Spelade
-
Annika Strandhäll ger starkt stöd till Vårdförbundet i den pågående konflikten med Sveriges kommuner och regioner. Hon dömer ut SKR:s argument att minskningen av arbetstiden skulle bli för dyr.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon är tidigare socialminister och numera ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Nu är Annika Strandhäll en av de socialdemokrater som ska lägga grunden för socialdemokraternas nya politik.
Sågar SKR:s uträkningI en pågående konflikt med Sveriges kommuner och regioner (SKR) kräver Vårdförbundet bland annat sänkt veckoarbetstid med 3 timmar. Enligt SKR:s skulle en sådan åtgärd kosta 36,5 miljarder kronor, ett argument som Annika Strandhäll dömer ut.
Föreslår kortare arbetstid
“Det finns inga som helst seriösa belägg för SKR:s siffror. Det är teoretiska modeller som bygger på förenklade antaganden.” Hon menar att SKR inte räknat in förenklad schemaläggning och andra åtgärder för att möta arbetstidsförkortningen samt att arbetstidsförkortning i andra sektorer och länder inte har lett till den typen av kostnader.Nu står det också klart att kortare arbetstid kommer att vara ett av förslagen på ny socialdemokratisk politik som ska läggas fram i början av sommaren. Annika Strandhäll leder arbetsgruppen om ett mer hållbart arbetsliv. Hon vill ännu inte presentera hur arbetstidsförkortningen ska se ut, men hon säger att det inte kommer handla om en extra semestervecka.
”En katastrof tajmingmässigt”Annika Strandhäll har också väckt uppmärksamhet i debatten om den nya könstillhörighetslagen som röstades igenom i riksdagen förra veckan. Lagen innebär att det ska bli lättare att byta juridiskt kön. Snart går det att göra från 16 års ålder med målsmans godkännande och det krävs inte längre en könsdysforidiagnos utan det räcker med en vårdkontakt med läkare eller psykolog. En bred majoritet av riksdagspartierna var för lagen, även Socialdemokraterna, men Annika Strandhäll var emot förslaget.
”Jag tycker att detta tajmingmässigt, var något av en katastrof” säger hon och hänvisar till den stora ökningen av könsdysfori, vars orsaker inte ska vara tillräckligt utredda. Trots den tydliga ståndpunkten valde Annika Strandhäll att inte närvara vid riksdagsomröstningen.Gäst: Annika Strandhäll (S)
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Helena Gissén
Tekniker: Joachim Persson
Producent: Stina Fischer och Gustav Franzén -
Var går gränsen mellan att vara en irriterande energitjuv och att ta den plats man förtjänar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen vill suga musten ur sin omgivning och alla vill bidra med energi. Hur går det till i praktiken? Louise och Anna Bennich reder ut.
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Anna Bennich, psykolog
Producent: Kicki Möller -
Louise och Erik Andersson reder ut varför ett barn ofta väcker stark oro hos sina föräldrar. När är det läge att oroa sig och när ska man låta bli?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Barn väcker en helt egen sorts oro. Många gånger är den meningsfull och skyddar barnet från faror. Andra gånger är den orimligt stark och gör ingen nytta vare sig för en själv eller barnet. I det här avsnittet tar vi reda på hur oroliga vi behöver vara för isvakar, höga träd och vita skåpbilar.
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Erik Andersson, psykolog Karolinska Institutet
Producent: Kicki Möller -
Kan man lära sig vänlighet och omtanke eller är det genetiskt? Och varför leder ångest ofta till sämre självförtroende? Louise och Anders dyker ner bland frågor som ni skickat in till podden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter avsnittet om gråt reagerade många. Varför kan vissa inte gråta? Och hur hanterar man gråt som kommer vid fel tillfälle?
Högkänslighet är också en egenskap som många skrivit till oss om. Den finns inte som diagnos, men i Sverige finns flera föreningar för högkänslighet. Vad är det för ett personlighetsdrag? Och vad finns det för för- och nackdelar med att vara högkänslig?
I podden hörs: Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare och Lena Gergils Almqvist, lyssnare.
