Avsnitt

  • Hur såg trädgårdar ut under medeltiden i det som idag är Sverige? Och vad kan vi ens veta när det gäller en period som tog slut för 500 år sedan? Trädgårdsarkeologen Anna Andreasson Sjögren, aktuell som medförfattare till första delen av bokserien Svensk trädgårdshistoria, arbetar med en avhandling om medeltida trädgårdar och ger här sin syn på vad utgrävningar av jordlager, uråldriga kärnor, och knapphändiga skriftliga källor kan säga om perioden som pågick från omkring 1000–1520 e.Kr. Hör hur tvärvetenskaplig forskning och nya arkeologiska metoder ställer delar av den tidigare historieskrivningen på ända, att munkar och klosterträdgårdar nog inte spelat den roll som man tidigare trott, och varför trädgårdar borde vara en självklar del i historisk forskning. Hör också hur Anna genom POM varit med och räddat gamla sorter från utrotning, om restaureringen av 1930-talsträdgården Kvarndala, och hur även Annas egen trädgård vid stugan utanför Varberg rymmer en mängd historier och band till människor. Dessutom får du tips på hur du kan föröka sorter som redan finns i en trädgård istället för att köpa nytt.

    Intervjun spelades in på länk mellan Göteborg och Helsingborg den 12 april.

  • Ett myller av liv och snillrika samarbeten som till stor del utspelar sig utanför våra synfält men som vi är beroende av för vår existens. I det här avsnittet studerar vi jorden och några av dess viktigaste invånare tillsammans med Håkan Wallander, professor i markbiologi vid Lunds universitet, som ägnat flera decennier åt att forska om i synnerhet mykorrhizasvampars liv och leverne. Hör hur svamparna en gång i tiden hjälpte växterna att ta steget upp på land, om byteshandeln som pågår mellan mykorrhizasvampar och växter, och vad som gynnar – och missgynnar – mykorrhiza. Hör också om jordens olika beståndsdelar, om en viktig anledning att undvika ”jord” som säljs på påse, och hur vi är beroende av myllan för vår matförsörjning samtidigt som vi på många sätt förstör den med dagens jordbruk.

    Intervjun spelades in på länk mellan Göteborg och Lund den 15 mars.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Mitt i ett villaområde i Mariefred finns en trädgård där det odlas ätbart på nästan varje liten plätt, men där vare sig konst- eller djurgödsel kommer innanför grinden. Trädgården tillhör Ulla Troëng och hennes familj, och här berättar Ulla, som på 70-talet var med och grundade Sveriges veganförening, hur hon blev såväl vegan som veganodlare innan hon ens visste att begreppen existerade. Hör hur mycket mat som faktiskt går att få fram på en 900 kvadrats villatomt, hur Ulla samlar all näring som odlingarna behöver i den närmsta omgivningen, och om grödor som nästan odlar sig själva. Hör också hur allt du behöver för att odla går att hitta helt gratis, om mer och mindre väntade saker som Ulla plockar i naturen, och om att aldrig sluta experimentera för att lära sig nytt. Och vet du inte vad jostabär och saskatoon är så får du veta det nu.

    Intervjun är inspelad den 15 februari.

  • De trädgårdar som skapades i det persiska riket kom att bli tongivande inom trädgårdsarkitekturen, och en designförebild tros vara den trädgård som kejsar Cyrus den store lät anlägga omkring 550 f.Kr. vid sitt palats i Pasargadae i nuvarande Iran. Forskaren och filmproducenten Viveca Mellegård, aktuell med essän Troubled Paradise: The Persian Garden in Post-Islamic Revolution Iran, berättar här om huvuddragen i den persiska trädgårdskonsten, men också om den första trädgården i hennes eget liv – den muromgärdade och trygga oas i Teheran där hon lekte som barn. Hör om 3000 år gamla kanalsystem, hur den persiska trädgården kommunicerar med alla våra sinnen, och om länkarna till islam, zoroastrism och bilden av paradiset. Hör också hur trädgården kan utgöra skydd – både mot ett tufft klimat och en tuff regim, hur skyskrapor tagit över trädgårdarna i Vivecas barndomskvarter, och hur hon idag jobbar för att få stadsplanerare att förstå värdet av biologisk mångfald. Dessutom får vi veta hur växten jatropha kan användas till bränsle – utan att konkurrera med matproduktion.

