Lyssna senare

  • Bloggaren och författaren Flora Wiström får ångest av att inte räcka till för de i sin närhet. I Psyket pratar hon om viljan att vara omtyckt av alla och hur terapin har hjälpt henne att må bättre.

    – Jag vill bara vara bäst på allt. Jag vill vara den bästa flickvännen, bästa systern och samtidigt producera bra material. Och när det inte går och det blir för mycket, då får jag jättemycket ångest, säger Flora Wiström i Psyket.

    Flora Wiström är 22 år, bor i Stockholm, hennes debutroman Stanna kom ut förra året och här kan du läsa hennes blogg.

  • Emmy Rasper och Kalle Zackari Wahlström pratar om hur det är att känna sig ful, inte duga, om att hantera stress, och om att gå i terapi för att lära sig att prata om känslor.

  • Det är lika bra att du lär dig att klara dig själv. Den insikten fick artisten och producenten Maxida Märak när hon var 14 år. Idag är hon en person som inte söker stöd hos andra när hon mår dåligt.

    Hon har varit med om flera jobbiga händelser i livet. Den första inträffade när Maxida Märak var 14 år gammal, men i Psyket pratar hon också om det som hänt nyligen.

    – Jag var med om en tuff grej innan jul som knäckte mig totalt. Känslan då var att jag inte ville leva mer. Dagen efter gick jag upp ur sängen och sa till mig själv att "Nu vänder du det här!"

    Maxida kallar sig för en ”social ensamvarg”. Samtidigt tycker hon det är viktigt att prata om psykisk ohälsa och hon är inte rädd för att dela med sig om att hon mår dåligt till människor i sin närhet även om hon inte vill att de ska hjälpa henne.

    Hon berättar också om sitt kontrollbehov, som hon menar är både positivt och negativt.
    – Jag har vissa grejer som jag ser till att göra dagligen för att inte hamna i en svacka.

    En av grejerna som är viktiga för att Maxida ska må bra psykiskt är träning.
    – Får jag träna klarar jag vad som helst. Om jag inte får träna så märker jag en extrem skillnad, blir ledsen och tar in saker på ett annat sätt.

  • Offentligt är Daniel Paris en glad och rolig personlighet. Privat har han svårt att lita på andra människor och är inte den som tar plats i sociala sammanhang.

    – Jag vill att folk ska skratta och le när de ser mig i offentliga sammanhang. Men man ser inte hela bilden av mig i media. Verkligen inte. Det är en skruvad bild, säger Daniel Paris i Psyket.

    Sen tonåren har han haft svårt att lita på andra människor och har flera gånger känt att vänner svikit honom.
    – Ibland känns det som att folk vill bli kompis med mig av fel anledning.

    Samtidigt är Daniel den som många kommer till när de mår dåligt. Han är utbildad socionom och en högskänslig person.
    –  Jag kan sitta i timmar och traggla med andras problem. Men jag är en hsp-person så jag känner allt starkt och har svårt att skaka av mig saker. Jag kan inte stänga av min hjärna.

    Daniel Paris är 28 år, bloggare, bor i Stockholm och jobbar som programledare för Vakna med NRJ.

  • Artisten Maja Gödicke och konstnären Ossian Melin berättar om sina egna psyken, hur de pratar om psykisk ohälsa och om det ens hjälper att vara öppen med hur man mår. Programledare Emmy Rasper.

    – När jag har mått som värst har det inte funnits ord för att beskriva hur jag mår och jag har inte vågat närma mig det för det har känts för mörkt, säger Maja Gödicke.

    Både hon och Ossian Melin har egna erfarenheter av att må dåligt psykiskt.

    – Jag hade så mycket tvångstankar fram tills jag var 21 år, så att jag inte fungerade, säger Ossian Melin.

    Men att prata om sitt eget mående kan ibland vara ett sätt att må bättre. Maja berättar att hon en sommar då hon grät varje dag och hade svårt att andas hörde Kristina Lugn på radion beskriva ångest.

    – Ångest? Jaha, det är det jag har! Det var så skönt att få ett ord på det, då kunde jag förstå det och ringa ett samtal och be om hjälp.

    Maja Gödicke är 26 år och artist, Ossian Melin är 27 år och konstnär. Samtalet spelades in den 11 maj i Göteborg i samband med Vetenskapsfestivalen.

