Avsnitt
-
Designerväskor är dyrare än någonsin. För en klassisk väskmodell som Chanels 2.55 får man betala över 100 000 kronor. Väskor från Hermès kan kosta ännu mer. Men vad får man egentligen för pengarna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fendis så kallade ”baguetteväska” blev startskottet för vad som kom att kallas för ”it bags” – eftertraktade designerväskor med namn som Lady Dior Bag och Balenciaga City Bag. Nya eftertraktade väskor tillkommer ständigt, trots att de är dyrare än någonsin.
Hur originell eller spektakulär en väska än är så vet man inte på förhand om den kommer att funka. Den går inte att medvetet skapa, lika lite som en hitlåt – den måste också ligga rätt i tiden.
Men att väskor har skyhöga marginaler är en av de minst bevarade hemligheterna i modevärlden. De har länge varit en sorts sedelpressar för modehusen, skulle man kunna säga. De ekonomiska framgångarna har fått många modehus att bli giriga, vilket har lett till högre priser – och sämre arbetsvillkor för dem som tillverkar väskorna. Och det har fått en hel del modehus att tulla ganska så rejält på kvaliteten.
I veckans Stil möter vi Susan Szatmary, en svensk stjärna på den internationella väskhimlen som efter slitsamma år i London och Paris designar väskor under eget namn. Vi pratar också med Sigrid Ivo, ansvarig för den enorma väsksamlingen The Ivo Collection i Nederländerna, om hur samlingen uppstod. Journalisten Clara Popenoe Thor förklarar hur det svenska väskförbudet på evenemang påverkar besökare – kan ett förbud som riktar sig mot terrorister förändra modet?
Veckans gäst är Alice Aveshagen, skribent med modeinriktning på Svenska dagbladet.
-
I modevärlden har det under senare år rått lite av en kysk klosterstämning. Men där har man tidigare verkligen inte sparat på krutet när det gäller att använda sig av just sex. Och efter visningarna inför nästa års vårmode i Paris verkar det faktiskt som om sexet är tillbaka. Hur kommer det tas emot den här gången?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av 1970-talet döpte den brittiska designern Vivienne Westwood sin första butik kort och gott till ”Sex”. En butik där punkmodet började ta fart, ett mode inspirerat av så kallad bondage. Och sedan rullade det på i allt snabbare takt. I början av 2000-talet började man till och med tala om en sorts ”porrifiering” av modet. Inte minst tack vare att då trendskapande fotografer skapade den ena kontroversiella bilden efter den andra.
Men efter metoo blev många försiktiga med att spela på några som helst erotiska strängar,. Till och med ordet ”sexy” började betraktas som ofräscht när det gällde marknadsföring. För vem skulle vara sexig, för vem? Och hur? Och vem bestämde det? Istället växte en flora av ord som ”female empowerment” och ”self-expression” fram.
Men efter visningarna inför nästa års vårmode i Paris nyligen så löd i alla fall en rubrik: ”sex is back on the table”. För flera stora modemärken som Hermès, Stella McCartney och Balenciaga visade en hel del vågade plagg, jämförelsevis. Det var skira halvt genomskinliga byxor och blusar, extremt lågt skurna jeans – även för killar – och en hel del underkläder i form av BH:ar och strumpeband av spets. Och på tal om just underkläder så re-lanserade märket Victoria’s Secret sin stora spektakulära modeshow i tisdags.
I veckans program möter vi Billy Andersson, printredaktör på tidningen Resumé, som rapporterat mycket om klädföretaget American Apparel och deras chockerande sexuella bilder. Christian Larson är creative director på underklädesföretaget CDLP – han berättar om hur de gestaltar sexighet idag, framför allt när det gäller män. Jacob Östberg, professor i företagsekonomi på Stockholms universitet, förklarar hur man gör för att ta över och förnya ett varumärke.
Veckans gäst är Philip Warkander, universitetslektor i modevetenskap, som diskuterar varifrån de sexuella influenserna kommer idag.
-
Saknas det avsnitt?
-
Kai Gullmar kunde konsten att skapa trallvänliga melodier som inte gick att få ur skallen. Klädd i kostym och hatt gjorde hon succé som schlagerkompositör i Sverige på 1930-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det fanns en tid i Sverige då nästan alla visste vem Kai Gullmar var. Från 1930-talet och framåt kunde man höra hennes trallvänliga melodier i populära filmer och på radio. Kai Gullmar var nämligen en av Sveriges mest framgångsrika schlagerkompositörer, som spottade ur sig hitlåt efter hitlåt med namn som Med dig i mina armar, Swing it magistern och Jag har en liten melodi.
