Avsnitt
-
Kvinnor som bjudits in till gurun ska genomgå en sexuell ritual med honom. De får skriva på tystnadskontrakt men skolans hemligheter börjar ändå komma ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ashleigh förs till guruns gömställe iförd ögonbindel. Det går upp för henne vad hon förväntas göra med honom.
– Jag vill inte, det här är inget för mig.
Samtidigt läser hon om vad som händer de kvinnor som säger nej. En sådan kvinna är dum, ytlig och instabil – och är dömd till lidande.
– Mina rädslor handlar om liv och död.
Reportrar: Ida Nordén, Markus Alfredsson, Carmen Dickson.
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Thobias Sandin
Serien är ett samarbete med Danmarks Radio.
Del 4 släpps på fredag. -
Emmas yogalärare ska lära henne saker sexuellt, för att nå högre andliga tillstånd. Andrea får en inbjudan från yogagurun för att gå igenom en ritual.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Emma går på undervisning på yogaskolan Natha och har samtidigt en sexuell relation med sin betydligt äldre lärare.
– Även liksom på någon slags intim nivå så fanns det saker som skulle göras på något visst sätt i syfte att tjäna något högre. Det var fortfarande en lärar-studentrelation.
En del kvinnliga elever får en personlig inbjudan av yogaskolans andlige ledare som håller sig gömd eftersom han är internationellt efterlyst för människohandel.
Andrea drömmer om hur mötet kommer vara.
– Mina drömmar och verkligheten var ju två skilda världar.
Reportrar: Ida Nordén, Markus Alfredsson, Carmen Dickson.
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Thobias Sandin
Serien är ett samarbete med Danmarks Radio.
-
Saknas det avsnitt?
-
Yogarörelsen Natha lockar unga sökande elever, men några saker verkar underliga undervisningsmaterial med nakna kvinnor och rykten om sexuella ritualer. Var har de hamnat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Emma” kommer i kontakt med yogaskolan Natha 2018, efter att hon deltagit i ett tystnadsretreat. Hon har ett stökigt år bakom sig när hon hamnar här. Hon har sagt upp sig från sitt jobb som ingenjör och söker något annat i livet.
– En jättestor förändring i mitt liv, från att ha läst teknisk högskola, varit ganska matematisk, rationell. Och så var det precis som att det inte höll.
Emma lär sig om yoga och tantra, och hittar en annan typ av gemenskap än hon är van vid.
– Väldigt förföriskt på ett sätt, för att jag kom ju också då från en plats där livet inte riktigt funkade.
I yogasalen finns en bild på rörelsens grundare Gregorian Bivolaru, ofta kallad Grieg. Han kommer ursprungligen från Rumänien, men har sedan tidigt 2000-tal asyl i Sverige. Vid den här tiden är gurun efterlyst, misstänkt för människohandel. Yogarörelsen menar att han och skolan är religiöst förföljda.
Emma berättar att man pratar om Grieg som gurun i den här organisationen.
– En upplyst man, att han satt på speciella andliga förmågor.
I skolan ses sexuella praktiker som ett sätt att nå högre andliga tillstånd. Och till vissa kvinnliga yogaelever kommer en inbjudan från gurun själv till ett personligt möte på hans gömställe i Paris.
Reportrar: Ida Nordén, Markus Alfredsson, Carmen Dickson.
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Thobias Sandin
Serien är ett samarbete med Danmarks Radio.
-
REPRIS: Väskor spolas upp utmed västkusten som innehåller kokain. Att slänga väskor från fartyg är ett nytt sätt som smugglare använder för att undvika hamnkontroller. Men även parasitgömmor dolda gömslen på utsidan av fartyg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två män hamnar i sjönöd mitt i natten utanför Höganäs kust. Några dagar senare hittas svarta säckar med total 70 kilo kokain på en strand, tio mil söderut. De två männen hade misslyckats med att hämta en ”drop-off”.
Det är det första kända fallet där en sådan här stor mängd kokain flutit i land i Sverige, där smugglare kastat kokain i havet från ett fartyg, som är tänkt att hämtas upp av en mindre båt som kör in det till land.
Kalibers kartläggning visar att 21 fartyg som kommer från riskländer har lagt till i svenska hamnar under första halvåret av 2024, vilket är fler än vad som lade till hela 2023.
