Avsnitt
-
Det var när hennes egen dotter började ställa frågor om döden, som författaren Rose-Marie Claesson fick idén till barnboken ”Jag saknar dig Mormor”.Med barnets blick ville Rose-Marie skriva en tröstande bok om sorg, en sådan bok hon själv skulle ha behövt när hon som barn förlorade sin pappa. Rose-Marie fick inte vara med på begravningen och ingen pratade om honom. Själv tror hon på att låta barn få vara med på begravningar, att de får fantisera om vart den döde har tagit vägen, att de vi har mist får finnas kvar i en kollektiv minnesbank. Johanna Fellenius möter Rose-Marie Claesson, som menar att döden är en del av livet.
-
Lisa Carpevi jobbade på, fick tre barn och visst var hon såväl trött som lättirriterad. Ändå kom det som en överraskning när benen en dag inte bar henne längre och hon blev sjukskriven på heltid. För henne hade det blivit en existentiell fråga – hon kände inte igen sig själv och hade tappat sitt kraftfulla jag. Det blev en lång väg tillbaka till ett nytt liv med nya prioriteringar och ändrad inriktning. Idag hjälper Lisa som sömncoach andra som inte är kompis med John Blund. Hon jobbar helst förebyggande och fokuserar gärna på vikten av återhämtning. Hon skulle önska att vi alla satte sömnen på piedestal.Johanna Fellenius möter Lisa Carpevi i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.
-
Saknas det avsnitt?
-
Redan som tonåring bestämde sig Närkepojken Ulf Lernéus för att han ville jobba med begravningar. Idag är han direktör för Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF, som fyller 100 år i år. Hur mår SBF? Vad behöver hon och hur ser hon på framtiden?SBF bildades i sviterna av en pandemi och då precis som nu, framtvingar kriser förändringar. Ulf vill värna traditioner och god begravningssed men blickar också framåt och är öppen för nya kulturer. Annars klurar Ulf på hur man kan förenkla för utlandssvenskar när de dör.Johanna Fellenius möter Ulf Lernéus i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala. Han som är mån om att ta tillvara tiden, för den får vi inte tillbaka.
-
För 25 år sedan hände det som är varje längtande föräldrars mardröm – när en läkare gav beskedet att tvillingarna Anki bar på i magen, var döda. Hennes sätt att hantera denna enorma förlust har varit att många år senare och som 60-åring, sätta sig vid datorn i ett älskat härbre i Hälsingland och skriva sig hel. Bebisen blev en bok med nya minnen och den heter Bomullssystrar. Med den vill Anki bidra med hopp om att det går att läka, vilja leva igen och hitta en ny mening. Själv har hon genom sitt skrivande hittat hem. Johanna Fellenius möter Uppsalabon och optikern Anki Palm, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.
-
För knappt ett år sedan tog Nikodemus fru Gunilla sitt sista andetag efter en lång tids sjukdom. Hon dog i hemmet och för de närmast anhöriga blev det naturligt att välja kisthämtning och själva närvara vid kistläggningen. I det här avsnittet får du höra vad det innebär och hur det kan upplevas. Nikodemus är otroligt glad över att de valde kisthämtning, för de närmast Gunilla fick en chans att äga stunden och var trygga i att veta vart hon fördes. För Nikodemus blev det en sorgesam stund men också stilla, vacker och värdig. Den lever i honom som ett ljust minne.Johanna Fellenius möter Nikodemus Enger i ett samtal inspelat mitt i bruset, på Evigheten i Uppsala.
-
Mamduh vill hjälpa människor att få uppleva meningsfullhet i livet. Han gick ut psykologprogrammet i somras och medan han pluggade, grundade han företaget Zeeds. Det är en app som handlar om att hitta och skapa meningsfulla vanor utifrån ett existentiellt perspektiv. Acceptans är en viktig del i detta.
Mamduh har själv erfarenhet av flera olika kulturer och kanske är det så hans intresse för människors tankar och beteenden väcktes. Han är också fostrad av fotbollen och har lärt sig mycket om laganda och ledarskap genom den. Dessutom är han författare till boken ”Like” som handlar om hur sociala medier påverkar oss.
Johanna Fellenius möter Mamduh Halawa i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.