Egentligen hette hon Gurli Maria Bergström, men valde artistnamnet Kai Gullmar. Hennes hår var kortklippt och bakåtstruket och hennes klädstil lika androgyn som hennes artistnamn. Och i en tid då homosexuella relationer fortfarande var olagliga levde hon öppet tillsammans med andra kvinnor. Men framför allt så skapade Kai Gullmar melodier som inte gick att få ur skallen.
I veckans Stil berättar vi mer om Sveriges första kvinnliga schlagerkompositör Kai Gullmar. Vi åker till Sundsvall och träffar journalisten och författaren Ingela Hofsten, som skrivit boken Swing it, Kai! om Kai Gullmars liv och karriär. Vi pratar också med konstnären Sam Hultin om Stockholms queera uteliv på 1930- och 40-talen, som Kai Gullmar var en del av.
Programledare är Erik Sjölin.
Veckans Stil är lite kortare än vanligt på grund av Ekots sändning från Oslo där Nobels fredspris presenteras.
-
Det råder ingen tvekan om vilken hösten stora modefärg är, om man får tro modepressens många entusiastiska rubriker: vinrött! Frågan är förstås varför det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är förstås inte första gången som den här djupa och mättade färgen har utropats till trendfärg när löven börjar gulna. Det gjorde man 2012, 2013, 2016 och 2019 också. Och länge betraktades vinrött till hösten som en sorts trött kliché, ungefär som blommiga klänningar och vita blusar till sommaren.
Men, idag spelar färger inom modet en lite annorlunda roll än tidigare. En färg, eller viss nyans, kan nämligen säga mer än ord – väldigt mycket snabbare. Det ger på nolltid en tydlig bild om vem avsändaren är, vilket funkar perfekt på sociala medier. Och det är en av anledningarna till att det har blivit allt viktigare för modemärken att se till att bli associerade med en färg, framför allt bland lyxmodemärken. Även om det just nu är många modemärken som vurmar för det vinröda, så är det ett av dem som jobbar väldigt hårt för att göra färgen till ”sin” – och det är Gucci. Det berättar vi mer om i programmet.
Historiskt sett har djupa röda färger bara varit något som kungligheter och prästerskap kunnat bära, och denna air av exklusivitet och lyx är något som hänger kvar än idag. Många understryker därför gärna att det inte är vilka färger som helst, utan klassiskt sofistikerade sådana, vilket man förstås hoppas ska färga av sig på produkterna. Men hur gör lyxmärkena för att upprätthålla dessa färgers status?
I veckans program pratar vi med färgexperten och trendanalytikern Louise Klarsten, som förklarar vad som är utmärkande för vinrött. Tillsammans med vinskribenten Mikael Mölstad går vi till botten med rödvinernas nyanser – vad säger egentligen färgen om ett vin, och kan det rentav vara bra att få rödvinsfläckar på kläderna? Och så förklarar färganalytikern Åsa Sannerheim hur man kan få färger på kläder att harmoniera med hud- och hårton. Färganalys har nämligen fått ett nytt uppsving. Hur kommer det sig?
Veckans gäst är dräkthistorikern och författaren Tonie Lewenhaupt, som berättar om den vinröda färgens historia.
-
Den stilbildande filmen Terminator har influerat kroppsideal, skapat sin egen distinkta estetik och förebådat en värld där maskinerna tar över.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.
Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.
Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkades för amerikanska armén under Vietnamkriget. Fast den look som fastnat starkast i de flestas minne är förstås den som han bär senare i filmen – svart läderjacka med matchande solbrillor.
I veckans program möter vi Terminatorfantasten Malin Cramer, som sett filmerna långt över 50 gånger och anordnat en hyllningsvisning på biografen där hon jobbar. Vi pratar med Lars-Göran Andersson, antikhandlare, som berättar om en av filmens bärande accessoarer: solglasögon – själv har han över 300 000 par i sitt lager. Den personliga tränaren Elsa Boqvist analyserar skådespelerskans Linda Hamiltons vältränade armar, som de framträder i andra Terminatorfilmen när hon tuffat till sig och tränat.