  • EXTRA: Påverkas vi mest av våra mammor eller pappor? Är de första levnadsåren de viktigaste? Psyket reder ut fem vanliga missuppfattningar om föräldrars roll i vår utveckling.

    I förra avsnittet av Psyket: "Blir man som sina föräldrar?" pratade vi en del om anknytningsteori. Men vad är det egentligen? Varför tycker vissa att teorin är kontroversiell? Och vad är det som spelar roll för hur vi knyter an till våra föräldrar?

    Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet, reder ut fem vanliga missuppfattningar om anknytningsteori.

  • Lyssna, våga fråga och sök hjälp. Det är viktiga steg för att bemöta någon med suicidtankar. Men hur gör man egentligen det där?

    – Om någon berättar att den funderar på att ta sitt liv ska man alltid ta det på allvar, säger Martin Letell från Suicidprevention i Väst.

    Martin jobbar med att utbilda personer i att förebygga självmord och säger det är viktigt att lyssna och visa att man bryr sig.

    – Det kan vara svårt att berätta om självmordstankar. Så om någon berättar för en så är det ett förtroende man får. Att lyssna och ta personens tankar på allvar kan vara en hjälp i sig.

    Om man misstänker att en person tänker på suicid, men inte själv berättar om det, då tycker Martin att man ska fråga om personen har självmordstankar.

    – Det finns inget annat sätt att få reda på det. En del är rädda för att fråga, men de flesta vi träffar som har haft självmordstankar säger att de uppskattade att någon frågade.

    Lyssna på podden för fler råd och tankar om hur man kan bemöta någon som tänker på att ta sitt liv.

    Behöver du hjälp eller är orolig för någon i din närhet?

    I akuta lägen - ring alltid 112

    Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60
    Har öppet alla dagar 13-22

    Självmordslinjen: 90101
    Har öppet alla dagar: 06-24

    Föreningen Mind har också en chatt som du hittar här

    Fler stödnummer finns här

  • 随着上世纪60年代的“婴儿潮”陆续迈入老年,我们不由思考:他们对养老有什么新的需求?我们如何照顾好身边的老人,又如何规划好自己的老年?要考虑到体力脑力上的“用进废退”,要考虑到排解孤独与精神需求……老年人的生活诉求并不只是“活着”,我们需要帮助他们掌握更舒适的生活状态。 

    有人65岁瘫痪在床,也有人80岁还能爬长城;有人习惯儿女绕膝享天伦之乐,也有人习惯养老社区里的舒适自在。我们不能“同质化”老年,因此也很难找到一个养老的万能公式。那么除了依靠社会,依靠公共设施,我们还能做些什么呢?和保持健康的身体相比,更新观念同样重要。本期播客,让我们一起聊聊,老了之后该怎么办。


    【本期嘉宾】

    嘉宾 | 徐菁菁,《三联生活周刊》资深主笔

    嘉宾 | 杨璐,《三联生活周刊》资深主笔

    主播 | 黄子懿,《三联生活周刊》主笔


    【时间轴】

    02:37 当60年代的“婴儿潮”迈入老年
    05:35 我们正在“同质化老年
    09:10 活到老学到老,可能你会更健康
    12:43 养老社区里的适老化改造
    16:06 几种养老模式,你会选哪个?
    19:55 中日养老理念的差异
    24:20 为什么要支援老年人自立?
    28:19 康复知识的更新,很有必要
    30:41 这一代老人,可能不会遭遇数字鸿沟
    32:43 孤独,是老年的一大敌人
    37:32 老年人的生活需求因人而异
    40:27 排队、预约,资源紧张的老年康复行业
    49:40 养老护理中的大学问
    54:34 “9073”,中国未来的养老规划
    01:01:31 老年人的消费降级


    【相关推荐】

    由三联中读自制的另外两档播客也有关于养老的话题,一档是《中场时间》,新一期上线的《困在时间里的照护者:认知症、养老、老龄社会》,另外一档是《苗师傅·天真与经验》,5月13日上线的《医学教授王一方:我们能“活得长,老得慢,死得快”吗?》,这三档播客都可以在三联中读、喜马拉雅、苹果播客听到,欢迎关注收听!