, Transvestia. Medverkar gör Jens Rydström, historiker och professor i genusvetenskap, och Sam Hultin, konstnär som arbetar med queer-historia. Programledare är Ülkü Holago.
-
Att vi ska vara lika mycket värda oavsett kön har genom historien varit långt ifrån självklart. Gulli Petrini, en av dom tidiga rösträttskvinnorna, kunde hålla modet uppe, trots att hon stämplades som rabiat. Ester blev ofrivilligt gravid i en tid då illegala aborter tog livet av en svensk kvinna i veckan. Medverkar gör Josefin Rönnbäck, historiker vid Luleå tekniska universitet och Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare är Ülkü Holago.
-
Vi uppmärksammar ett århundrade av svensk demokrati - 1921 fick vi allmän rösträtt i Sverige. Men, hur är det med barnens röst? Axel uppfostrades med stryk för att bli en god samhällsmedborgare, och fosterbarnet Nils släppte aldrig drömmen om att få återförenas med sin mamma. Medverkar gör Bengt Sandin, historiker och professor i Tema barn vid Linköpings universitet, och Shahram Mansoory, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare är Ülkü Holago.
-
Idag ser vi kanske både demokratin och rösträtten som något självklart, men den svenska demokratins historia är långt ifrån spikrak. Det handlar om rösträtten - och de som varit utan den. Om den politiskt engagerade Augusta Wästfelt, som inte ville ha kvinnlig rösträtt, och om Birgit, som mot sin vilja, blev av med den. Medverkar gör Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Programledare är Ülkü Holago.
