Avsnitt
-
Matarvspodden gottar ner sig i julmotiv på tryckta tyger tillsammans med textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist. Vi möter tryckta juldukar från 1920-talet, festremsor och stiliserade mönster. Från motiv med jultomtar i släde till julmat i olika former. Vi pratar tryckta tyger som smyckat många hem till jul och som ger oss kulturhistoriska glimtar in till stil, traditioner och julstämning.
Medverkande:
Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen
Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i Lund
Lisa Haeger, moderator Matarvspodden -
Vi pratar bryggeriunder och hantverksöl med Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Matarvspodden ger sig i kast med ölhistoria, från när öl var daglig dryck för alla åldrar, till när öl fungerade som betalningsmedel, från gårdsbryggeriernas tid till dagens trenddryck och hantverksbryggeriernas tid. Vi pratar om vad som är lokalt i lokala ölsorter, om marknadsföring, turism och ölens symboliska värden. Och missa inte vår ölprovning i studion!
Deltagare:
Annelie Sjölander-Lindqvist, universitetslektor i humanekologi och docent i socialantropologi, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Wilhelm Skoglund, universitetslektor i företagsekonomi, Mittuniversitetet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.
-
Saknas det avsnitt?
-
Podden gästas av textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist som delar med sig av sina kunskaper om tryckta tyger för dukning och högtider. Vi pratar matmotiv, konsthistoria och mönster, vardagstryck och festtryck, löpare, landskapsdukar och brickband. Vi får insyn i textilskatter med berättande och bildande motiv och lära oss mer om hur äpplen gestaltats av olika formgivare.
De tryckta textilierna berättar om samhällsutveckling, textilindustri och konsthistoria. Följ med när vi pratar formgivare, Helsingborgsutställningen, Persons kryddskåp, Linnelinjen och Gångehanddukar.
Medverkande:
Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen
Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i Lund
Lisa Haeger, moderator Matarvspodden -
Matarvspodden gästas av Richard Tellström, känd genom bland annat SVT:s Historieätarna och Landet Brunsås och aktuell med den nya boken Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år. I podden får vi ta del av matarvskunskaper och nedslag i vårt svenska matarv från 1200-talet till dags dato. Vi får följa med på en vandring genom människors värderingar om mat och drycker, från fastedagar till kunglig måltidskultur och klasskodad mat. Vi möter Cajsa Warg, Carl von Linné och Alva Myrdal liksom teatralisk mat, konfektbord, överflödesförordningar, pietism, hushållsföremål och traditioner. Vad är tidstypiskt för olika perioder? Och står vi månne inför ett paradigmskifte i hur vi ser på matkulturen?
Medverkande:
Richard Tellström, etnolog och mathistoriker
Lisa Haeger, moderator Matarvspodden -
Matarvspodden fördjupar sig i måltidstraditioner och odling med koppling till pilgrimsleder och kloster. Med oss har vi Eva Hagström från projektet Pilgrimsmat i Vadstena och Martin Berntson, kyrkohistoriker vid Göteborgs universitet som är aktuell med boken Klosterliv: en historia om spiritualitet mitt i världen. Vi pratar pilgrimsleder och pilgrimsturism. Vi tar oss via Jakobsleden, Birgittaleden och Olofsleden och diskuterar pilgrimsmat, odling av kulturväxter och hur nutida recept med rötter i historien kan ge förståelse för pilgrimsupplevelser och vandringar. Vi tar också små avstickare och pratar allemansrätt, ”fetblad”, vinrestriktioner, genbanker och humleodling.
Medverkande
Eva Hagström, agronom, utvecklar pilgrimsleden Saint Birgitta Ways vid Pilgrimscentrum i Vadstena
Martin Berntson, professor i religionsvetenskap med inriktning mot kyrkohistoria, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderatorMusik i poddavsnittet
Dum pater familias framförs av medeltidsbandet Gravrost med Mikael Östblom och Alexander Lundqvist. Dum pater familias är nedskriven på 1100-talet i boken Codex Calictinus som bland annat innehåller världens första guidebok. En slags Lonely Planet för pilgrimer om hur man tar sig till Santiago och vilka värdshus som är bra och vilka man ska undvika och andra praktiska tips på vägen. En översättning av den latinska låttexten till engelska finns via länken: traditioninaction.org/religious/Music_P000_files/P144_Dum.htm
Kärleken är så mycket värd, sång och musik inspirerad av Heliga Birgittas ord ”Kärleken är så mycket värd, att ej den minsta kärleksfulla tanke, än mindre gärning, är förgäves.” framförd av Ulrika Bodén och Rostam Mirlashari vid konsert Kärlekssånger och vaggvisor ur den baluchiska och nordiska folksångtraditionen i Riseberga Bönehus 26 Augusti 2023. Finns på Vadstena Pilgrimscentrums YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=BrG4js6EBB0
-
Matarvspodden tar sig an sockrets och godisets historia tillsammans med kulturhistoriker Ulrika Torell från Nordiska museet i Stockholm och etnologen Lars Kaijser vid Stockholms universitet. Vi startar i en tid när godis och socker var en exklusiv vara och få förunnat till en tid när lördagsgodiset är en närmast självklar del av veckan. Vi pratar rörsocker, betsocker, karameller och godisnostalgi och hur godisförpackningar speglar tidstypiska trender. Missa inte den rafflande historien om socker och godis!