I genomsnitt utför Tullverket och Kustbevakningen endast 10-15 fartygskontroller per år, och majoriteten av dessa utförs vid en kaj. Men då finns risken att narkotikan redan lämnat båten.
– Vi vet vilka riskfartyg vi ska fokusera på. Problemet är att vi inte har den resursen att göra det i den utsträckningen som behövs för att få de träffarna då, säger Niklas Delin, gruppchef på Tullverket syd.
Nu flaggar myndigheter och EU-instanser för att kontrollerna av fartyg måste öka – annars riskerar Sverige att bli en ännu större inkörsport för narkotika i Europa.
Programmet är en repris från november 2024.
Reporter: Elsa Henriksdotter
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Rolf Hilton -
Fler utrymningsvägar i Oceanas badtorn. Skänningeanstalten lägger ned kritiserade kontrollgruppen. FN:s generalsekreterare påstod att en familj flydde sitt hus på Samoa p g a klimatförändringarna. Kaliber sökte upp familjen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
En överläkare som fått sparken från Sahlgrenska efter att ha ansetts vara en patientsäkerhetsrisk fick nytt jobb efter fina referenser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Läkaren är en av de två överläkare som stängdes av från sina tjänster på Sahlgrenska i höstas efter att Kaliber avslöjat flera missförhållanden.
Det handlade bland annat om kränkande patientbemötande och brister i suicidriskbedömningar av självmordsbenägna patienter.
Läkaren stängdes av i oktober och fick sedan sparken i december.
Men Kaliber får tips om att läkaren fått nytt jobb inom psykiatrin i Västernorrland - vilket också Tidningen Ångermanland rapporterat om.
– Ja, hon har varit under en period. En period då som hyrläkare har hon jobbat som.
Tomas Almroth, enhetschef för läkarna inom vuxenpsykiatrin i Region Västernorrland, säger att regionen, när läkaren i februari togs in som hyrläkare, inte hade kännedom om att hon hade avskedats och IVO-anmälts av sin tidigare arbetsgivare.
– Det framgick inte i referenstagningen.
Uppgifterna går isär om varför det i den referens som är tagen från en chef på Sahlgrenska inte framgår att läkaren hade avskedats. Bemanningsföretaget som tog referensen och anlitade läkaren, Vårdbemanning Sverige, skriver i ett mejl till Kaliber att företaget nu ska utreda det.Vi begär ut de nedtecknade referenser om läkaren som regionen fick ta del av, av bemanningsföretaget innan regionen tog in henne som hyrläkare.
Då ser vi att referensen från Sahlgrenska inte nämner att läkaren nyligen har avskedats därifrån och IVO-anmälts för att hon kan utgöra en patientsäkerhetsrisk.
Referensen kommer från läkarens närmsta chef på Sahlgrenska, Anders Bergstedt, och är positivt hållen.
– Då har jag inte stuckit under stol med den här händelsen som ert radioprogram ledde till att hon fick lämna. För det har jag sagt till läkaren, det kan inte jag utelämna. I övrigt är ju läkaren en uppskattad kollega bland alla oss kollegor, säger Anders Bergstedt.Kaliber har under lång tid sökt läkaren utan att få svar på våra många frågor. Men efter att det här reportaget först publicerades, hör hon av sig via mail. Vi har därför uppdaterat reportaget för att inkludera hennes svar.
Hon skriver bland annat att hennes intention aldrig har varit att uppmana någon till självmord och att det kan kan låta hårt att skriva ut patienter som självskadar på avdelningen, men att det är i linje med riktlinjer och beprövad erfarenhet.
Hon menar också att det i Ellas journalanteckningar finns information som ger stöd för att hon gjorde rätt som skrev ut Ella.
Kaliber tog redan i höstas del av del journalanteckningar från Ella. Och Sahlgrenska gick också igenom Ellas journalanteckningar under den arbetsrättsliga utredningen - som resulterade i att läkaren fick sparken.
Ella och Alexandra heter egentligen något annat.
Reporter: Joel Wendle
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Gustaf Vilhelmsson -
Monas exman förhalar bodelningen i flera år och Lauras före detta hotar med att hon ska bli satt på gatan. Om ekonomiskt våld när bodelningen blir ett vapen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bodelningar som låser fastKaliber visar hur bodelningen kan användas som ett vapen vid skilsmässor, där det går att förhala, ljuga och ekonomiskt svälta ut den svagare parten – trots att det varit ett känt problem länge.