Programledare: Louise Epstein
Producent: Peter Normark
Kontakt: [email protected] -
Allt fler äter receptfria preparat för att sova bättre. Kan lösningen på våra sömnproblem vara enkel, ofarlig och lättillgänglig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Louise testar magnesium och antihistaminer för att se om de kan få henne att sova bättre. Sömnforskaren Christian Benedict berättar hur forskningsläget ser ut för när det gäller olika receptfria sömnpreparats effektivitet.
I podden hörs: Christian Benedict sömnforskare vid Uppsala universitet
Programledare: Louise Epstein
Producent: Tommie Jönsson
Kontakt: [email protected] -
Det är inte ovanligt att känna att man har misslyckats med något stort när skilsmässan är ett faktum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Louise pratar med Anna Bennich, legitimerad psykolog, om vilka orsaker den här känslan har och vilka knep man kan använda för att inte fastna i dystra tankar av skuld och misslyckande.
Programledare: Louise Epstein
Producent: Tommie Jönsson
Kontakt: [email protected] -
Jonas Sjöstedt om hur han vill driva på för hårdare klimatmål, Sverigepriser på el och mer vapenleveranser till Ukraina om han på nytt blir EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Innan Jonas Sjöstedt blev partiledare för Vänsterpartiet var han Europaparlamentariker mellan 1995-2006. Nu gör han comeback i politiken och kandiderar för att få en av Sveriges 21 platser i Europaparlamentet efter EU-valet den 9 juni.
Fokus på klimatetIdag finns bindande mål om att klimatutsläppen inom EU ska minska med 55 procent till 2030 inom ramen för EU:s klimatpaket Fit for 55. Under nästa mandatperiod kommer parlamentarikerna att få ta ställning till hur mycket utsläppen ska minska till 2040. Det talas om att kommissionen kommer föreslå 90 procent. Men Jonas Sjöstedt vill driva på för att målet ska vara nettonoll till 2040, fem år tidigare än Sveriges nationella klimatmål.
Enligt EU:s miljöbyrå ser EU ut att missa målen till 2030 men Jonas Sjöstedt säger att ”vi måste försöka, det kan gå”. Han vill bland annat få till generella undantag från förbudet mot statsstöd på den gemensamma marknaden när det gäller klimatinvesteringar, och han vill avskaffa klimatskadliga subventioner. ”Det kommer att kräva både att man vässar den traditionella klimatpolitiken med de verktyg som finns där men det innebär också att EU måste ompröva en del saker som man har hävdat tidigare”, säger Jonas Sjöstedt som vill sitta i miljöutskottet och fokusera på klimatfrågor i parlamentet.
Vill skicka mer vapen till UkrainaJonas Sjöstedt vill att Ukraina ska gå med i EU och han vill att EU ska skickar mer vapen till Ukraina, även Gripenplan. Han tycker också att EU gemensamt ska handla upp mer ammunition från försvarsindustrin för att skicka till Ukraina.
”När det gäller att stödja Ukraina så kommer vi att fortsätta en linje som innebär att vi ökar stödet och står fast. Ryssland får inte vinna det här kriget. Kommer det sådana beslut som spelar roll för Ukrainas försvar så kommer vi med all sannolikhet alltid att rösta för dem”, säger Jonas Sjöstedt.
Gäst: Jonas Sjöstedt (V) kandidat till Europaparlamentet
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator på Ekot
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in i Stockholm fredagen den 26 januari. Jonas Sjöstedt medverkade från en studio i Umeå.
Under de närmaste månaderna kommer alla riksdagspartiers toppkandidater att gästa Ekots lördagsintervju.
-
Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson om de nya läkemedlen mot övervikt och om bristen på läkemedel i Sverige och om hur bristen ska stoppas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På senare tid har det kommit flera uppmärksammade läkemedel som minskar aptiten och som är effektiva för viktnedgång.
Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson, som har en bakgrund som hjärtläkare, inom läkemedelsbranschen och som sjukvårdsdirektör i Stockholm, tror att de nya läkemedlen kan komplettera andra åtgärder, som fysisk aktivitet, för att behandla övervikt. Och han tror att det inom kort kommer att komma ännu effektivare läkemedel.
”Vi ser på de nya folksjukdomarna, precis som vi gör inom cancerområdet, stora framsteg just nu som kommer sjukvård och oss som patienter tillgodo. Så det är väldigt mycket positivt som händer”, säger Björn Eriksson.