    Intervjun spelades in den 29 september på Tranholmen utanför Stockholm.

  • På sitt över 50 hektar stora jordbruk i Syrien odlade de vete, kikärtor, linser och oliver. Men så kom kriget. Här berättar Abdulhakim Alzoubi hur han och hans föräldrar och syskon blev tvungna att lämna jorden som släkten brukat i generationer, men också hur de i sitt nya hemland Sverige tagit sig an igenvuxen åkermark och på bara ett par år byggt upp ett nytt jordbruk – Alzoubi Farm i Olofstorp utanför Göteborg. Hör hur de skapat en Krav-certifierad småskalig grönsaksodling på platsen som legat i träda i ett halvt sekel, hur odlingen rymmer allt från kål till melon, och hur de säljer sin skörd genom rekoringar, ekobutiker och självplock på gården. Hör också om minnena från olivskörden i Syrien, hur även Hakim och hans familj höll på att drunkna på flyktvägen som kostat tiotusentals människor livet, och om planen på att utöka odlingen och anställa människor som har svårt att få jobb i Sverige.

    Intervjun är inspelad den 28 augusti på Alzoubi Farm i Olofstorp.

  • Hon längtade efter ett liv på landet, och flyttade till västgötska Uddebo – en sovande avfolkningsbygd där hus stod tomma efter att textilindustrin lagts ned. Idag, sex år senare, har hon varit med och återuppväckt orten genom att starta både gemensamhetsodling och ett kommersiellt mikrojordbruk, och här berättar Ellen Rönnblad hur hon och hennes partner Johannes förser boende i trakten med grönsaker odlade med ekologiska metoder. Hör hur deras lilla jordbruk kontrasterar mot den intilliggande vallåkern, hur odlandet idag blivit ett nio till fem-jobb, och hur de säljer sin skörd genom grönsaksprenumerationer, gårdsbutik och rekoringar. Hör också om den positiva corona-effekt de märkt på försäljningen, hur antalet småbruk i Sverige blivit väldigt många fler på bara några år, och vad mer än odling som fått Uddbo att blomstra.

    Intervjun spelades in den 29 maj, hemma hos Ellen och Johannes i Uddebo.

  • Hur vi behandlar skogen är, liksom hur vi producerar vår mat, avgörande för om vi kommer att lyckas bromsa såväl klimatförändringarna som utrotningen av arter. Med det i ständig åtanke bygger Viktor och Elin Säfve upp en tre hektar stor skogsträdgård i södra Närke, och här berättar Viktor hur de genom hänsynsfull samverkan med ekosystemen odlar ekologisk mat både till den egna familjen och för försäljning. Hör hur de restaurerat granplantager till mångfacetterade lundar med hundratals olika sorters perenna träd och växter, hur de lär av skogen när de utformar sina odlingar, och att många växter kan gå att odla trots att odlingszonen inte tillåter enligt skolboken. Hör också varför de valt bort boskapsdjur i sitt livsmedelssystem, hur de gör för att vara helt självförsörjande på näring till odlingarna, och hur flera olika grenar är nyckeln för att kunna leva på gården. Dessutom får du en massa spännande tips på perenna ätliga växter.

    Intervjun spelades in den 3 maj, på länk mellan Göteborg och Åfallet.