”Mona” berättar hur en utdragen bodelningsprocess gör att hon blir låst och inte kan gå vidare i sitt liv.
– Det här ekonomiska eftervåldet. Det gör ju att folk går under, man sätts hos kronofogden, berättar Mona.
Hennes ex-make har förhalat processen i över två år, vilket har lett till enorma advokatkostnader och ekonomisk osäkerhet.
“Laura” fick ett beslut i handen där hennes ägande inte hade tagits med, samtidigt som hennes före detta kräver pengar från henne.
När två personer skiljer sig är det vanliga att de själva kommer överens om hur de ska dela tillgångarna. Om de inte kommer överens kan domstolen förordna en bodelningsförrättare som i första hand ska få det tidigare paret att enas. Om inte det går ska förrättaren reda ut ekonomin och ta ett beslut.
Regeringen utrederKalibers genomgång av förlikningar och överklaganden av bodelningsbeslut visar att det tagit över ett år i en majoritet av de 118 ärenden där det går att se hur lång tid bodelningsförrättaren har tagit på sig, men det finns flera fall där det tagit tre år eller mer.
Lagstiftningen gör det möjligt för en part att förhala processen och orsaka ekonomiskt lidande för den andra. Men justitierådet Margareta Brattström har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur bodelningarna kan bli mer effektiva och om det går att sätta en tidsgräns. Syftet är bland annat att motverka ekonomiskt våld.
– Det är ju självklart att den ska inte hålla på mer än längre tid än nödvändigt.
Reporter: Jonna Burén
Producent: Annika H Eriksson
Slutmix: Henrik Henriksson
-
Robin döms till fängelse och blir en av de allt fler intagna med psykisk ohälsa som är svåra att hantera för Kriminalvården. Lösningen blir isolering.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Robin sätts i isolering i månader i sträck.
– Alla säger ju att den här riktningen med allvarligare diagnoser som bipolaritet, psykos och liknande, ökar, säger Tomas Kleveholt, som jobbar som sjuksköterska inom Kriminalvården och är vice ordförande för Vårdförbundets Kriminalvårdsklubb.
Det kan också leda till farliga situationer inne på anstalterna.
– Tankarna går ju så snabbt. Det känns som att man verkligen...det känns som att man slåss för sitt liv, säger kriminalvårdaren Peter Ragnefors, som attackerades av en intagen som var i psykos.Allt fler fångar i fängelserna sätts i långvarig isolering, bland dem fångar som mår för psykiskt dåligt för vara ute på en vanlig avdelning.
– Den här personen som blir isolerad på grund av psykisk ohälsa kommer ju inte ingå i några program, så han kommer ju inte vara bättre ut den dagen han lämnar Kriminalvården, säger Christer Hallqvist, ordförande för kriminalvårdssektionen på fackförbundet Seko.
Samtidigt minskar SRI-platser på anstalterna, platser för Särskilt Resurskrävande Intagna, till exempel personer med psykisk ohälsa. Och fler sätt i isolering. Vilket enligt kriminalvårdare vi pratat med riskerar att göra att personer med psykisk ohälsa mår sämre och begår nya brott när de kommer ut.
– Det kan bli så att den risken ökar. Vi skulle ha mycket bättre förutsättningar om det såg ut på ett annat sätt i beläggningsläget och ha andra förutsättningar att kunna arbeta med varje klient individuellt. Det kan vara extra ömmande att den här typen av klienter hamnar i kläm, säger Torbjörn Nyberg, chef för Kriminalvårdens kapacitetsenhet.
Robin, Jenny och Anders heter egentligen något annat.
Reporter: Joel Wendle
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Göran Wiland
-
Robin är psykotisk under flera dygn. Han blir inlagd, men får gå hem igen. Han är knivbeväpnad i en mataffär. Hämtas av polis. Och släpps. Sedan dödar han sin pappa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jenny och Anders har sökt hjälp för sin son Robin under flera år. Men upplever att det bara blir korta insatser som inte hjälper.
Under några februaridagar läggs han in på en psykiatrisk avdelning på grund av psykos. Men får gå hem 12 timmar senare. Han hämtas av polis i en mataffär två dagar senare, dit han knivbeväpnad flytt från inbillade förföljare. Efter fyra timmar i arresten släpps han. Morgonen efter har han i psykos dödat sin pappa.