Medverkande: Lars Kaijser, etnolog vid Stockholms universitet och Ulrika Torell, forskare och intendent vid Nordiska museet.
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
-
Matarvspodden träffar Christina Berg och Hillevi Prell vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, för att prata om teman kopplat till den nya antologin Människors möte med mat och måltider. Vi pratar om vad det är som påverkar vad vi äter, om matmiljöers påverkan av politik, strukturer, kulturer, tillgång och efterfrågan. Vi möter begrepp som sensoriskt känslig, neofobi, stapellivsmedel, matlitteracitet och matkulturer.
Medverkande:
Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
Hillevi Prell, kostekonom och lektor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspodden moderator -
Förändrade förutsättningar ger nya matvanor. Detta blir tydligt när vi blickar bakåt till industrisamhällets framväxt. Vi ger oss i kast med lönearbetarnas mat med viss västsvensk förankring och främst kopplat till textilindustrin från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Hur var livet för dem som arbetade inom textilindustrin? Vad och hur åt man? Vi möter bland annat exempel från Marks kommun och Jonsered, potatisland, höns- och grisägare. Och vi pratar kaffekok, importerad gris, rätter på kanin och hare och mycket mer.
Medverkande:
Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.
Lars Strömberg, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator. -
Vegetarisk kost är en av de uppåtgående mattrenderna 2024. Inställningen till vegetarisk mat har dock gått i vågor och från att grönsaker varit en del av tallriksmodellen i skolköken erbjuds idag vegetariska rätter som självklara lunchalternativ. Vi diskuterar vegetarisk kost och trender tillsammans med Christel Larsson, professor i kostvetenskap, och Eva Knuts, forskare i etnologi, vid Göteborgs universitet. Vi pratar attityder till vegetarisk kost, mat och hälsa, ungdomars matvanor och olika tender. Vi lär oss mer om matnormer, utrymmesmat och uteslutarkost.
Medverkande:
Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator -
Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet.
Deltagare:
Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
-
Mat är något vi alla kan relatera till. Så även när maten dyker upp i museet. Men hur kan man jobba med mat i utställningar? Kan maten fungera som en länk mellan dagens museibesökare och dåtidens människor och deras levnadsvillkor? Matarvspodden fångar upp två olika museer och pratar mat och måltidstraditioner från olika tider och platser i Sverige. Vilka mattraditioner skymtar fram i deras magasin? Vi djupdyker i allmogekost och slottsmåltider när vi pratar matarv med koppling till Svaneholms slotts museum och Rydals museum.
Deltagare:
Julia Håkansson, doktor i historia och historiedidaktik, Malmö universitet
Christina Shearer, etnolog och intendent, Rydals museum
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
-
Matarvspodden möter historikern Erik Hallberg och tar er med på en tur bland några svenska krogklassiker och andra kända maträtter. Vad hittar man för uppgifter i den svenska pressdatabasen om olika krogrätter? När blev rätterna populära och äts de än? Det pratas bland annat om Biff Greta, Sjötunga Walewska, Janssons frestelse och Lappskojs. Det blir recepthistoria och trender i maträtter i svenska krogmiljöer.
Deltagare: ErikHallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier,Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson,Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet
-
Redan 1770 hade kemisten Torbern Bergman lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. En av hans lärjungar började några år senare tillverka mineralvatten i Falun. Under 1800-talet såldes kolsyrat vatten på apotek och i vattenbutiker, och när läsken först kom var det fråga om smaksatt mineralvatten. Under 1800-talet blev sockerdricka i olika former populärt och under 1900-talets första decennium florerade en mängd olika lemonader. Läskedryckstillverkningen tog stora steg framåt under 1910-talet då företagsledare med frikyrklig bakgrund, som Harry Roberts och Anders Lindahl, lanserade drycker som skulle ersätta alkoholhaltiga produkter, såsom Julmust, Champis och Pommac. Under 1920-talet slog sådana drycker igenom i Sverige på grund av den restriktiva alkoholpolitiken. På 1950-talet kom amerikanska läskedrycker som Coca-cola, och på 1980-talet flippade marknaden ordentligt med Vira Blåtira och Fantomen-läsk. Matarvspodden bjuder in till en exposé över läskedryckernas historia i Sverige från slutet av 1770-talet till 2023. Låt er väl smaka!