I september var det drygt 11 000 personer i Sverige som ordinerades något av de nya viktnedgångsmedicinerna, som Saxenda, Wegovy och Mysimba, enligt datahälsoföretaget Iqvia. Läkemedlen kostar mellan 1 000 och 3 200 kr per månad, och de ingår inte i högkostnadsskyddet så patienterna får stå för hela kostnaden.
Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar, och effekterna på längre sikt är osäkra. Men potentialen är stor eftersom fetma är en folksjukdom som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Björn Eriksson säger att det behövs mer forskning innan viktnedgångsläkemedlen används bredare.
”Vi måste titta på hur kraftfulla är de här viktnedgångseffekterna i verkliga livet och får vi de här minskningarna av hjärtsjukdomar t ex, då kan det vara så att fler behöver det, men vi behöver följa upp och se innan man gör det här väldigt, väldigt brett.”, säger Björn Eriksson.
Ozempic är ett diabetesläkemedel som även fungerar för viktnedgång. I våras var det flera diabetiker som blev utan Ozempic i Sverige eftersom läkare hade skrivit ut det till överviktiga patienter. ”Jag tycker att det ligger i ett läkaransvar att ge det till den med störst behov, det säger Hälso- och sjuvårdslagen väldigt tydligt”, säger Björn Eriksson.
Brist på läkemedel i SverigeSenaste året har bristen på mediciner ökat i Sverige. Just nu fattas sju procent av medicinförpackningarna på landets apotek. När läkemedelstillverkarna får problem med leveranser eller efterfrågan i världen plötsligt ökar kan det uppstå brist.
Det problemet vill Björn Eriksson åtgärda genom att Läkemedelsverket skaffar sig bättre koll på vilka läkemedel som finns i Sverige och var i landet de finns, och vilka läkemedel som är på väg in.
För att säkra tillgången i en kris – som en pandemi eller krig – måste de viktigaste vaccinerna och medicinerna kunna tillverkas i Sverige, och då behöver svenska läkemedelsfabriker snabbt kunna ställa om produktionen till det som då behövs, menar Björn Eriksson. Läkemedelsverket håller just nu på att kartlägga den svenska medicintillverkningen.
Gäst: Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 3 november
RÄTTELSE: I intervjun nämns att runt 12 000 fick de nya läkemedlen mot övervikt i september i Sverige. Korrekt är att drygt 11 000 fick det.
-
Hur ser utrikesminister Tobias Billström (M) på Israels agerande i Gaza? Ska Sverige stödja militära insatser Röda havet? Och när blir Sverige medlem i Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har nu gått över tre månader sedan Israel chockades av Hamas massakrer i södra Israel den 7 oktober. 1 200 israeler dödades och 253 personer kidnappades. Israel har sedan dess svarat med omfattande flygattacker och markstrider i Gaza. Enligt den Hamas-kontrollerade hälsomyndigheten har nu över 24 000 palestinier dödats.
Skärper tonen mot IsraelUtrikesminister Tobias Billström (M) skärper tonen i regeringens hållning i konflikten. Han säger att oron nu växer över omfattningen av krigföringens konsekvenser i Gaza. Det är det stora antalet döda civila, 70 procent av de dödade är kvinnor och barn enligt FN, och de omfattande skadorna på civil egendom som har fått Tobias Billström att skärpa tonen.
– Det reser frågor som både vi och andra stater har börjat ställa om den humanitära rätten har efterlevts i det här avseendet.
Ni frågar er om det kanske är så att man inte följer folkrätten då, att civila inte skyddas i tillräckligt hög utsträckning?
– Det går inte att komma ifrån att den typen av frågor har börjat ställas och de ställs inte bara av oss. Dom ställs också utav USA. Vi har sett hur den amerikanska presidenterna uttala den typen av åsikter och min utrikesministerkollega i USA, Antony Blinken, har också sagt att att Israel måste visa en större förståelse för vad det här får för konsekvenser när omvärlden tittar in och ser den här massiva förstörelsen och det omfattande antalet civila döda”, säger Tobias Billström.