Läkarens anteckningar från när Robin skrevs ut, visar att han hörde en röst och tittade oroligt mot väggarna.
Enligt verksamhetschefen för psykiatrin på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Magnus Skog, kan det vara tillräckligt att vårda en patient i psykos under så kort tid. Och att de röster Robin hörde vid utskrivningen inte behöver betyda psykos.– Generellt låter det som att det har gått väldigt fort här. Och en mer vanligare handläggning skulle vara att ha kvar ytterligare en tid för observation, säger Joar Guterstam, docent i psykiatri vid Karolinska institutet.
En polisman beskriver Robin som ”en hök” som tittar oroligt omkring sig när han släpps ur arresten.– Nu får jag ju gå på de handlingar som finns, och där har man gjort bedömningen att hans tillstånd beror på hans berusningsgrad, säger Peter Sörstedt, polisområdeschef i Älvsborg.
Robin, Jenny och Anders heter egentligen något annat.Reporter: Joel Wendle
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Göran Wiland
-
Linus misshandlas och våldtas av sin sambo. Erik utsätts för psykisk terror av sin fru. Ingen av dem vågar berätta för sin omgivning. Om män som utsätts för våld av en partner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många vågar inte berätta– Att var så psykiskt nedtryckt i någonting, vara så kontrollerad, men det är också jättesvårt att förklara för någon som inte varit det. Vad för slags rädsla och panik du lever under när de situationerna dyker upp. Hur du febrilt försöker överbevisa: det är inte som du säger.
Erik utsätts för psykisk och fysisk misshandel av sin fru, men håller det som händer för sig själv och berättar inte för någon. Så var det även för Linus:
– Hur skulle jag kunna kontakta polisen, vem skulle tro på mig, en kille liksom som kommer här? Och detsamma med vården, hur skulle jag våga?
Deras vittnesmål är vanliga när det gäller män som utsätts för våld av en partner, det säger Chris-Emelie Denstedt som är utredare på den nationella Stödlinjen för män. En telefonlinje dit män som utsätts för våld i nära relationer kan ringa.
– Man begränsar sitt umgänge, begränsar sitt nätverk, att man kanske blir mer och mer isolerad tillsammans med den som utsätter en för våld. Det kan påverka självkänslan, det kan påverka ens psykiska mående, självklart negativt. Ens förmåga att arbeta, ens förmåga att studera till exempel, så det kan ju vara mängder av saker som blir påverkade av det här.
Psykisk och fysisk misshandelDen vanligaste formen av våld i parrelationer är psykiskt våld. Och det är fler kvinnor än män som uppger att de utsätts, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, där personer i Sverige fått svara på frågor. Mest utsatta för det grova och dödliga våldet är kvinnor. Men det finns också män som våldtas, slås blodiga och trycks ner av personer som de lever med. Fast det hör vi inte så mycket om.
Lyssna på Skamfylld hemlighet - om män som utsätts för våld av en partner men inte får samma hjälp som utsatta kvinnor.
Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent: Annika H Eriksson
Slutmix: Oscar Lindholm
-
REPRIS: I drygt 15 års tid har problemen pågått om hur det ska bli ett stopp på pyrotekniken på fotbollsläktarna. Olagliga föremål som avfyras och flera gånger lett till brännskador och hörselskador. Det fortsätter år efter år hur är det möjligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Söndag 20 oktober 2024 är det derby i Stockholm. Hammarby mot Djurgården, med nästan 28 000 personer på läktarna. Men matchen får avbrytas när flera knallskott hörs i arenan och det kastas bengaler och något som liknar fyrverkerier in på planen.
Matchen spelades klart inför tomma läktare. Men händelsen har återigen satt fart på debatten om hur olaglig pyroteknik fortsätter att komma in på svenska fotbollsarenor.
Under en match mellan IFK Göteborg och Malmö FF på Gamla Ullevi 2016, exploderar ett knallskott bredvid assisterande domare Mathias Klasenius.
– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är ju otroligt högt ljud. Men också väldigt chockerande på något sätt. Jag hade ingen chans att se vart den kom ifrån heller. Jag visste knappt om det var något som var inkastat mot mig med avsikt eller om det var en olycka. Jag hade ju ingen aning om vad det var som hade inträffat. Men en otroligt hög smäll, säger Mathias.