Veckans gäst är Anne Bachmann, mode - och filmvetare.
-
Människor har alltid haft en viss respekt för natten, för vem vet vad som kan gömma sig där ute i mörkret? Men den svarta natten har också inspirerat mode, konst och kultur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Stil ska vi bege oss in i nattens mörker för att se hur den del av dygnet då de flesta av oss ligger och sover har inspirerat modeskapare, konstnärer och kultur i största allmänhet.
Vi pratar med den brittiska konstnären Stuart Semple om Vantablack, den svartaste svarta färg som finns. Modeskaparna Jennifer Blom och Per Götesson berättar vad som händer natten innan en stor modevisning. Filmskaparen och författaren Mia Engberg, aktuell med essäboken Mörker som material, berättar om hur hon och andra konstnärer använt sig av mörker, natten och svärta i sina verk. Och så träffar vi arkitekten Andreas Martin-Löf, som stolt också kallar sig lampmakare. Han tycker att vi inte ska lysa upp natten allt för mycket, utan istället lära oss att omfamna mörkret.
-
Strikt svart kostym med mjuk vit knytblus och pärlor i öronen den kvinnliga powerkostymen har blivit Kamala Harris kännetecken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är långt ifrån bara politik som påverkar väljare vilken person de ska lägga sin röst på. Viktigt är också hur de beter sig, och klär sig. Inte minst, eller kanske framför allt, för kvinnor. I synnerhet om de aspirerar på posten som president i USA.
Men till skillnad från många andra kvinnliga politiker har Kamala Harris val av kläder sällan kritiserats, eller ens diskuterats. Somliga menar att det kanske beror på att hon i sitt jobb som vicepresident har uppfattats som ganska osynlig.
Som vicepresident hittade hon snabbt en stil som hon hållit fast vid – kostymen, eller ”powerkostymen”. Kavaj och byxor. En funktionell uniform som utstrålar pondus, men inte för mycket. Och den som hon bär ser nästan alltid likadan ut. För oavsett från vilket märke den kommer är kavajerna långa med accentuerade axlar. Byxorna är raka eller lätt utsvängda. Och kostymerna är alltid enfärgade, i en neutral – och ganska tråkig – färgskala i blått, grått och svart.
Eller, de var det, tills hon i somras utsågs till demokraternas nya presidentkandidat. Sedan dess har färgerna på hennes kostymer blivit ljusare och starkare, och fler. Och kostymerna har, på ett mycket subtilt sätt, blivit elegantare. Snitten är snyggare och passformen bättre.
I veckans program pratar vi med psykologen Per Naroskin om varför Kamala Harris skratt blivit så omdiskuterat, medan modejournalisten Susanna Strömquist förklarar varför modevärldens catwalks är så befriade från skratt och leenden. Tillsammans med PR-strategen Amanda Brohman reder ut varför Kamala Harris lyckats så bra på sociala medier. Journalisten och författaren Britt-Marie Mattsson, som bevakat alla presidentval sedan 1976, berättar varför mat är en så viktig symbol i ett presidentskap, och i en presidentvalskampanj. Och så tittar vi närmare på universitetsklubben Alpha Kappa Alpha, som Kamala Harris gick med i på 1980-talet. Klubbens kvinnor bär pärlor som en symbol för jämlikhet.
-
Det idag bortglömda PR-snillet Percy Savage presenterade Yves Saint Laurent för Christian Dior och lade grunden till att celebriteter började bära couture på röda mattan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Percy Savage var en lång och charmig man från Australien med stor svart Fedorahatt på huvudet och ett långt elegant cigarettmunstycke med rykande cigarett av märket Gauloise mellan sina fingrar. Han var en av modets stora PR-snillen.
När han avled 2008, 81 år gammal, kunde många nästan inte tro sina ögon när de läste hans eftermälen – vilket liv! Var det möjligt? Vem var egentligen den här flamboyante mannen som hade känt allt och alla i modevärldens absoluta mitt i både Paris och London? För från början av 1950-talet och ända in på 80-talet, visade sig han sig nämligen ha haft ett finger, eller ofta fler, med i spelet.
Naturligtvis bättrade gärna Percy Savage på redan bra historier. Han var omvittnat kvick och charmig och hade en enastående förmåga att knyta kontakter och skapa vänner – och göra intryck.