  • Som ung var han fast besluten att aldrig göra trädgård till sitt yrke – han ville inte riskera att förstöra sitt stora odlingsintresse genom arbetslivets press och krav på effektivitet. Men en tidningsartikel förde honom till restaureringen av trädgårdarna på 1700-talsslottet Gunnebo, och han upptäckte att man som trädgårdsmästare ibland också kan vara en motkraft till rationalitet och kamp mot klockan. Idag har Joakim Seiler jobbat med odling och trädgård i nästan ett kvarts sekel – sedan 2004 som chefsträdgårdsmästare på just Gunnebo slott – och här tar han oss med till slottsträdgårdarna som inte bara återskapats efter 1700-talets ritningar, utan i mångt och mycket också sköts med den tidens redskap och metoder – ett ämne som Joakim också skrivit en avhandling om. Hör om köksträdgårdarna där man idag odlar till restaurangen och som på 1700-talet försåg herrskapet med allt från krusbär till ananas, om lustträdgården där allt levande formas till geometri och arkitektur, och om den engelska parken där målet tvärs om är att efterlikna naturen. Hör också varför man istället för att kämpa mot mossa och maskrosor borde kämpa mot föreställningar om hur en trädgård ska se ut, hur vi med hjälp av lien kan omvandla gräsmattor från gröna öknar till oaser med stor biologisk mångfald, och hur redskap som glömts kvar i dåtiden i vissa fall är bättre att ta med sig in i framtiden än somliga som slentrianmässigt används idag. Sist men inte minst får du veta vad du ska tänka för tankar när du får syn på ett eremitage.

    Intervjun är inspelad den 17 april, på Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg.

  • Efter 20 år i modebranschen tog hennes miljöengagemang överhanden och hon ville inte längre vara del av ett system som bygger på att få människor att ständigt köpa nya kläder. Under en permakulturkurs fick hon sedan sitt halleluja moment, och här berättar Maria Svennbeck, en av Sveriges få diplomerade permakulturlärare, hur hon idag driver en småskalig ekologisk snittblomsodling, designar gröna miljöer, samt arbetar med stadsodlingar för att visa att mer mat behöver odlas där vi bor. Hör hur hon fick inblick i livet som lantbrukare när hon under uppväxten skickades som sommarbarn till Småland, om insikterna det gav att försöka bli självhushållande på en gård i Uppland, och hur hon odlade orkidéer på väggarna i badrummet när hon bodde på Bali. Hör också hur vetskapen om den konventionella snittblomsindustrins smutsiga baksida fick Maria att själv börja odla blommor för försäljning, vilka sorter hon tycker lämpar sig för småskalig snittblomsodling, och hur täckning, kompost och gröngödsling får hennes växter att blomstra. Dessutom får du veta varför hon bryter mot instruktionerna på fröpåsen så att plantorna blir långa och gängliga.

    Intervjun spelades in den 11 februari hos kontorskollektivet Konstjord i Stockholm.

  • I Sverige använder vi i genomsnitt 4000 kvadratmeter åkermark per person för vår matproduktion, vilket är dubbelt så mycket som vi skulle ha om all världens jordbruksmark delades rättvist på jordens befolkning. Detta ojämlika faktum vill man vara med och lösa i Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård, och här berättar Anna Emmelin, expert på hållbarhetskommunikation på Albaeco, hur de utifrån forskning om regenerativt jordbruk illustrerar hur vi kan odla hälsosam mat på ett hållbart sätt – utan att använda yta på andras bekostnad. Hör hur de i sin 2000 kvadratmeter stora modellodling genom väl uttänkta växtföljder – och utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – odlar mat med målet att det ska räcka till en person året om, hur viktigt det är att skapa lokala kretslopp och stoppa näringsläckaget till bland annat Östersjön, och att en omfattande omställning av såväl jordbruk som matvanor är nyckeln till en hållbar framtid. Hör också hur Anna nu tar med forskningen från sitt tidigare arbete på Stockholm Resilience Centre ut i praktiken, om hennes besatthet av traditionella persiska trädgårdar, och att vetskapen om att det finns gränser för vad planeten tål, också är en möjlighet att få utlopp för sin kreativitet.

    Intervjun spelades in den 12 februari i ett av växthusen på Rosendals trädgård.