Den matchen spelades aldrig klart. Och under hösten samma år kom en skärpning mot bangers på svenska fotbollsarenor.
Såväl bengaler, bangers och annan liknande pyroteknik är förbjudna sedan länge på de svenska fotbollsarenorna. Trots att både fotbollsklubbar och polis är medvetna om problemet och riskerna, så som brännskador och hörselskador, fortsätter pyrotekniken att strömma in på arenorna.
I år har flera personer dömts för att de bränt bengaler eller försökt smuggla in dem på arenor – straffet är dagsböter.
Polisen: ”Livsfarligt”När Kaliber under hösten besöker matchen mellan Hammarby och Malmö FF på Tele 2 arena i Stockholm, är det uppenbart att supportrar tänder bengaler på givna tillfällen och synkroniserat.
Ordningsvakterna står och väntar på att de ska sluta brinna, tar de ifrån supportrarna och lägger de på marken för de ska kunna svalna.
– Det är direkt livsfarligt helt enkelt, säger Per Engström, sektionschef på NOA, polisens nationella operativa avdelning.
Per Engströms enhet jobbar med idrottsrelaterad brottslighet. Han menar att fotbollsklubbarna har ett jobb att göra när det gäller att ändra vissa av supportergruppernas värderingar.
– Och det är ju frågan om en kulturförändring egentligen, att få de här individerna att förstå att det här är brottslig verksamhet och att den är farlig framför allt. Och det är ju ett arbete som klubbarna och arrangören har, säger Per Engström.
Hösten 2024 gjorde Kaliber tillsammans med Radiosporten en rundringning till de 16 allsvenska klubbarnas säkerhetschefer. 13 av dem svarade – och de flesta menar att pyrotekniken ofta smugglas in kroppsnära, vilket gör det svårt att upptäcka utan att kränka besökarnas integritet.
– Det skulle ju innebära att vi behöver känna i skrevet och på brösten på våra besökare och det tror jag ingen vill egentligen, alltså det finns ju en lagstiftare som ändå har satt en gräns för vad som är integritetskränkande och vad som inte är det, Jonas Arlmark på IFK Göteborg.
Programmet sändes första gången den 18 november 2024. Nu inför den allsvenska premiären sänds det igen.
Reporter: Malin Marcko
Producent: Annika H Eriksson
-
Pär har haft smärtor i flera timmar. Två gånger har han ringt 112, men ingen ambulans larmas ut. Istället tar han sig hem. Då stannar hans hjärta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Då vänder jag mig över honom. Och ser att han är inte där.
Pär ligger utsträckt på trägolvet i vardagsrummet i Billsta utanför Örnsköldsvik. Hans sambo Kristina börjar göra hjärt- och lungräddning på honom.
Personer har dött på grund av larmcentralers felbedömningarPärs fall blir ett av de 22 händelser som SOS Alarm har anmält som Lex Maria till Inspektionen av vård och omsorg, IVO, under de senaste tre åren.
I majoriteten av fallen så handlar det om att patienternas symtom inte bedömts på ett korrekt sätt av larmcentralen och att ambulanser inte har larmats ut - eller att larmet inte har prioriterats tillräckligt högt.
Pär överlever. Men i 14 av 22 fall har patienterna dött. Fredrik Jonsson är chefläkare på SOS Alarm.
– För det första är det ju otroligt tragiskt att någon har avlidit på grund av att vi kan ha gjort ett fel beslut, det är ju vidrigt. Men med tanke på volymen samtal och vårdkontakter så är det få skulle jag nog ändå vilja påstå
Brister i ambulanssjukvårdenÄven inom ambulanssjukvården leder felbedömningar till att personer avlider.
I 36 av de totalt 125 fallen som anmälts av ambulanssjukvårdsgivarna själva - framgår det att patienterna har dött.
Och lärdomarna från anmälningarna, som skickats till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, delas inte alltid vidare nationellt. Trots att samma misstag upprepas bland vårdgivare. Något som bland annat ambulansspecialistsjuksköterskan och forskaren Erik Höglund reagerar på.
– Det är ju ingen som sammanställer det på det sättet som ni har gjort så att vi kan liksom inte dra några lärdomar på systemnivå: “vad är det som sker?”.