I veckans program träffar vi PR-proffset Camilla Modin Djanaieff för att prata om vilka strategier som gäller idag. Vi pratar också med kultur- och modehistorikern Sara Skillen som skrivit om Percy Savage i sin forskning. Och så reder vi ut turerna runt PR-kampanjen för Blake Livelys bioaktuella film Det slutar med oss. Den har beskrivits som både fiasko och haveri.
Gäst i studion är Robert Nordberg, stylist och modechef på Plaza magazine.
-
I veckans Stil ska vi dyka ner i vårt stora reportagearkiv för att åter träffa några av alla de personer vi intervjuat under det senaste året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Modejournalisten och författaren Susanna Strömquist berättar historien om Coco Chanels berömda trappa på Rue Cambon 31 i Paris. Vi besöker plymmakaren Tim Mårtensons ateljé där han inte bara skapar fjäderkreationer utan även sidenblommor, precis som de tillverkades under 1800-talets glansdagar, då hattar prydda av blommor och fjädrar var superpopulärt. Fredrik Strage berättar om den något kaotiska intervjun han gjorde med regissören Vincent Gallo 1998 och så tar vi reda på varför den orange pensionskuvertet blev just orange.
-
Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.
Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.
Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.
Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.
I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.
Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.
-
Del 2 av 2. Vi fortsätter att utforska Capri i veckans program och berättar om storslagna villor, dekadenta opiumrum, babianer som heter Bobby och när Europas mest excentriska kvinna kom till ön.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I del två av vår Capri-special fortsätter Viveka Adelswärd, författare till boken Alltför adlig, alltför rik, alltför lättjefull, att berätta om den unga franska adelsmannen Jacques d'Adelswärd-Fersen och hans flytt till Capri. Där bygger han Villa Lysis på en brant klippa högt över havet i början av 1900-talet.
Vi berättar också om Birgitta Stenbergs tid på Capri under tidigt 1950-tal, som hon skildrar i romanen Kärlek i Europa. Hon dricker vin på piazzettan, lär känna gangsterkungen Lucky Luciano och överväger att köpa en apa.
Vi besöker Axel Munthes Villa San Michele tillsammans med museets intendent Kristina Kappelin. Och så berättar religionshistorikern Per Faxneld om när Europas mest excentriska och utflippade kvinna Luisa Casati kuppade sig in i Villa San Michele och gjorde en makeover på huset.
Programmet är gjort av Erik Sjölin.
-
Del 1 av 2. Få öar har blivit lika mytomspunna och omsusade som Capri. Här har excentriker byggt storslagna villor, designers skapat färgsprakande kläder och filmstjärnor tillbringat soliga semestrar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans program reser Stil till Capri, den branta klippön i Neapelbukten som på något sätt har lyckats bli själva sinnebilden för lyx, glamour och hedonistiska utsvävningar. Vi ska få bekanta oss med några av de personer som lockats dit under årens lopp och varit med och format bilden av ön.
Myten om Capri är gammal som gatan. Redan några årtionden efter Kristi födelse bestämde sig kejsar Tiberius för att bygga ett storslaget palats på ön, varifrån han sedan styrde hela romarriket. Och så var bollen satt i rullning.
Under det sena 1800-talet fick Capri rykte om sig att vara en fristad för folk som kände att de inte riktigt passade in i tidens trånga konventioner – konstnärer, författare, bohemer, homosexuella. På 1950-talet kom filmstjärnorna och celebriteterna och vred upp glamourfaktorn. Audrey Hepburn, Greta Garbo, Sophia Loren. Alla var där.
I programmet träffar vi Kristina Kappelin, intendent och vd på Villa San Michele, som bott på Capri i mer än sex år. Vi berättar om hur Capri kickade igång modeskaparen Emilio Puccis karriär och hur öns natur kom att påverka hans färgsprakande design. Vi besöker skomakaren Costanzo Canfora, vars morfar sålde sandaler till Jackie Kennedy på 1960-talet. Och så berättar författaren Viveka Adelswärd om Jacques d'Adelswärd-Fersen, den franska adelsmannen med svenska rötter, som byggde sin omtalade Villa Lysis på Capri i början av 1900-talet och blev en av öns mest ökända invånare. Villa Lysis är förresten bara ett av många hus med en spännande historia på Capri. Villa Malaparte är ett annat. Det berättar vi också om.
Programmet är gjort av Erik Sjölin.
