Institutet för språk och folkminnen Podcasts
-
Norska FHI gillar inte att man kallar en ny smittsam variant av omikron för Kraken. Vi går på djupet med sjöodjuret och reder ut dess relation till Norge. Och så pratar vi om vitsen med en vit månad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag är det Karsten Thurfjell som kliver in i programledarskorna. Igår var han och firade att författaren och patafysikern Claes Hylinger fyllde 80 år. Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, ger oss en snabb lektion i patafysik och drar paralleller till sufismen.
Vi ägnar oss åt det mytologiska sjöodjuret som är först med att ge en covidvariant ett klassiskt egennamn, nämligen Kraken. Vad är Kraken och var och när dyker Kraken upp i historien? Vi får hjälp av Tommy Kuusula, forskare vid Institutet för språk och folkminnen som kan allt om det mytologiska sjöodjurets historia och hur Kraken gång efter annan har dykt upp i populärkulturen.
I januari är det många som tar en vit månad. Vad får den för effekter och bör den bli en vana? Åsa Magnusson, läkare i psykiatri och beroende och forskare vid KI, reder ut vad som händer i kroppen under en vit månad och om det är något för alla. Och så pratar vi om den uppsjö av alkoholfria alternativ som nu för tiden finns att tillgå.
Programledare: Karsten Thurfjell
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Amanda Rydman -
Fubbick, klydderöv och rälig. Det är några av orden som hamnar i topp när Sydsvenskans läsare röstar fram sina skånska favoritord. Samtidigt vittnar föräldrar om att barn idag inte pratar skånska. Håller dialekten på att dö ut?
– Generellt sett: alla pratar mycket minde dialekt idag än vad man gjorde förr, säger Mathias Strandberg, dialektforskare och forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen. -
Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?
Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.
Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.
Programledare: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vad beror det på att källor inom Socialdemokraterna bestämde sig för att kontakta medierna för att säga att partiledningen redan bestämt sig för att gå med i NATO? Varför sker det just nu? Och kan det i sig påverka processen inom partiet? Det pratar vi om med Aftonbladets politiska kommentator Lena Melin. Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Thomas Nordegren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kommer påskkärringarna tillbaka i år?Två år i rad har påskkärringarna fått parkera sina kvastar hemma. I år är det åter fritt fram, men kommer traditionen tillbaka i full kraft eller gav coronan dödsstöten?
Men vi reder också ut hur traditionen med påskkärringar har förändrats sedan 1800-talets mitt. Varför var det till en början äldre barn och ungdomar som klädde ut sig innan de mindre barnen tog över och då på ett gulligt vis? Med oss har vi Fredrik Skott, kulturhistoriker vid Institutet för språk och folkminnen.
Ska dumma verkligen ska få rösta?Vi pratar även om rösträttens utvidgning här i Sverige under 1900-talet. Varför dröjde det till 1989 innan omyndigförklaringen togs bort så att även personer med gode män och förvaltare fick rösträtt? Det frågar vi Annika Berg, docent i idéhistoria.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Jennie Sjöström -
Semlor och surströmming är sorgligt underrepresenterade på Unescos världsarvslista. Vi reder ut varför. Dessutom: Hur länge sörjer man ett husdjur? Och hur blir man bäst i världen på pilkastning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Miljoner världen över följer världsmästerskapen i dart som pågår för fullt. Varför är dart så spännande? Hur tränar man för att bli en lysande dartspelare? Camilla Rehnlund, ordförande i Svenska Dartförbundet, öser ur sin visdoms källa.
Och så får vi veta mer om en av världens största begravningsplatser för djur. Kurt Andersson, värd på djurkyrkogården på Djurgården i Stockholm berättar om den, om husdjuren som begravs där och om människorna som sörjer dem.
Vi pratar också matarv med Åsa Holmgren, etnolog på myndigheten ISOF, Institutet för språk och folkminnen. Det handlar om nyårsmenyns historia, och så frågar vi oss varför inte Sverige har någon maträtt på Unescos världsarvslista.
Programledare: Hélène Benno
Bisittare: Martin Wicklin
Producent: Rickard Nerbe -
I boken En besjälad värld får vi en bred ingång till folktron i olika tider. Vi möter älvor, troll, vittror och sägner – men också bakgrunden till varför dessa väsen blev så viktiga. En av författarna är Tommy Kuusela, religionshistoriker och forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen, berättar i detta avsnitt mer om djurens förtrollade värld, befolkad av både verkliga och overkliga varelser.
För dig som vill veta mer så hittar du encyklopedin Folktrons väsen och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