Daniel Lilja är avdelningschef på IVO.– Det finns vissa delar som vi nationellt måste dela än mer kunskaper om det som inträffar och de åtgärder som har visat sig vara effektiva. Så det kan man alltid bli bättre på. Har det hänt på ett ställe så ska det inte behöva hända på ett annat egentligen.
Reporter: Andreas Ericson
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Paulina Dehlin
-
Vad händer när domstolarna antar att Kriminalvårdens behandlingsprogram för sexualbrottsdömda fungerar när de bestämmer vem som får vårdnaden om ett barn? Del 2/2. Vi vill varna för skildringar av sexuella övergrepp mot barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I över 20 år har domstolar dömt barnförövare till behandling för sexualbrottslingar – utan bevis på att vården fungerar.
– Jag menar på att det är som ett experiment som har fått fortgå utan någon form av ordentlig utvärdering, säger advokat Camilla Orefjärd är specialiserad på barnfrågor.
Kaliber har gått igenom hovrättsdomar under femårsperioden 2016-2020 där en förälder är dömd för sexualbrott mot barn eller barnpornografibrott. Det rör sig om 300 dömda barnförövare. Och vi stöter gång på gång på fall där straffet blir skyddstillsyn och behandling istället för fängelse.
Sexualbrott mot barn och barnpornografibrottKriminalvårdsbehandlingarna som dömda barnförövare genomgår används senare som ett argument för att få vårdnad och umgänge med barn. Men kan en domstol avgöra hur stor risken är att en dömd barnförövare återfaller i brott, när de ska besluta om barnets bästa?
Lyssna på Kalibers serie En mammas mardröm del 2: Barnförövarna och återfallen
Vi vill varna för skildringar av sexuella övergrepp mot barn.
Reportrar: Josephine Freje och Sophia Djiobaridis, Imperiet Media
Delresearch: Klara Broberg, Imperiet Media
Ljudmix: Emil Drougge
Producent: Annika H Eriksson, Kaliber
-
Om hur svenska domstolar tvingar mammor att lämna sina barn till dömda barnförövare. Del 1/2. Vi vill varna för skildringar av sexuella övergrepp mot barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svenska domstolar ger dömda barnförövare fri tillgång till barn.
”Marie” är en av dem som drabbats. Den man hon levde med erkände och dömdes för sexuellt ofredande mot hennes äldre dotter. Efter avtjänat straff, flera år senare, ville han ha vårdnad om Maries och hans gemensamma två barn, som vi kallar Alma och Alvin. Det blir starten på en lång rad polisanmälningar, barnutredningar, orosanmälningar och vårdnadstvister. Det slutar med att Marie tvingas lämna över barnen till den dömde barnförövaren.
– Det är det svåraste jag någonsin har gjort, säger Marie, och fortsätter:
– Och gör jag inte det här, då riskerar ju jag att bli av med barnen.
Sexualbrott mot barn eller barnpornografibrottGranskningen visar på flera fall, där dömda barnförövare får vårdnad om sina barn – efter beslut i domstol. Det kan handla om gemensam eller ensam vårdnad – eller oövervakat umgänge.
Inga Tidefors är professor i psykologi och är specialiserad på personer som begår sexualbrott mot barn.
– Har man en gång gått över den här gränsen så är ju benägenheten att göra det igen större.
När vi går igenom fallen från vår granskning ser vi att domstolarna för olika resonemang då det gäller vårdnadstvister, där den ena föräldern är dömd för sexualbrott mot barn. I några fall räcker det med själva brottet för att bli diskvalificerad som vårdnadshavare. I andra fall, precis som när det gäller Marie, får den dömde barnförövaren ensam vårdnad om sitt barn.
Advokat Camilla Orefjärd, sitter i styrelsen för föreningen Lex Tintin, som startades för att få till ett bättre skydd för barn som riskerar att utsättas för någon typ av våld.
– Det är ett lotteri. Det beror på vilken domstol, var i landet du befinner dig, det beror på vilken domare du får, vilka nämndemän som sitter där. Och det är ju i sig egentligen väldigt rättsosäkert att man inte på förhand egentligen kan se vart det här barkar, det leder ju till en rättsosäkerhet.
Vi vill varna för att programmet innehåller skildringar av sexuella övergrepp mot barn.