-
Det finns en hel del kläder och skor som många av oss gillar, men som lika många gillar att gnälla över, och klaga på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så länge det har funnits mode, så har det funnits åsikter om vad som är rätt och fel och fint och fult. Kanske framför allt fult, för när det gäller att tycka till om vad som uppfattats som obegripliga modefenomen så har man inte direkt varit återhållsam med att spy galla, något som vi ska titta närmare på i veckans program.
Vi pratar med Alice Aveshagen, reporter och skribent på Svenska Dagbladet, om hur fotriktiga sandaler från Birkenstock omfamnades av modevärlden. Vi pratar med jeansexperten Douglas Luhanko, som säljer, lagar och återskapar jeans i samma kvalitet som jeanstyget var i begynnelsen. Det är jeans som knappast kan kallas bekväma, i alla fall inte till en början. Vi åker till Varberg och pratar med virkkonstnären Moa P. Blomqvist om virkningens historiskt låg status. Och så pratar vi med modehistorikern Alison Matthews David, författare till boken Fashion Victims: the Dangers of Dress Past and Present, som handlar om mode som har skadat människor.
-
Christian Dior älskade rosor. Cristóbal Balenciaga föredrog röda nejlikor. Mary Quant hade tusenskönan som symbol. Och Coco Chanel valde den vita kameliablomman som sin signatur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I säsongens sista program, då det grönskar som allra mest, ska vi ägna oss åt en återkommande favorit i modevärlden under just denna tid på året – blommor.
Det har inte funnits en enda vår och sommar i modern tid då mönster av blommor inte har letat sig in bland säsongens kläder. Blommönster i vår-och sommarmodet är med andra ord varken nytt eller banbrytande, men det är, som sagt, populärt.
Och just i år är det faktiskt lite extra populärt. Flera modehus har till exempel gjort moderna tolkningar av rosen i sina sommarkollektioner. Många av rosorna är förvisso klassiskt röda, men de dyker upp som överdrivet stora, som stiliserade, som 3D-prints eller som paljettbroderier. Och många har långa stjälkar med vassa taggar, som en bokstavlig udd. För blommigt är ju inte alltid detsamma som gulligt.
Och så har vi förstås den omskrivna Metgalan i New York där årets tema var ”The Garden of Time”, vilket många av de celebra gästerna valde att tolka bokstavligen genom att klä sig som vandrande blomsterbuketter.
I veckans program träffar vi modedesignern och textilkonstnären Karin Alice Bjurström, som färgar textilier med sådant som naturen har att erbjuda. Vi pratar med kronmakaren och konsthantverkaren Britten Toftarp, som inspirerad av allmogekultur och folktro skapar brudkronor av pappersblommor. Vi tittar också närmre på trenden att koka sirap på syrenblommor. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström som skapar plagg av riktiga blommor.
Nu tar Stil sommarlov, men vi är tillbaka med nya program 2 augusti. Trevlig sommar önskar hela redaktionen!
-
Demi Moore och Pamela Anderson har gjort storstilad comeback. Och det genom att medvetet använda sig av mode och skönhet som en sorts PR-strategi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Demi Moore och Pamela Anderson är förvisso väldigt olika sinsemellan, men båda har blivit enormt uppmärksammade för sin stil, på olika vis. De har skapat rubriker som: ”Så blev Demi Moore en ny modeälskling vid 61 års ålder” och ”Pamela Anderson har en ny signaturlook – ingen makeup”. Det har gett resultat. I år har båda dessa kvinnor gjort succé i modevärlden och har använt uppmärksamheten för att få fart på sina karriärer – som går som smort just nu.
Spaltkilometer av hyllande texter har skrivits om Pamela Andersons mod att under modeveckorna i vintras visa upp sitt osminkade fejs och ingen verkar idag kunna få nog av att titta på Demi Moore i det ena eleganta designerplagget efter det andra.
I veckans program pratar vi med Göteborgs-Postens kulturchef Johan Hilton om den satiriska komediserien The Comeback från 2005, en samtida klassiker. I den spelar Lisa Kudrow den avdankade sitcom-stjärnan Valerie Cherish. Hon har inte haft en framgångsrik roll på många år, men nu ska hon göra comeback i en ny sitcom. Det går sådär...