Tidigare har regeringen och utrikesminister Tobias Billström inte velat svara på om Israel skulle ha brutit mot folkrätten – enligt den måste krigförande länder skydda civila i möjligaste mån – utan hänvisat till de internationella domstolarnas pågående utredningar. Istället har regeringen understrukit Israels rätt att försvara sig. I Ekots lördagsintervju uttrycker han sig något annorlunda:
– Vi står naturligtvis på Israels sida när det gäller staten Israels rätt att existera. Det är ingen tvekan om detta och självfallet, det här angreppet var det största massmordet på judar sedan Förintelsen. Men när det är sagt måste vi också i nästa andetag säga att att den här utvecklingen utav krigföringen reser frågor som kräver svar.
Kritik mot NetanyahuBillström kritiserar också uttalandet från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu när han sade att han motsätter sig skapandet av en palestinsk stat efter kriget mot Hamas:
– Tvåstatslösningen är den enda möjliga lösningen på den här konflikten långsiktigt. En stat för israeler, en stat för palestinier som kan leva sida vid sida med varandra i fred och säkerhet, och att avfärda detta med en axelryckning eller säga att det det finns inte på bordet, det är inte bara en fråga om om vad Israel tycker utan det handlar ju om världssamfundet tycker, det handlar om vad USA, EU, FN, arabstaterna tycker om de här frågorna och världssamfundet har ju genom FN i resolution efter resolution uttalat sig till förmån för en tvåstatslösning, så det finns ingen tvekan om vad vägen framåt bör vara, säger Tobias Billström.
Gäst: Tobias Billström (M), utrikesminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach
Tekniker: Maria Stillberg
Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den den 19 januari
-
Mycket tankemöda har ägnats åt att försöka hitta ett svar på om människan har en fri vilja. Kan svaret finnas gömt i hjärnans biologi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen avslutades ett stort forskningsprojekt som undersöker om människan har en fri vilja eller inte. Både hjärnforskare och filosofer deltog. Vad kom de fram till? Och vad spelar en fri vilja för roll för hur vi lever våra liv?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Anders Hansen
Gäster: Sofia Jeppsson, docent i filosofi Umeå universitet, Hans Liljenström, professor i biofysik, Sveriges Lantbruksuniversitet -
Louise och Anders tar reda på vad hjärnan mår bäst av, att acceptera avundsjukan eller kämpa emot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anders Hansen berättar vad som händer i hjärnan när vi känner avundsjuka. Ibland kan den skamfyllda känslan bli ett hinder men med kunskap om hjärnan finns möjliga lösningar.
Programledare: Louise Epstein och Anders Hansen
Producent: Kicki Möller -
Louise är övertygad om att man presterar bättre när man ätit en bastant frukost, något som experterna inte riktigt håller med om. Vi reder ut vilken mat som är optimal för hjärnans förmåga och hälsa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hjärnan är ett energikrävande organ som behöver mycket bränsle. Men spelar det nån roll vad vi matar den med? Ska det vara hemlagad medelhavsmat, eller fungerar energin man får från skräpmat lika bra?
Charlotte Erlanson-Albertsson professor i medicinsk och fysiologisk kemi berättar vad som händer i hjärnan vid hunger och mättnad, och varför hjärnan ibland skriker efter sånt som inte är bra för den.
Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, hjälper oss att navigera i diet-trenderna och berättar hur vi kan påverka hjärnans hälsa och vårt välmående med hjälp av kosten.
Bisittare: Ola Hermanson, hjärnforskare
Programledare: Louise Epstein
Producent: Peter Normark -
Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, om att fler anhöriga till gängkriminella mördas, om Foxtrotnätverket och om hur polisen ska få slut på våldet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan början av september har en kraftig våldsvåg dragit fram över framför allt Stockholm och Uppsala med sprängningar och skjutningar nästan dagligen. Flera av dödsoffren är anhöriga till gängkriminella – personer som inte själva är inblandade i brottslighet. Johan Olsson säger att nätverk har passerat gränsen för att ge sig på anhöriga, precis som det blivit vanligare med yngre gärningsmän. Han säger att ett stort antal människor kan vara måltavlor för gängvåldet.
