Spelade

  • Som ung var han fast besluten att aldrig göra trädgård till sitt yrke – han ville inte riskera att förstöra sitt stora odlingsintresse genom arbetslivets press och krav på effektivitet. Men en tidningsartikel förde honom till restaureringen av trädgårdarna på 1700-talsslottet Gunnebo, och han upptäckte att man som trädgårdsmästare ibland också kan vara en motkraft till rationalitet och kamp mot klockan. Idag har Joakim Seiler jobbat med odling och trädgård i nästan ett kvarts sekel – sedan 2004 som chefsträdgårdsmästare på just Gunnebo slott – och här tar han oss med till slottsträdgårdarna som inte bara återskapats efter 1700-talets ritningar, utan i mångt och mycket också sköts med den tidens redskap och metoder – ett ämne som Joakim också skrivit en avhandling om. Hör om köksträdgårdarna där man idag odlar till restaurangen och som på 1700-talet försåg herrskapet med allt från krusbär till ananas, om lustträdgården där allt levande formas till geometri och arkitektur, och om den engelska parken där målet tvärs om är att efterlikna naturen. Hör också varför man istället för att kämpa mot mossa och maskrosor borde kämpa mot föreställningar om hur en trädgård ska se ut, hur vi med hjälp av lien kan omvandla gräsmattor från gröna öknar till oaser med stor biologisk mångfald, och hur redskap som glömts kvar i dåtiden i vissa fall är bättre att ta med sig in i framtiden än somliga som slentrianmässigt används idag. Sist men inte minst får du veta vad du ska tänka för tankar när du får syn på ett eremitage.

    Intervjun är inspelad den 17 april, på Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg.

  • Efter 20 år i modebranschen tog hennes miljöengagemang överhanden och hon ville inte längre vara del av ett system som bygger på att få människor att ständigt köpa nya kläder. Under en permakulturkurs fick hon sedan sitt halleluja moment, och här berättar Maria Svennbeck, en av Sveriges få diplomerade permakulturlärare, hur hon idag driver en småskalig ekologisk snittblomsodling, designar gröna miljöer, samt arbetar med stadsodlingar för att visa att mer mat behöver odlas där vi bor. Hör hur hon fick inblick i livet som lantbrukare när hon under uppväxten skickades som sommarbarn till Småland, om insikterna det gav att försöka bli självhushållande på en gård i Uppland, och hur hon odlade orkidéer på väggarna i badrummet när hon bodde på Bali. Hör också hur vetskapen om den konventionella snittblomsindustrins smutsiga baksida fick Maria att själv börja odla blommor för försäljning, vilka sorter hon tycker lämpar sig för småskalig snittblomsodling, och hur täckning, kompost och gröngödsling får hennes växter att blomstra. Dessutom får du veta varför hon bryter mot instruktionerna på fröpåsen så att plantorna blir långa och gängliga.

    Intervjun spelades in den 11 februari hos kontorskollektivet Konstjord i Stockholm.

  • Hur vi behandlar skogen är, liksom hur vi producerar vår mat, avgörande för om vi kommer att lyckas bromsa såväl klimatförändringarna som utrotningen av arter. Med det i ständig åtanke bygger Viktor och Elin Säfve upp en tre hektar stor skogsträdgård i södra Närke, och här berättar Viktor hur de genom hänsynsfull samverkan med ekosystemen odlar ekologisk mat både till den egna familjen och för försäljning. Hör hur de restaurerat granplantager till mångfacetterade lundar med hundratals olika sorters perenna träd och växter, hur de lär av skogen när de utformar sina odlingar, och att många växter kan gå att odla trots att odlingszonen inte tillåter enligt skolboken. Hör också varför de valt bort boskapsdjur i sitt livsmedelssystem, hur de gör för att vara helt självförsörjande på näring till odlingarna, och hur flera olika grenar är nyckeln för att kunna leva på gården. Dessutom får du en massa spännande tips på perenna ätliga växter.

    Intervjun spelades in den 3 maj, på länk mellan Göteborg och Åfallet.

  • I Sverige använder vi i genomsnitt 4000 kvadratmeter åkermark per person för vår matproduktion, vilket är dubbelt så mycket som vi skulle ha om all världens jordbruksmark delades rättvist på jordens befolkning. Detta ojämlika faktum vill man vara med och lösa i Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård, och här berättar Anna Emmelin, expert på hållbarhetskommunikation på Albaeco, hur de utifrån forskning om regenerativt jordbruk illustrerar hur vi kan odla hälsosam mat på ett hållbart sätt – utan att använda yta på andras bekostnad. Hör hur de i sin 2000 kvadratmeter stora modellodling genom väl uttänkta växtföljder – och utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – odlar mat med målet att det ska räcka till en person året om, hur viktigt det är att skapa lokala kretslopp och stoppa näringsläckaget till bland annat Östersjön, och att en omfattande omställning av såväl jordbruk som matvanor är nyckeln till en hållbar framtid. Hör också hur Anna nu tar med forskningen från sitt tidigare arbete på Stockholm Resilience Centre ut i praktiken, om hennes besatthet av traditionella persiska trädgårdar, och att vetskapen om att det finns gränser för vad planeten tål, också är en möjlighet att få utlopp för sin kreativitet.

