CHRISTOFFER SKOGHOLT Podcasts

  • Med tanke på tron

    CHRISTOFFER SKOGHOLT

    2020-01-07

    Recensenten Christoffer Skogholt rekommenderar varmt Ulf Jonssons bok Med tanke på tron till den som vill komma vidare i sin intellektuella förståelse av tron.

    Med tanke på tron, Ulf Jonsson (Artos, 2019)

    Ulf Jonsson är chefredaktör för tidskriften Signum och professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet. Med tanke på tron är Ulfs tredje bok och den första boken på svenska i »fundamentalteologi«. Det är ett ämne som är mer vanligt på kontinenten än vad det är i Sverige och beskrivs av Jonsson som en »filosofisk hjälpdisciplin till den systematiska teologin«. Den kristna teologin gör ju ett antal anspråk, såsom att Gud har skapat världen, är alltings ursprung och mål och har uppenbarat sig i historien. Fundamentalteologin reflekterar intellektuellt och filosofiskt över dessa anspråk; den försöker inte bevisa anspråken men undersöker deras interna konsistens och förenlighet med annat vi vet om världen samt hur man kan utforma intellektuellt hållbara tolkningar av dessa anspråk.

    I första kapitlet diskuteras hur »Gudsfrågan« uppkommer hos människan, med fokus på människans nyfikenhet på att förstå tillvaron.

    I andra kapitlet diskuterar Ulf Jonsson de klassiska gudsattributen, såsom att Gud är »transcendent« , skapare och person. I tredje kapitlet tas frågan om Guds »särskilda« handlande upp, alltså det som förknippas med anspråket att Gud har uppenbarat sig och handlat vid särskilda tider och platser i historien. Detta diskuteras i relation till naturvetenskapen och är ett av bokens mest intressanta kapitel.

    Det första kapitlet knyter an till människans existentiella frågor och nyfikenhet, det är en intressant och klargörande diskussion som placerar gudsfrågan i det djupt mänskliga: frågan om Gud är ingen apart fråga för den som är religiöst lagd utan snarare ett naturligt uttryck för den nyfikenhet som kännetecknar människan. Människan är så att säga tvungen att orientera sig i tillvaron moraliskt, förhålla sig till sin dödlighet och relatera till världen på en helhetsnivå. Dessa mänskliga egenskaper leder naturligt till frågan om Gud.

    Genom boken finns en betoning på att Guds skapande inte ska förstås som en akt i förfluten tid och att Gud nu har »pensionerat sig« förutom när han då och då griper in i historien. Guds skapande ska i stället förstås som skapelsens kontinuerliga beroende av Skaparen. Universum har inte sin existens »i sig själv« utan får det som en gåva. Detta brukar kallas att Gud är »primär orsak« till den skapade världen. I denna skapade värld finns det sedan genuina orsaker – sekundära orsaker – genom vilka Gud formar de olika tingen som finns i världen. Denna grundläggande skillnad är hjälpsam när man vill reflektera över anspråket att Gud är skapare i ljuset av naturvetenskapen, som kartlägger de sekundära orsakerna.

    Det första kapitlet, som på många sätt är det mest intressanta, reflekterar som sagt över hur frågan om Gud uppkommer hos människan. Ett begrepp används här som nog är obekant för många: »transcendental erfarenhet«. Med detta begrepp avses den implicita eller icke-artikulerade erfarenheten som människan enligt teologen Karl Rahner (1904–1984) har av att vara relaterad till tillvarons yttersta grund och insatt i en helhet. Detta beskrivs av Rahner som en allmänmänsklig gudserfarenhet som, genom uppenbarelsen, kan få ett mer specifikt kristet innehåll.

    I det tredje kapitlet, där frågan om Guds särskilda handlande diskuteras, betonar Jonsson återigen att Gud inte ska förstås som »frånvarande« från skapelsen och sen vid vissa tidpunkter blir närvarande. Men Gud kan handla på ett särskilt, mer partikulärt vis. Jonsson diskuterar tre olika sätt genom vilka Gud kan tänkas utnyttja det faktum att naturens processer, enligt nutida naturvetenskap, har en viss »flexibilitet« och inte är helt deterministiska. Tanken är att Gud i dessa fall använder sig av skapelsens inneboende möjligheter och influerar skapelsen mot en av dessa möjligheter i ett särskilt fall, för att nå ett mål som är i enlighet med Guds önskan att leda och hela skapelsen. Dessutom bejakar Jonsson möjligheten att Gud ibland agerar i stället för en naturlig orsak, ett mirakel i egentlig mening.

    En fråga som ibland väcks när man diskuterar huruvida Gud kan uppnå sina syften i världen är just denna fråga om slumpens och den fria viljans förenlighet med tanken att Gud har ett syfte och mål med skapelsen och människan. I en intressant reflektion säger Jonsson att om det faktiskt är så att ett syfte med skapelsen är att den ska ha en viss autonomi gentemot skaparen, och utforska sin inneboende potential och genom människan fritt kunna avgöra sig för om hon vill förena sig med Gud, så är slumpen och människans frihet inte i konflikt med Guds syften: de snarare förutsätter varandra.

    Boken ger näring både för tanken och för tron och rekommenderas varmt, i likhet med Jonssons tidigare bok Med tanke på Gud, för den som vill komma vidare i sin intellektuella förståelse av tron.