”Det här är rörlig materia hela tiden. De kriminella konflikterna rör sig, nya nätverk och nya allianser uppstår. Nätverken klyvs, de rör sig hela tiden. Så fort ett våldsbrott begås, så är det någon som utfört och beordrat det, då dyker det upp nya människor, det är viktigt att ha bilden att det är väldigt rörlig materia. Men när det gäller antalet personer vi jobbar med utifrån att de kan utsättas för stora brott här och nu, så är det väldigt många. Det finns ingen lista, det vill jag understryka. Men det är väldigt många. Vi pratar om långt över tusen personer som vi måste jobba hela tiden med och bedöma. “
Foxtrotnätverket och Rawa MajidEn stor del av den pågående våldsvågen handlar om interna konflikter i det så kallade Foxtrotnätverket. Den man som pekas ut som ledare för nätverket, Rawa Majid, är turkisk medborgare och har länge befunnit sig i Turkiet. Hur ser Johan Olsson på att svensk polis inte lyckats komma åt honom där?
”Det är en stor frustration när vi har svårt att få tag i personer som vi vill ha hem till Sverige, men att den situationen vi ser här och nu skulle gå att hänföra till en person och ett land, det är inte min bild, det är mer komplicerat än så.”, säger Johan Olsson.
”Förstår att allmänheten är oroad”Johan Olsson har varit chef för polisens nationella operativa avdelning sedan 2020. Han arbetade dessförinnan inom Säpo. De senaste åren har polisen fått stora ekonomiska tillskott och många nya poliser har anställts, ändå har man inte lyckats bryta utvecklingen med den grova gängbrottsligheten. Klarar polisen den grundläggande uppgiften att värna tryggheten i samhället?
”Vi har all förståelse för att allmänheten är oroad över den här våldsvågen som ju bara kan beskrivas som brutal och väldigt våldsam. Vi vill ändå understryka att vi gör allt vi kan och vi gör alltmer. Vi har i år stoppat åtminstone 80 attentat och sedan den senaste våldsvågen som började den 7 september så har vi förhindrat 30 sådana här attentat. Så det är en kurva som går åt rätt håll.”, säger Johan Olsson.
”Våldet sjunker undan när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in”Johan Olsson tycker att polisen varit framgångsrik under det senaste året. Han framhåller att andelen dödsskjutningar som lett till åtal har ökat med 50 procent och att polisen har beslagtagit dubbelt så mycket pengar som förra året.
”Vi gör väldigt mycket, allt ifrån att förhindra brott till att slå mot de övre delarna av strukturerna i nätverken. Ändå sjunker våldet inte undan, och då blir frågan: varför gör det inte det? Det enkla svaret på det är: därför att de här gängen är väldigt stora. Och de fyller snabbt på med nya personer och genererar väldigt stora brottsvinster. Det här våldet kommer att sjunka undan, när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in.”, säger Johan Olsson.
Trots att Sverige ligger på topp i EU när det gäller dödsskjutningar så är inte den organiserade brottsligheten starkare här än i andra europeiska länder enligt Noa-chefen, skillnaden är att de kriminella i Sverige är mer våldsamma:
”Det som särskiljer Sverige är ju mer skjutvapenvåldet och sprängningar. Varför det är så det har ingen forskare kunnat ge oss något svar på, vi har inte heller något absolut svar. Men det förefaller att vara så att de svenska kriminella nätverken har en norm där de väldigt lätt tar till våld, vi ser också att även när de försvinner utomlands till andra länder, så tar de med sig det här beteendet”, säger Johan Olsson.
Flera nya verktyg till polisenSedan 1 oktober har polisen möjlighet till det som kallas preventiv avlyssning – alltså att ta del av samtal och meddelanden utan att den avlyssnade är misstänkt för brott. Nu finns också förslag om att polisen ska få bugga och genomföra husrannsakan i preventivt syfte. De ska också få större tillgång till olika typer av kameraövervakning. Och i veckan meddelade regeringen man ska skynda på lagar om vistelseförbud och visitationszoner så att de träder i kraft till februari respektive mars nästa år. I januari fick Polismyndigheten i uppdrag av regeringen att säkerställa ökad operativ förmåga att utreda och klara upp grova brott med koppling till kriminella nätverk.
Gäst: Johan Olsson, chef för Noa, polisens nationella operativa avdelning
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på Ekot
Tekniker: Linus Sjöholm
Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 13 oktober.