  • Efter många år i restaurangbranschen kände hon att hon ville veta mer om det som låg på tallrikarna, och hon började gå odlingskurser och praktisera på Rosendals trädgård för att lära sig hur bra råvaror blir till. Idag odlar hon själv fram grönsaker till 80 andelsägare, flera restauranger och den egna krogen Farm, och här berättar Agnes Larsson Stormgaard om det småskaliga Krav-certifierade jordbruk som hon och hennes man Mauritz driver på Karshamra gård i Sörmland. Hör hur de bokstavligen följer grödorna från jord till bord, om utmaningen i att få ett småskaligt jordbruk att gå ihop ekonomiskt, och om målet att jorden de odlar ska må bättre när de lämnar platsen än när de kom dit. Hör också hur de använder rester från öl-bryggning i komposten, hur de byggt sin larvtunnel, och hur olika en gurka kan smaka beroende på i vilket stadium man skördar den. Dessutom får du veta varför de har släpat en tio ton tung fängelsecell till gården.

    Intervjun spelades in på Karshamra gård den 23 oktober.

  • Alla borde från tidig ålder få följa frön från jord till bord och lära sig hur grönsaker blir till. Det tycker Karimeh Choopan som länge kämpade för att förskolan där hon jobbar skulle skaffa en odlingslott. Idag är lotten verklighet, och här berättar Karimeh hur odlingen blivit en självklar del av förskolans vardag och pedagogik. Hör hur barnen är delaktiga i allt från förkultivering och sådd till skörd och matlagning, att en känsla av samhörighet med naturen kan göra det lättare att visa den omsorg, och om lottens lugnande inverkan på barnen. Hör också hur Karimeh själv knöt an till naturen under uppväxten i Iran, hur hon kände sig som ett löv som blåste bort från sitt träd när hon tvingades lämna sitt hemland, och hur en odlingslott hjälpte henne att rota sig under den första svåra tiden i Sverige. Dessutom får du veta vad Karimeh brukar tillaga av olika sorters blast.

    Intervjun spelades in den 23 augusti på förskolan Trädgården i Akalla i Stockholm.

  • När hon som barn såg hur de vuxna slängde skräp i havet knöt hon handen i fickan. För henne var naturen en kär vän som alltid fanns där när hon behövde tröst och lyssnade när hon inte kände sig hörd. Den har fortsatt att vara hennes trygga famn genom livet, och här berättar Liselotte Abel, idag psykoterapeut, hur den egna erfarenheten av naturens läkande kraft fick henne att, tillsammans med sin man, bygga upp Sörby Retreatcenter – en kursgård med odlingar och terapiträdgård där hon bland annat hjälper människor med utmattningssyndrom att återhämta sig genom grön rehab. Hör hur trädgården är utformad för att fungera i olika stadier av kris, om odlingarna som förser deras Krav-märkta kök med grönsaker, och hur de knutit kretslopp och minimerat anläggningens beroende av fossil energi. Hör också hur Liselottes knutna näve i fickan så småningom blev till mer aktivt engagemang för miljön, hur man som aktivist kan använda sig av Non Violent Communication, och hur svårt – men livsviktigt – det är att få återhämtning i ett samhälle som hela tiden driver på för att vi ska jobba och konsumera snabbare och mer.

    Intervjun är inspelad den 31 juli på Sörby Retreatcenter utanför Falkenberg.

  • Det började i tonåren, under ett besök på Norrvikens trädgårdar. Där och då slogs hon med full kraft av hur trädgårdskonst kan vara ett sätt att förverkliga drömmar, och besöket blev fröet till att hon utbildade sig inom trädgård och träffade sin lika trädgårdsälskande man Staffan. Idag lever de två trädgårdsmästarna i sin egen sagovärld, känd från deras Instagramkonto och boken En trädgård med utsikt, och här berättar Rebecca Malmsköld hur de gått till väga när de skapat den terrasserade trädgården med många olika rum i en sluttning utanför Varberg i Halland. En trädgård som till och med blivit bättre i verkligheten än vad hon kunde föreställa sig i drömmen. Hör hur de till synes omöjliga höjdskillnaderna blev till möjligheter, hur de byggt upp rummen utifrån funktion och teman, och hur de använder sig av kontraster. Hör också om nya boken Arts and crafts för din trädgård, hur rörelsens idéer går igen i både deras trädgård och syn på livet, och att William Morris inte borde reduceras till enbart tapeter. Sist men inte minst berättar Rebecca om sin snittblomsodling och hur den gör det möjligt att skapa buketter utan att stödja den miljö- och människoskadliga blomsterindustrin.