Serien En mammas mardröm görs av produktionsbolaget Imperiet Media.
Reportrar: Josephine Freje och Sophia Djiobaridis
Delresearch: Klara Broberg
Ljudmix: Emil Drougge
Producent: Annika H Eriksson, Kaliber
-
Climate change is real, but do the UN agencies and even the Secretary-General himself, really stick to the facts? This is an English version of Kaliber's investigation 'Klimatkatastrofen' from December 2024.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Climate change is real, but is it as bad as it sometimes sounds?
According to the IPCC - the scientific authority that all UN member states rely on - there is no doubt that our greenhouse gas emissions have warmed the planet and are negatively impacting the climate, with melting ice, rising sea levels, and an increase in certain extreme weather events.
But UN agencies, as well as UN Secretary-General António Guterres, take it much further. We are told that:
1.7 million children die every year due to climate change.
Women and children are 14 times more likely to die in natural disasters than men.
The number of weather disasters has increased fivefold since the 1970s.
Families in Samoa are abandoning their homes and moving inland because of climate change.
In this special episode of Kaliber, tailored for an international audience, we dig deep into these claims and ask: will the narrative of the apocalypse help us at all?
Reporter: Ola Sandstig
Producer: Annika H Eriksson
Legally responsible publisher: Sabina Schatzl
Contact: [email protected]
-
Återkommande bränder på återvinningsanläggningar och ett starkt beroende av Kina - när batterierna når sitt slut ingår de i kedja som kan innebära ett geopolitiskt säkerhetsproblem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Hade vi vetat vad vi vet i dag hade vi aldrig sysslat med det här. Det kommer att brinna överallt i Sverige i batterihantering, säger Thomas Karlström, vd för en mellanlagringsanläggning i Trollhättan där batterier exploderat och brunnit två gånger på ett år.
När uttjänta litiumjonbatterier batterier ska återvinnas krävs försiktighet. Batterierna kan självantända och brinna explosionsartat.
– Incidenter har vi ju här i vår anläggning så gott som dagligen, att vi får ett batteri som ger en rökutveckling, säger Roland Karlsson, produktionschef på en återvinningsanläggning i Halmstad.
Samtidigt finns en oro över hur Sverige och Europa i dag är beroende av andra länder, framförallt Kina, genom import av råmaterial för att bygga batterier - och export för återvinning.– Rent politiskt, geopolitiskt sett, så sitter Europa i en rävsax, säger Erik Jonsson, Statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.
– Att ha en viss tillverkning av batterier i Europa är faktiskt en säkerhetsfråga för oss. För vi är utsatta idag, säger Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet som forskar på batterier.
Enligt Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), skyndas arbetet på för att öka oberoendet, och öka säkerheten vid återvinningsfaser.
– Både Sverige och EU kan vara bättre än vad vi har varit.
Reportrar: Johanna Torshall Svensson och Jill Eriksson
Producent: Johan Sundström
Produktionsteknik: Johan Hörnqvist
Slutmix: Mattias Miselli -
Batterierna finns i våra hem, i våra elcyklar och våra bilar. Men de kan självantända och brinna explosionsartat. Cornelia kom hem till sitt hus, som stod i full brand.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Midsommardagen 2018 började Cornelias hoverboard brinna medan den laddades, vilket ledde till att hennes hem förstördes.
– Fönster och sådant exploderade liksom. Så det var ju bara massa höga smällar.
Sedan branden hemma hos Cornelia 2018 har runt 500 bränder startat där litiumjonbatterier varit inblandade, och bränder på grund av elsparkcyklar och elcyklar ökar mest enligt siffror från Elsäkerhetsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Ökat antal litiumjonbatteribränder
Förbud och regler angående litiumjonbatterier
– En brand i litiumjonbatterier kan liknas vid brand i brandfarliga vätskor som bensin eller diesel som vi traditionellt är vana vid. Normalt sett så förvarar vi inte en flaska bensin hemma, just för att den är brandfarlig. Men nu har vi plötsligt då stoppat in det här batteriet i vårt hem, säger Jesper Thuning, insatsledare på räddningstjänsten i Stockholm.I Storbritannien, Kanada, Singapore och flera andra länder har ett antal regler och förbud införts när det gäller elsparkcyklar och elcyklar. Detta har skett även i Sverige, till exempel förbud mot att ta med sig hoverboards eller elsparkcyklar på tunnelbanan i Stockholm, och elcykelbatterier får inte längre tas med in på flera arbetsplatser och offentliga lokaler runt om i landet, bland annat i Riksdagen. Men några ytterligare kontroller eller förbud när det gäller elcyklar och elsparkcyklar behövs inte i nuläget, säger Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
– Fler och fler köper produkter från nätet. Och där har ju man ett enskilt ansvar. Att se till att produkterna har de säkerhetskrav som gäller. Så här är det viktigt att titta efter den här CE -märkningen och se till att den också är korrekt, säger Romina Pourmokhtari.