-
Ellen Norlund har nog lite dille på döden. Så erbjöd hon tillsammans med en konstnärskollega runt Allhelgonahelgen ett interaktivt dödspaket, som leker med döden. Hon har tidigare haft ett performance där ”deltagarna omsorgsfullt begravs i frågor och sinnliga upplevelser på temat jordfästning”. Ellen är bl.a. konstnär, skådespelare och scenograf och längtar i såväl arbetet som i livet efter att allt ska hänga ihop. Hon önskar skapa rum för ordlösa möten och sammanhang som inkluderar alla sinnen. Och så har hon alltid intresserat sig för minnen. Johanna Fellenius möter Ellen Norlund i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.
-
Hon möjliggör för äldre människor att skapa nya gemenskaper i Livsberättargrupper, enligt en modell som Stadsmissionen har tagit fram. Där får människor chansen att bryta ensamheten och lyssna på andra genom att dela glädje och sorg tillsammans.Christina själv har levt flera olika liv, varit en del av Svenska Kocklandslaget, är sjuksköterska och har nu landat som diakon. Det betyder att hon står på de svagas sida och finns för de mest sårbara i samhället. Hon har själv erfarenhet av att vara behövande, när hon blev allvarligt sjuk. Idag är hon verksamhetschef för Äldrecenter Samariterhemmet Diakoni i Uppsala.Johanna Fellenius möter Christina Rangstedt i ett samtal om betydelsen av aktiviteter och gemenskap, särskilt i juletid.
-
Vilka färger är ok? Behöver jag köpa en kostym om jag inte har en? Vad ska mitt barn ha på sig? Vem är det främst jag klär upp mig för?Ja, vilken klädsel gäller för begravningar och hur kan vi tolka klädkoder som ”valfri klädsel” eller ”ljus klädsel”? Bosse Eriksson är VD för Evigheten Begravningsbyrå och berättar för Johanna Fellenius hur vi kan tänka kring klädval inför en begravning.
-
Sedan barnsben har hon drömt om att bli läkare men fick på grund av oroligheter lämna sitt hemland Afghanistan. Nu har hon bott med sin mamma och sina syskon i Sverige i drygt sex år och kallar Märsta för hemma. När andra människor kanske skulle ge upp, driver Nafisas nyfikenhet henne framåt och förbi nästa hinder. Idag har hon läst in gymnasiet och är undersköterska. Nu tänker hon att utbilda sig till sjuksköterska, det blir bra. I alla fall till en början. Säger hon som älskar att hjälpa människor. Det känns så bra i hjärtat att göra det. Johanna Fellenius möter Nafisa Rezai på Evigheten i Märsta.
-
Tord Olsson är förtjust i att filosofera, vilket han gör just nu när han leder en grupp på temat mening, liv och lust. Tord menar att vi alla är existentiellt ensamma. När Tord var 35 år gammal ägde ett samtal rum som har påverkat hela Tords existens – och som blev en viktig vändpunkt. Vad var det han fick veta och hur har det påverkat honom?Han, som är företagsekonom i botten, tror det är nödvändigt att vi hittar en samhällsmodell bortom kapitalismen. Han drömmer om att skapa en hållbar livsnjutarplats. Själv är han på en ständig resa i att göra sig fri. Hör Tord Olsson i ett samtal med Johanna Fellenius, inspelat på Evigheten i Märsta.
-
Ända sedan hon var i 20-årsåldern har Charlotta jobbat med begravningar på olika sätt, numera vid Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF. Frågan är hur hennes arbete har påverkat hennes syn på döden – och livet? Vad kan det betyda för oss människor att så här i Allhelgonatider samlas och samtidigt uppmärksamma dem som har lämnat jorden? Enligt Charlotta är det viktigt för oss att sätta punkt genom att ta avsked av en kär person. Snart sätter hon punkt för sitt eget arbetsliv, ett skifte som väcker existentiella frågor. Hon är tacksam att hon fortfarande får vara här.
-
Klimatkrisen ger att vi måste följa naturen mer och inte gå emot den. Det berättar Stig Ederyd i höstens premiäravsnitt av Evighetens podd. Han är bonden som, till en början motvilligt, har tagit över föräldragården i Norduppland. Idag tycker han att bonde, det är det finaste jobbet man kan få. Det faktum att Stig är omgiven av starka kvinnor, har fått honom att göra upp med den machokultur han själv är uppvuxen med.
Kriser i den egna familjen och då han nästan blev ihjälstångad av en tjur, är händelser som har fört med sig en ödmjukhet för att livet när som helst kan ta slut. Stig finner tröst i tron, i naturen med djuren samt i musiken.