    Intervjun spelades in den 22 juli, i En trädgård med utsikt.

  • När han bestämde sig för att flytta till landet och börja veganodla för husbehov fick han höra att det aldrig skulle gå. Nu har han odlat mat utan vare sig djur- eller konstgödsel i nio år, och här berättar humanekologen och trädgårdsmästaren Peter Albrecht både om veganodling i allmänhet, och hur han och familjen själva odlar utifrån anti-speciesism på sin gård i skånska byn Vånga. Hör hur alla ingredienser till odlingen kommer från närområdet, om bevattningssystemet där guldvatten blandas automatiskt, och om att odla alltifrån bambu och kastanjer till många olika sorters bönor och nötter. Hör också om strävan att alltid gynna mångfald och alla arters rätt till en plats, att permakultursystem kan bli minst lika effektiva utan boskapsdjur, och hur certifieringarna för veganodling ställer krav på att bygga jorden. Dessutom hamnar vi som ofta i avloppsfrågan och nödvändigheten i att sluta vårt brutna kretslopp.

    Intervjun är inspelad den 7 maj hemma hos Peter i Vånga i nordöstra Skåne.

  • I barndomens jasmindoftande Damaskus plockade hon gröna plommon i fruktlundarna och målade läpparna kopparfärgade med färska valnötter. Och på familjens gård utanför stan skördades alltifrån oliver till potatis. Här berättar Fahyma Alnablsi om den glädjefyllda känsla för odling och växter som hon bär med sig från uppväxten i Syrien, liksom hur hon idag återigen upplever odlingens positiva inverkan tillsammans med deltagarna på språkkaféet som hon driver på Tensta Konsthall i Stockholm. Hör vilken stor roll språkkaféets odlingslott spelar för såväl språkinlärning som människors välbefinnande, hur odlingen och gemenskapen får Fahyma att känna sig 38 år yngre, och hur hon försöker odla de grödor hon saknar i butiker i Sverige. Hör också hur pilligt det är att skörda linser och kikärtor, om att jobba extra och laga mat på nätterna för att kunna hjälpa familj i hemlandet, och hur Fahymas fina minnen från uppväxten idag också väcker stor sorg över människor och platser som hon förlorat under kriget i Syrien. Dessutom får du veta hur maskrosen, som i Syrien inte bekämpas utan odlas, kan bli till en god maträtt.

    Intervjun spelades in den 20 maj, i Tensta i Stockholm.

  • När hon som 23-åring stod utan bostad flyttade hon tillfälligt tillbaka till byn där hon växte upp, till ett tomt hus invid familjens stall. Väl tillbaka blommade hennes kärlek till såväl vildvuxet som odling ut ordentligt, och den tillfälliga lösningen har nu blivit till åtta år. Här berättar Karoline Jönsson – bloggare, fotograf och kokboksförfattare som många känner från Insta-kontona Det gröna skafferiet och Självhushållningsprojektet – hur återvändandet till hembyn ledde till att flera pusselbitar föll på plats, och hur hon och sambon idag odlar och samlar en stor del av sin mat på egen hand. Hör hur odling kan ge minskat behov av konsumtion och minskad konsumtion mer tid till odling, hur mycket som finns att hämta gratis i naturens skafferi, och hur andras överskott kan hjälpa en att bli självförsörjande på frukt, bär och nötter. Hör också hur hennes miljö- och självhushållningstänk går igen i fler saker än maten, hur ett gammalt träd och mormoderns kunskaper hjälper Karoline att få finfin krukjord, och om lagring av olika grödor. Dessutom får du veta vad som i smaken kan liknas vid en nordisk passionsfrukt och får Karoline att bege sig till brofästet i Malmö.