Musik i podden: ”Hallonsaft”, musik av Pierre Kartner, svensk text av Bo Carlgren, och insjungen av Klasse Möllberg, samt ”Smurfe-Øl”, norsk version med musik av Pierre Kartner och insjungen och med norsk text av Geir Børresen.
Deltagare: Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
-
Finns det något genuint svenskt matarv? Mattraditioner ligger oss varmt om hjärtat men internationellt står sig Sverige förhållandevis slätt som matnation om man jämför med länder som Frankrike, Italien eller Japan. Vi firar mat-dagar som Ostronets dag, Kanelbullens dag och Köttbullens dag och vi har specifika rätter och produkter som är ursprungsmärkta. Ikeas köttbullar förknippas med svensk mattradition världen över och internationella turister bjuds in att smaka något genuint svenskt genom deltagande i kräftskivan. Matarvspodden diskuterar olika former av vad som kan kallas svenskt matarv, hur nationella idéer formas och vem som har tolkningsföreträde när det gäller att kalla ett matarv för svenskt.
Medverkande:
Mattias Frihammar, etnolog och kulturarvsforskare, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, moderator
-
Matarvspodden möter Johan Järlehed, lektor i flerspråkighet och segregationsforskare, och diskuterar mat och språk. Vi diskutera hur matval och kulinariska traditioner är nära kopplade till identitet och tillhörighet och kan spegla idéer om status, finkultur och fulkultur. Följ med på ett samtal om gentrifiering, matarv och manligt kodat språk. Vi pratar om hur förslag om att resa en staty med en falafel eller en halv special i Göteborg blev en het potatis. Vad korven har för plats i valrörelsen och politiken. Och inte minst göteborgska uttryck som goa gubbar och gött mos.
Medverkande:
Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi,Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson,Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet -
Pommac är det svenska svaret på alkoholfri Champagne som tog landet med storm under 1920-talet. Den guldskimrande drycken tillverkas efter samma recept idag som vid lanseringen 1919. Matarvspoddens Lisa Haeger möter Martin Berntson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, för att prata om hur Pommacens kulturarv speglar dåtidens koloniala idéer. Vi reder också ut vad Pommac har med frikyrkorörelsen att göra.
Musik i podden: Åke Grönberg med Salongsorkestern - Kom lilla flicka, kom ack, jag har en flaska Pommac (1938)
Medverkande:
Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet -
Maträtter, dofter och platser har förmågan att väcka minnen och binda samman dåtid och nutid.
I dettaavsnitt av Matarvspodden pratas det bröd, ost, kastanjer, platser, matminnenoch judiskt kulturarv med Elisabeth Fogel, författare, och Elisabeth Punzi, psykologoch kulturarvsforskare. De delar med sig av kunskaper och erfarenheter omjudiskt matarv, från barndomsminnen tillmattraditioner i ett nytt land.
Medverkande
Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare, Institutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Elisabeth Fogel, författare till boken Från Sighet till Göteborg: Riszis och Leibis resa genom livet (Bokförlaget Korpen 2023)
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet
-
Matarvspodden gästar Vetenskapsfestivalen i Göteborg och pratar gränsöverskridande matarv. Tillsammans med marinbiologen Maria Bodin och arkeologen Maria Persson pratar vi matkultur genom historien och mat som kommit eller gått över gränser. Det avhandlas allt från bananer, salt, marina kolonilotter, Särimner, kökkenmöddingar och kröningsoxar till framtidens sjömat.
Deltagare:
Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Maria Bodin, marinbiolog, Institutionen för marina vetenskaper & Centrum för hav och samhälle, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator -
I tider av kris kan mat, måltidstraditioner och matminnen spela en stor roll för både individer och grupper. Inte bara för ens överlevnad, utan också som tröst, något som kopplar en till familjen, minnen, hemlandet, sin kultur. Matarvspoddens Lisa Haeger möter två forskare som på olika sätt arbetar med och kan relatera till matens kulturarv i tider av sorg och kris. Astrid von Rosen är konstvetaren och kulturarvsforskaren som använt sig av matlagning och matens kulturarv i sin egen sorgebearbetning. Elisabeth Punzi är psykolog och forskar om hur kulturarv i olika former kan bidra till hälsa och välbefinnande. Tillsammans samtalar de om matlagning, recept, sorgebearbetning och tillhörighet.
MedverkandeAstrid von Rosen, forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Elisabeth Punzi, psykolog och forskare, Institutionen för socialt arbete, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet
-
Matarvspodden blickar bakåt till 1770-talets Sverige och ser närmare på tider av matbrist och hungersnöd. Vår poddmoderator Lisa Haeger diskuterar svält, samhällsdebatt och livsmedelspolitik i matkrisens spår med historikerna Erik Hallberg och Lars Nyström, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Är svält en del av det svenska matarvet? Vilka följder fick svältåren för individen och samhället i slutet av 1700-talet och framåt? Finns det några lärdomar vi kan aktualisera i samtiden?
Medverkande
Lars Nyström, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Erik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet
- Visa fler