-
IngaMari Solders berättar om händelser i livets gränsland och hennes inre arbete, vilket det står mer om i hennes bok ”Dödelsen”. Hon ser det att dö som en process. Hur är det att få i uppdrag att hjälpa en människa över till andra sidan? Är det någonsin skrämmande? Vad ger det henne att bygga broar mellan olika världar?IngaMari bor idag 28 meter från Ångermanälven, dit kärleken förde henne. Bland berg, skogar, dalar och inte minst vatten, har hon blivit kvar. Faktum är att elementen spelar en avgörande roll i livets vägskäl.Johanna Fellenius möter IngaMari, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala - det sista avsnittet före ett längre uppehåll.
-
När en person som är medlem i Svenska kyrkan dör, kan ett farväl äga rum vid en begravningsgudstjänst. Vad är meningen med dem? Hur ser de ut vad gäller budskap, innehåll och form?Gunnar Weman skulle kunna vara pensionär på heltid sedan lång tid tillbaka men är fortfarande verksam som präst och ser sig själv som en medvandrare. Vad finner denne forne ärkebiskop viktigt inför, under och efter en begravningsgudstjänst? Vad betyder det att möta sorgehus? Att närvara vid ett sista avsked kan underlätta sorgearbetet efter en kär person, anser Gunnar.Johanna Fellenius möter Gunnar Weman i ett samtal inspelat på Evigheten i Sigtuna.
-
Vad kan det göra med en människa att stoppas in i en mall där hon inte passar in?När Elin Johnsson var 14 år gammal, dog hennes mamma i cancer. Med sitt vuxna jag och under utbildningen till behandlingspedagog, har Elin insett att den här förlusten har tolkats som en diagnos. Hon berättar vad det betyder att förstå det. Elins mål är att fungera som ett vikarierande hopp för den som har förlorat tilltron till sig själv och livet. I mötet med barn är hon särskilt mån om att lägga ansvaret där det hör hemma – hos de vuxna.Och så pratar Elin om hur det är att vara nykär under pandemin.Johanna Fellenius möter Elin på besök från Eskilstuna, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.
-
Hon har varit nära såväl livets början, som livets slut och hjälper till att vårda kroppen däremellan. Martina Olsson Frisk är barnmorska i botten men även rättsläkare och jobbar idag på en husläkarmottagning. Den röda tråden i Martinas arbetsliv är att ge en röst åt människor som inte kan göra sig hörda – vare sig de är levande eller döda, oavsett om de kan kommunicera, eller ej.Och så har hon börjat ta hand om sig själv, för det går ju inte att doktor Frisk är sjuk, enligt henne själv. Hennes kristna tro har spelat en avgörande roll i hennes förändring och hon känner sig mycket yngre än sina drygt 60 år på jorden.Johanna Fellenius möter Martina, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.
-
Det här avsnittet handlar om något de flesta helst nog inte vill fundera på alls och inte förrän det är väl sent; önskemål kring din egen begravning. Vad kan poängen vara med att ändå göra det? Hur mycket kan man bestämma? Vad är fördelarna för dina efterlevande? Vad händer om du ändrar dig?Önskemålen kan fyllas i på en begravningsbyrå eller via Livsarkivet på internet, som inte är knutet till något företag.Bosse Eriksson, VD för Evigheten Begravningsbyrå, menar att din begravning är den sista festen du kan planera. Han tror att alla människor vill bli ihågkomna. Bosse berättar för Johanna Fellenius i poddens första utomhussamtal, inspelat utanför Evigheten i Östhammar.
-
I mer än 20 års tid har hans glada, stabila stämma hörts i Sveriges Radio P4 Uppland – och hela tiden har ett mörker legat och vilat där under. Nu har Bosse Pettersson tagit bladet från munnen och börjat prata om sin psykiska ohälsa och ångest, som bottnar i barndomen med en mamma som ofta var deprimerad men alltid har varit öppen med hur hon mår. Bosse är överväldigad av den positiva respons han har fått och särskilt av män som känner igen sig. Idag är han mer i balans med sitt kontrollbehov och önskar att han vågat söka hjälp i form av terapi mycket tidigare. Han har också upptäckt hur mycket kraft han hämtar i sitt mörker.Ett samtal inspelat av Johanna Fellenius på Evigheten i Uppsala.
-
När en person dör, behöver de efterlevande göra en bouppteckning och ett arvskifte. Vad innebär det här? Hur lång tid har man på sig att greja med det? Måste man anlita en jurist? Hur kan man göra när anhöriga är oeniga om vad som ska hända med det en människa lämnar efter sig?
Daniel Blomqvist är biträdande jurist, anställd vid Din Advokat och familjerätt är ett av hans specialområden. Han reder ut begreppen för Johanna Fellenius, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.
- Visa fler