Vi pratar också med musikjournalisten Tina Mehrafzoon om den brittiska artisten Raye, som efter år att motgångar nu har fått sitt stora genombrott. Så sent som i mars i år slog hon rekord i antalet vunna priser på Brit Awards och hennes genombrott har kallats för en av pophistoriens allra bästa comeback-berättelser. Och så pratar vi med den australiensiska filmkritikern Michael Adams om hur dålig en dålig film egentligen kan bli, något han undersökt i sin bok Showgirls, Teen Wolves, and Astro Zombies: A Film Critic's Year-Long Quest to Find the Worst Movie Ever Made.
Veckans gäst är Hedvig von Mentzer, journalist specialiserad på skönhet.
-
Balkongen används av kungligheter, politiker och hobbyodlare. Varje år är den föremål för oändligt många goda råd om hur den kan inredas på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denna lilla rektangel, på några få kvadratmeter, som vi varje vår och sommar tränger in stolar och bord och krukor med pelargonier på – om den inte används som förråd för cyklar, gamla möbler och skrymmande sportutrustning, förstås. Men rent generellt gillar vi balkonger här i Sverige. Sedan de på 1900- talet började uppföras även på enklare hus, och inte bara på palatsliknande byggnader, har de blivit självklara delar av moderna bostäder. Men också avundsvärda, för alla lägenheter är ju inte utrustade med en liten privat plats där man kan få en nypa luft, odla blommor och tomater – eller lufta katten på.
Det gjorde de gamla grekerna redan under den mykenska kulturen runt 1600 före Kristus. Uppfinningen, eller snarare idén om ett luftigt extrarum, togs senare över av romarna, som produktutvecklade balkongerna och gav dem ett nytt syfte – de blev ett ställe för maktens män att visa upp sig på.
I veckans program pratar vi med chefredaktören för Svensk damtidning Johan T Lindwall om hur kungligheter använder balkongen. Vi reder också ut varför Eduard Manets målning av en balkong skapade rabalder i Paris samt diskuterar orimliga inredningsideal för dessa få kvadratmeter med magasinet Residence redaktionschef Imke Janoschek.
Gäst i studion är arkitekturhistorikern Martin Rörby.
-
Vesta Tilley blev världsberömd genom att klä sig, och uppträda, som en man. En talang som gjorde henne till välbetald superstjärna i början av 1900-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I slutet av 1800-talet inledde brittiska Vesta Tilley sin karriär som imitatör av män, för att med åren bara bli mer och mer populär. Hon älskades av både män och kvinnor som inte kunde få nog av denna entertainer som på pricken och med perfekt komisk tajming kunde härma olika typer av män, och driva med deras later och laster.
En förmåga som gjorde Vesta Tilley till en superstjärna som inte bara uppträdde över hela Storbritannien, hon reste hela sex gånger på turné i USA. Hon blev fotograferad för tidningar och så förföljd av fans att hon behövde hjälp av polisen för att skydda sig från entusiastiska beundrare.
Men hon var inte den enda. Det fanns faktiskt andra kvinnor som uppträdde som män på scen. För själva konceptet var hon inte ensam om vid tiden. Men, ingen av dem kom riktigt i närheten av Vesta Tilleys enorma popularitet.
I veckans program träffar vi en av dragkingen Liam Teasem, som tidigare i år nominerades i kategorin ”Årets drag” på QX-galan. Bakom denna bad boy-persona med mörkt hår och sängkammarblick står skådespelaren Jenny Wellander Bergman.
Vi undersöker också varför kjolar på män verkar vara en så svår kombo. Och så tar vi en titt på filmen After the Ball från 1957, som handlar om Vesta Tilley.
Veckans gäst är Tiina Rosenberg, professor emerita i teater- och genusvetenskap.
-
Makeup och mode har alltid hängt ihop. Men under 90-talet började sminkningarna bli lika uppmärksammade som kläderna på catwalken. En av de stora anledningarna till det stavas: Pat McGrath.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den brittiska makeupartisten Pat McGrath omnämns ofta som ” den mest inflytelserika makeupartisten någonsin”. Hennes sätt att använda kosmetik som ett verktyg för att skapa en sorts moderna konstverk har inte bara gjort henne världsberömd, utan även fått henne adlad av den brittiska drottningen. 2020 blev Pat McGrath utsedd till “Dame of the British Empire” för sitt arbete inom mode- och skönhetsbranschen, och för sin strävan efter mångfald inom detsamma.