-
Vi tar reda på om den brutala metoden sömnrestriktion kan vara lösningen på Louises svårigheter att sova hela natten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att inte få tillbringa mer än exempelvis fem timmar per natt i sängen kan låta som en mardröm. Men för människor som har svårt att sova kan en sådan behandling konstigt nog leda till bättre sömn - på sikt.
Louise är nyfiken och låter psykologen och forskaren Susanna Jernelöv kartlägga hennes sömn för att se om hon borde testa metoden. Anders Hansen förklarar vad som händer i hjärnan när vi sover, och varför man kanske inte ska sträva efter hela nätter med oavbruten sömn.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Anders Hansen, psykiater och författare
Gäst: Susanna Jernelöv, leg psykolog och docent i psykologi, Karolinska institutet. Har också skrivit boken ”Sov gott”.
Producent: Ulrika Lindqvist -
Videos med viskningar och ljud gör succé på internet eftersom de kan leda till intensivt välbehag och lugn. Louise vill veta - kan det här kan vara något för henne?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ASMR står för "autonomous meridian sensory response", och är en reaktion som beskrivs som ett intensivt välbehag - ett särskilt pirr som ofta sprider sig från skalpen ner mot axlarna. En teori är att personer med ett öppet sinne oftare känner det pirriga välbehag som videorna kan ge upphov till. Anders Hansen blev därför besviken första gången han tittade och inte kände något alls.
Hör forskaren India Morrison som vill förstå vad det är som händer i hjärnan hos de personer som upplever ASMR. Dessutom berättar ASMR-artisten Gloria Bedoire hur det går till när hon skapar sina videos.
Programledare: Louise Epstein.
Bisittare: Anders Hansen, psykiater och författare.
Gäster: Gloria Bedoire, ASMR-artist och skådespelare. India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap, Linköpings universitet. -
Louise och Anders frågar sig om det finns någon poäng med att vissa är mer sparsamma och andra mer slösaktiga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kompisgänget ska åka på semester. Alla har olika ekonomiska förutsättningar och det blir lite spänd stämning när resan ska planeras. Vad mår hjärnan bäst av, njutningen av att spendera eller tillfredsställelsen av att spara?
Programledare: Louise Epstein och Anders Hansen
Producent: Kicki Möller -
Louise och Anders utforskar vad som händer i hjärnan när mobilen inte får vara med på semestern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är sommar och du har bestämt att det är dags att lägga ifrån sig mobiltelefonen. Hur lång tid tar det innan beroendet går ur kroppen och kan man få hjärnan glad utan mobil?
Programledare: Louise Epstein och Anders Hansen
Producent: Anna Ivemark
-
Louise och Anders frågar sig hur man ska förhålla sig till alla ljumma sommarkvällar där rosévinet flödar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sommaren är fylld av alkoholrelaterade dilemman. Till exempel vilket ansvar man har för sina vänners semesterdrickande, kan man bjuda på ett glas till? Och så får vi veta varför en nykter och en berusad hjärna kan ha så svårt att kommunicera på ett vettigt sätt.
Programledare:Louise Epstein och Anders Hansen
Producent:Kicki Möller -
Louise och Anders undersöker hur semestern ska se ut för att hjärnan ska må så bra som möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är dags att stänga igen datorn och gå på semester, men du lyckas inte varva ner. Dessutom har du det här året varit tvungen att stycka upp din semester i flera delar. Hur påverkar det hjärnan? I det här avsnittet får du hjälp att få ut det mesta av ledigheten.
Programledare: Louise Epstein och Anders Hansen
Producent: Anna Ivemark
-
Louise och Anders tittar in i den uttråkade hjärnan och tar reda på hur den mår när den inte känner någon mening.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om vi förstår vad tristessen vill säga oss kan den faktiskt förändra våra liv. I det här avsnittet undersöker vi vad som krävs för att tråkighet ska leda till något positivt. Och så frågar vi oss om det är möjligt för alla att hitta en djupare mening med sina liv.
I hjärnan på Louise Epstein är en underhållande podd om hjärnan och samtiden, med inbjudna gäster och bisittarna Anders Hansen och Ola Hermanson.
Programledare:Louise Epstein
Bisittare:Anders Hansen
Gäster: Lars Svendsen, författare och filosof Bergen universitet, Kerstin Wentz, överpsykolog Sahlgrenska universitetssjukhuset
Producent: Kicki Möller - Visa fler