    Intervjun spelades in den 6 maj, hemma hos Karoline i Skurup i Skåne.

  • När hon utbildade sig till agronom såg hon inte alls sin framtid på universitetet – hon ville jobba praktiskt för ett mer hållbart samhälle. Men väl där i praktiken – som bonde på en demonstrationsgård för mjölkproduktion – kände hon att hon saknade vetenskapliga belägg för vad som egentligen är ett hållbart jordbruk, och hon återvände till universitetet för att själv forska efter svar. Idag är Johanna Björklund docent i miljövetenskap vid Örebro Universitet och en av Sveriges ledande forskare på hållbar livsmedelsproduktion. I Odlarna berättar hon en del av vad hon kommit fram till genom sin mångåriga forskning om mat och miljö, liksom om sin egen gård i Närke där hon både odlar för husbehov och har en skogsträdgård som ingått i hennes studier om agroforestry. Hör bland annat om de stora systemfel som måste lösas för att matförsörjningen ska bli hållbar, att en omställning av jordbruket också kräver förändrade matvanor, och att lantbruk utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel behöver vara grunden, men att även det ekologiska har en bra bit kvar till att bli hållbart. Hör också hur det kom sig att en alm och en ask fick Johanna att bosätta sig på sin gård, hur sallad kan få en helt ny innebörd när man blir med skogsträdgård, och att den som gillar bacon lika gärna kan äta mjölbaggar. Dessutom betonar Johanna att utrotningen av arter är ett lika stort hot som klimatförändringar, och att jorden behöver brukas på ett sätt som både binder kol och värnar biologisk mångfald.

    Intervjun spelades in i Göteborg den 18 april.

  • Ett av Sveriges äldsta rhododendronträd, men i övrigt fanns inga växter att tala om på tomten när hon och hennes familj kom dit i början av 80-talet. Idag har rhododendronträdet sällskap av alltifrån järnört och klibbsalvia till tulpan- och näsduksträd, och här berättar Svenska örtasällskapets ordförande Lisbeth Flising hur hon skapat en trädgård med flera rum och en stor mångfald av växter, liksom om olika örters kulturhistoria och användningsområden. Hör bland annat vad du ska odla om du inte lyckas med dill, vad du kan plocka för att få lindring vid till exempel förkylning, och vilka växter som hindrar häxor och ormar från att komma in i huset. Hör också om växter som ger färg tidigt på våren, om de olika teman som Lisbeth har i sitt örtahjul, och hur hon anpassar trädgården till växterna istället för tvärt om. Dessutom får du veta vad du ska odla om du vill göra egna marshmallows.

    Intervjun spelades in hemma hos Lisbeth i Lerum den 26 mars.

  • Hon odlar ingenting själv, men vet ändå mer än de flesta om odlares villkor. Som temahandläggare för mat, naturresurser och handel på Afrikagrupperna har Marja Wolpher träffat många småbrukare i bland annat Moçambique, och här berättar hon hur Afrikagrupperna stöttar odlare i en rad länder i södra Afrika genom att försvara deras rättigheter och föra deras talan i Sverige och EU. Hör bland annat hur biståndspengar och investeringar för att ”utveckla” jordbruket har resulterat i att stjälpa småskaliga bönder och gynna multinationella kemiföretag, hur viktigt det är att som odlare ha makten över sitt eget utsäde, och hur konventionellt jordbruk bygger på fosfor från det ockuperade Västsahara vars befolkning lever på flykt och är beroende av matbistånd. Hör också hur landgrabbing lett till att många bönder blivit av med sin försörjning, att småskaligt inte är lika med ineffektivt, och att flera FN-rapporter lyfter småskaligt agroekologiskt jordbruk som lösningen för en hållbar matförsörjning. Och så får du veta att kvinnliga bönder producerar runt 90 procent av maten på den afrikanska kontinenten, samtidigt som investeringar som ska underlätta jordbruket oftast går till män.

    Intervjun spelades in i Stockholm den 20 februari.