Men så har den idag (snart) 58 år gamla Pat McGrath jobbat länge, och mycket. Hon är en av de mest efterfrågade av de stora modehusen, som ända sedan 1990-talet vill att just hon ska mejka deras modeller inför visningar. Men så är det där som hon har briljerat genom fantasifulla och innovativa sminkningar som gett eko, långt utan för catwalken.
Och det är just tack vare en visning som hennes namn är i ropet lite extra, just nu. För det var inte bara kläderna som John Galliano gjorde för modehuset Margiela för sommaren 2024 som fick internet att spraka av glädje, i början av januari. Minst lika hyllad, om inte mer faktiskt, blev modellernas makeup. De såg ut som blanka och släta porslinsdockor, nästan overkligt vackra – och lite skrämmande. Många undrade hur hade hon lyckats med det här? Vad hade hon använt sig av?
I veckans Stil smaskar vi på med smink så det står härliga till, och tar en titt på den banbrytande brittiska makeupartisten. Vi berättar även historien om en svensk makeupartist som under mitten av 1900-talet blev en av Europas mest eftertraktade. Hennes namn var Eivy Flodin och hela vägen från Eskilstuna tog hon sig in i modevärldens finaste rum i Paris.
Vi pratar även med konstnären Marie-Louise Ekman om hennes relation till makeup och så beger vi oss in i filmens värld för att titta närmare på hur smink används för att förvandla skådespelare till monster. Vi ringer upp de hårt arbetande maskörerna Eva von Bahr och Love Larsson, som utmärkt sig med sina häpnadsväckande transformationer och med dem gjort internationell succé.
Veckans gäst är Wencke Hughes, makeupartist och grundare av Cow Parfymeri.
-
Gång på gång har dess död utropats. Men lika många gånger har den högsta sömnadskonsten, haute couturen, överlevt. Nu syns återigen ett växande intresse, och ny respekt för den finaste klädkonsten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den högsta sömnadskonsten, haute couture, är van att betraktas som så dammig och gammalmodig att den skulle vara nära att förtvina och dö och begravas och helt och hållet försvinna. Men, den har överlevt alla typer av trender – och lågkonjunkturer – och betraktas idag med ett helt nytt intresse, och ny respekt. Och allt fler märken strävar numera efter att skapa vackra kläder av hög kvalitet som kan klassas som ”couture”. Frågan är förstås – varför det?
Vi beger oss till Beckmans Designhögskola och träffar modeskaparen Pär Engsheden, som gjort sig känd för sina couturekreationer och som ansvarar för skolans modeutbildning. Häromåret la till undervisning i couturedesign på modeutbildningens schema, och han ser flera anledningar till couturens comeback.
Vi pratar även med doktorn i modevetenskap Philip Warkander om couturens motpol, det ultrasnabba så kallade 'fast fashion'. Från nätmodeföretag kan kunderna till iögonfallande låga priser klicka hem den senaste mikrotrendens plagg, men inte sällan är det inte samma kläder som på hemsidans bilder som dimper ner i brevlådan. Något skådisen och regissören Magnus Skogsberg fått lära sig den hårda vägen.
Vi tittar även närmare på ett modekoncept som dykt upp med sociala mediers framväxt, nämligen så kallade 'fashion gimmicks', det vill säga hur modeföretagen genom mer eller mindre raffinerade tilltag försöker skapa virala ögonblick i sina visningar. Men frågan är om ett gimmick-genomslag på sociala medier i det långa loppet leder företagsmässig framgång.
Veckans gäst är Alice Aveshagen, reporter och skribent på Svenska Dagbladet.
-
I veckans Stil ska vi bada badkar och sitta på toaletter gjorda av äkta guld. Vi ska nämligen bege oss in i badrummet det rum i våra hem som är tillägnat den avklädda kroppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans program träffar vi artisten Adam Taal som älskar att bada badkar. Vi dyker ner i konsthistorien tillsammans med Moderna Museets chef Gitte Ørskou för att titta på toaletter i konsten. Etnologen Kristina Lund berättar om badrummets historia och hur Sverige gick från smutsigt och fattigt till rent och modernt. Och så tar vi en en titt på löddrande tvålreklam (bland annat skapad av ingen annan än Ingemar Bergman) och gör ett besök på utedasset.
Veckans programledare är Erik Sjölin.
- Visa fler