Reportrar: Johanna Torshall Svensson och Jill Eriksson
Producent: Johan Sundström
Produktionsteknik: Johan Hörnqvist
Slutmix: Mattias Miselli -
Om det ökade hotet mot Sverige, den skärpta lagen ska som ska stoppa terrorbrott och spionage och de som bryter mot lagen: kantarellplockare, motionärer och turister.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Antalet anmälningar om misstänkta brott kopplade till svenska skyddsobjekt har ökat de senaste åren. I snitt anmäls två brott om dagen.
Säkerhetspolisen och polisen har gått ute med varningar om att utländska säkerhetstjänster kan anlita personer för att kartlägga svenska anläggningar.
– Ett upplägg kan vara att du som någon typ av europeisk medborgare får ett erbjudande om att åka till Sverige. Du får en hyfsad bra betalning för att göra det här uppdraget och du vet kanske inte ens vem det är som har beställt det här, det har du ingen aning om, men du kanske ska åka till ett objekt och bara framkalla en reaktion, säger Per Engström, sektionschef på polisens nationella operativa avdelning NOA.
Men när Kaliber tittar närmare på de drygt 400 personerna som under de senaste fem åren dömts för brott mot skyddslagen, visar att hälften gjort sig skyldiga till brott av oaktsamhet – personer som plockat svamp, cyklat inne på olika skjutfält där Försvarsmakten haft verksamhet eller tagit bilder på Drottningholm slott.
En av de som dömts är Staffan, som är en av femton personer de senaste fem åren som i domar säger att de missförstod försvarsmaktens skyltning vid örlogsbasen i Karlskrona, och gjorde sig skyldig till att ha paddlat in i ett skyddsobjekt.
– Väldigt snart känner jag i alla fall att det här var fel. Det var generalfel. Då hörde man en megafon – ”ni där i kajaken. Vänd om”.
Försvarsmakten själva svarar angående sin skyltning av skyddsobjekt att de arbetar för att uppmärkning och avspärrningar ska vara så tydliga som möjligt att följa. Och skriver att det ska vara lätt att göra rätt. -
Stämmer det att väderkatastrofer har blivit fem gånger så många på 50 år och att människor på Samoa flyr sina hem p g a klimatförändringar? Kaliber skärskådar påståenden från FN och generalsekreteraren. Del 2/2.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
FN:s klimatpanel, IPCC, får hjälp av flera tusen forskare i sitt arbete med att sammanställa vetenskapen, och deras rapporter tar sex-sju år att skriva. Men inom FN-systemet finns dussintals andra organ, där många skriver egna rapporter, artiklar och gör olika uttalanden om klimatet. Med skiftande kvalitet.
Kaliber kollar några av dessa påståenden för att se vad som är sant – i serien Klimatkatastrofen.
Reportern Ola Sandstig tar oss med på en resa till Chamonix, Bryssel och Genève.
-
Kaliber faktagranskar påståenden från olika FN-organ om klimatförändringar och deras påverkan. Dör verkligen 1,7 miljoner barn varje år p g a klimatförändringar och dör 14 gånger så många kvinnor som män i väderkatastrofer? Del 1/2.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
FN:s klimatpanel, IPCC, får hjälp av flera tusen forskare i sitt arbete med att sammanställa vetenskapen, och deras rapporter tar sex-sju år att skriva. Men inom FN-systemet finns dussintals andra organ, där många skriver egna rapporter, artiklar och gör olika uttalanden om klimatet. Med skiftande kvalitet.
Kaliber kollar några av dessa påståenden för att se vad som är sant – i serien Klimatkatastrofen.
Reportern Ola Sandstig tar oss med på en resa till Chamonix, Bryssel och Genève.
- Visa fler