    Intervjun spelades in den 12 februari i ett av växthusen på Rosendals trädgård.

  • Hon längtade efter ett liv på landet, och flyttade till västgötska Uddebo – en sovande avfolkningsbygd där hus stod tomma efter att textilindustrin lagts ned. Idag, sex år senare, har hon varit med och återuppväckt orten genom att starta både gemensamhetsodling och ett kommersiellt mikrojordbruk, och här berättar Ellen Rönnblad hur hon och hennes partner Johannes förser boende i trakten med grönsaker odlade med ekologiska metoder. Hör hur deras lilla jordbruk kontrasterar mot den intilliggande vallåkern, hur odlandet idag blivit ett nio till fem-jobb, och hur de säljer sin skörd genom grönsaksprenumerationer, gårdsbutik och rekoringar. Hör också om den positiva corona-effekt de märkt på försäljningen, hur antalet småbruk i Sverige blivit väldigt många fler på bara några år, och vad mer än odling som fått Uddbo att blomstra.

    Intervjun spelades in den 29 maj, hemma hos Ellen och Johannes i Uddebo.

  • Efter många år i restaurangbranschen kände hon att hon ville veta mer om det som låg på tallrikarna, och hon började gå odlingskurser och praktisera på Rosendals trädgård för att lära sig hur bra råvaror blir till. Idag odlar hon själv fram grönsaker till 80 andelsägare, flera restauranger och den egna krogen Farm, och här berättar Agnes Larsson Stormgaard om det småskaliga Krav-certifierade jordbruk som hon och hennes man Mauritz driver på Karshamra gård i Sörmland. Hör hur de bokstavligen följer grödorna från jord till bord, om utmaningen i att få ett småskaligt jordbruk att gå ihop ekonomiskt, och om målet att jorden de odlar ska må bättre när de lämnar platsen än när de kom dit. Hör också hur de använder rester från öl-bryggning i komposten, hur de byggt sin larvtunnel, och hur olika en gurka kan smaka beroende på i vilket stadium man skördar den. Dessutom får du veta varför de har släpat en tio ton tung fängelsecell till gården.

    Intervjun spelades in på Karshamra gård den 23 oktober.

  • Falska nyheter och säljande retorik: Vilken status har kunskap och sanning i dagens medielandskap? Filosofen Åsa Wikforss diskuterar med hjärnforskaren Andreas Olsson och medieexperten Anders Mildner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I dagens globaliserade och digitaliserade medielandskap tycks det viktigare att övertyga, vinna debatter och sälja in sina känslomässiga eller kommersiella budskap än att förmedla fakta, sprida kunskap och faktiskt ha rätt. Auktoritära ledare och icke-demokratiska stater har lättare än någonsin att sprida sin propaganda. Okunniga människor struntar i forskningen och tror istället blint på halsbrytande konspirationsteorier.

    Stämmer verklighetsbeskrivningen ovan, och i så fall: Vad beror den på och hur kan vi ändra denna verklighet?

    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Volontärtiden hos Moder Teresa fick henne att vilja jobba nära naturen och utbilda sig till agronom. Tanken var att ägna sig åt biståndsarbete, men så kom hon i kontakt med permakultur och när hon och hennes man letade efter en plats där de kunde få utlopp för sina teoretiska universitetskunskaper genom händerna hamnade de på Sydkoster. Där har de nu under 25 år byggt upp och drivit Kosters trädgårdar, en plats där odlingar, gårdsbutik och restaurang är tätt knutna till varandra och där det är lika viktigt att vårda relationer mellan människor som att vårda jorden. Här berättar Helena von Bothmer hur det kom sig att de slog sig ner på en ö fem kilometer ut i havet utanför Strömstad, om drivkraften att inspirera till odling och hållbarhet genom permakultur, och hur det är att driva verksamhet på en plats som har knappt 300 bofasta men nästan 300 000 besökare under några få sommarmånader. Hör också hur Helena under några uppväxtår i Liberia var så van vid avokadodunsar på taket att hon inte förstod lyxen i att ha ett avokadoträd precis utanför dörren, hur trädgårdskomposten på Kosters trädgårdar är en del av den nioåriga växtföljden, och om Helenas slogan ”köp två betala för tre”. Dessutom pratar vi en hel del om att gödsla med tång.

    Intervjun är inspelad på Kosters trädgårdar den 18 december.