Avsnitt
-
Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20220830.
Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?
I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.
Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.
Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.
För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik.
Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.
-
Saknas det avsnitt?
-
Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.
Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.
AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.
Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 19 november 2024.
En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.
Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.
Medverkande:
Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitetProgramledare och producent:
Lars broström
[email protected]Reporter:
Emelie Bredmar
[email protected] -
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20240103.
Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.
Bok om perfektionism
Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.
Lena Nordlund
[email protected] -
Flera amerikanska universitet har fått krav på sig att bland annat ändra sin antagning. Ansedda Harvard nobbar kraven och fråntas 2 miljarder dollar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör USA-korrespondenten Ginna Lindberg om kraven och om Harvard-rektorns svar till Trump.
Det handlar också om att en liten RNAi-molekyl provas mot de varroa-kvalster som är ett problem i bikupor, och om att läsa böcker respektive lyssna på dem.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
[email protected]Camilla Widebeck
[email protected] -
Har du suttit i strandkanten och silat sanden mellan fingrarna och sett pyttesmå musslor? Mycket troligt är det en ärtmussla du sett och fingrat på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De är så små att de är lätta att missa, men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. Det finns ungefär 20 olika arter här och kunskapen om dem har hittills varit liten.
Nu vet vi mer om dem tack vare forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, som i en ny studie visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott. Hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å.
En kall lördagmorgon här på vårvintern träffar naturmorgons Helena Söderlundh musselforskaren Sonja Leidenberger vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän.
Reporter: Helena Söderlundh
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var varmt och torrt i öster, och blött i väster. Så såg vädermönstret 2024 i grova drag ut i Europa, enligt en rapport som släpps på tisdagen från EU:s jordobservationsprogram Copernicus och världsmeteorologorganisationen WMO.
Samtidigt drabbades både Spanien och Polen av svåra översvämningar, och antalet dagar med extrem värmestress ökade, särskilt i sydost.
Vad görs för att minska effekterna av klimatuppvärmningen, och för att hejda den?
Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, Sofie Storbjörk, klimatanpassningsforskare vid Linköpings universitet, och Daniel Värjö, miljöreporter på Klot.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades.
Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström -
Nu har spår av denisovamänniskan hittats på ytterligare en plats i världen, Taiwan. Svenske nobelpristagaren Svante Pääbo var först att beskriva den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 21 juni 2022.
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.
Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.
Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.
Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Vatten och livsmedel, it-system och det demokratiska samtalet alla behöver skydd i vår osäkra tid. Då blir Ukraina en samarbetspartner åt båda håll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar nu igång ett kunskapscenter för livsmedelsberedskap. Där kommer man delvis att ta in kunskap från vad Ukraina drabbats av i kriget som hotar mat och vatten.
Samtidigt har forskningsinstitutet Rise skickat experter till Ukraina för att hjälpa till med utveckling av myndigheternas arbete mitt i ett krig som bland annat handlar om information. Och även där finns erfarenheter att hämta för den svenska beredskapen.
Medverkande: Camilla Eriksson, centrumledare på FOI. Emelie Salomonsson, mikrobiolog på FOI. Carl Heath, seniorforskare på forskningsinstitutet Rise. Johan Rosell, chef på centrum för cybersäkerhet på Rise.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.
Programledare Sara Sällström
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.
Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.
Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.
Programledare:
Mats Carlsson-Lenart
[email protected]Producent:
Lars Broström
[email protected] -
Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20250114.
En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.
– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.
PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.
Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.
”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.
– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.
– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.
Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.
– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.
PFAS-granskning i två delarMålet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark
I samarbete med bland andra:
Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United -
Dagens aprilskämt anspelar ofta på modern teknologi och balanserar på gränsen för vad som är möjligt och det är därför vi också ofta blir lurade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20240401.
Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.
Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Camilla Widebeck
[email protected] -
Bombmurklan har sin största population i hela världen här i Sverige. Men den hotas, troligen av det moderna skogsbruket och av granbarkborren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bombmurklan är den kräsna vårsvampen som ser ut som chokladfondue. Den är dock inte ätlig och dessutom fridlyst. Och numera tycks den fara illa både av det moderna skogsbruket och av granbarkborrens effekter på skogen.
Nu vill Artdatabanken få mer kunskap med hjälp av allmänheten som uppmanas att rapportera in fynd.
Det här är viktigt, menar experter, bland annat eftersom svampen har sin huvudsakliga utbredning i världen, just i Sverige.
Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
När anslag dras ner och regler dras åt för forskning i USA vill Europa värva toppforskare därifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tretton europeiska forskningsministrar har skrivit brev till EU:s forskningskommissonär och bett henne samla länderna för att man ska finna sätt att värva forskningskompetens från USA.
Sveriges Johan Pehrson är inte en av dem. Han vill istället samla branschen här hemma, för att komma fram till hur man kan värva forskare som vill lämna USA.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
[email protected] - Visa fler
