Aretha Franklin Podcasts
-
När sångerskan Titiyo hittade en platta med Aretha Franklin i skivsamlingen hemma, upptäckte hon också sin egen röst: Jag lyssnade i smyg, wailade loss och tyckte att det lät ganska bra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TITIYO OM ARETHA FRANKLIN!I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har sångerskan, artisten och låtskrivaren Titiyo Jah valt souldrottningen Aretha Franklin, en sångerska som får Titiyo att jubla i studion! Allt började hemma i tonårsrummet när hon spelade in sig själv på kassettbandspelaren med plattan "Aretha arrives" i bakgrunden. "Mamma grät när hon hörde inspelningen..." Hör om kärleken till låten "Rock steady" och om vad Titiyo tycker om att bli kallad "Sveriges Aretha Franklin".
Titiyo Jah är en av Sveriges främsta soul- och popartister. Hon började som bakgrundssångerska, men det stora genombrottet kom 1989 med "Talking to the man in the moon" – en låt som Eldorados Kjell Alinge blev så förtjust i, att han spelade enbart den låten ett helt program! Hon albumdebuterade 1990 med "Titiyo" och gav ut flera album åren därefter. "Come along" från 2001 nådde förstaplatsen på albumlistan. Hon är fyrfaldigt Grammis-belönad, har samarbetat med svenska artisteliten och medverkat i TV4:as "Så mycket bättre" två gånger.
Aretha Franklin (1942-2018) kallas för "the queen of soul" och har haft en oerhörd betydelse för soulmusiken. Hon spelade in en gospelskiva som 14-åring, men fick ett nytt skivbolagskontrakt fyra år senare. Det stora genombrottet kom mot slutet av 60-talet, då hon fick sin första miljonsäljare med "I Never Loved a Man (the Way I Love You)" och efter det blev det många fler, till exempel "Think", "I Say a Little Prayer" och "Respect", som rankats av tidningen Rolling stone som den bästa låten genom tiderna,
KULTURLIVETS GUNNAR BOLINProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Vad sångerskan än gjorde blev det svart eller vitt. Det handlar om det outhärdliga och omöjliga att vara storartad. Du får Mats Nileskärs klassiska möte med Whitney Houston på toppen av sin karriär och vilsen i en dröm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med en vemodigt vacker precision sjöng Whitney in sig popevigheten genom att plocka ut sin bit ur gospelskatten, och placera den i ett plastigt och omvälvande 1980-tal. Whitney var krig, kärlek och vokal elitgymnastik. Newarkdottern kändes som "den nya Aretha Franklin" i den ursprungliga versionen av "Saving all my love for you", men skivbolagsdirektören Clive Davis tyckte att det lät för svart. En livslång karriärkonflikt var under uppsegling.
I avsnittet intervjuar Mats Nileskär också bland andra Dionne Warwick, Phyllis Hyman, Kashif och Bobby Brown.
-
Bakom en enorm blond frisyr och svartmålade ögon gömde sig Dusty Springfield. Den hyllade sångerskan, var själv inte lika säker och gjorde sitt bästa för att ingen skulle se vem hon verkligen var.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dusty Springfield skapade sig medvetet en persona, i form av en sorts superkvinnlig kvinna. Ju mer framgångsrik hon blev, desto större – och högre – blev också hennes hår. Och makeupen blev än mer maxad. Hår och mejk blev ett skydd, och hon vägrade visa sig utan sitt pansar av pan cake och löshår.
I år är det sextio år sedan Dusty Springfield slog igenom, med ”I Only Want to Be With You“. Hennes stil fick henne att kallas "drottningen av mods". Av Elton John utnämndes hon till ”sin tids bästa vita brittiska sångerska”, men hon var långt ifrån lika självsäker. Rykten florerade om hennes sexuella läggning, ifall hon var bi- eller homosexuell. Det var Dusty. Men det var ingenting som man under 1960-talet kunde avslöja offentligt. I synnerhet inte som firad artist med drömmar om en fortsatt karriär.
Bakom den överdrivet kvinnliga scenpersonan gömde sig istället Dusty Springfield. Men det gjorde henne också tacksam att driva med, av komiker jämfördes hon med en dragqueen. Men på senare tid avslöjade Dusty Springfield faktiskt att hon hade fått hjälp av dragartister med hur hon skulle applicera ögonskugga och välja mascara som höll för svett och tårar. “I grund och botten är jag själv en dragqueen”, som hon konstaterade.
I byggandet av Dusty Springfields persona var hårsprayet hennes kanske främsta verktyg, så pass att hon i en intervju 1995 skämtsamt sa “Jag använde så mycket hårspray att jag känner mig personligt ansvarig för den globala uppvärmningen.”. Idag Idag innehåller hårspray inga förbjudna ämnen. Men är det fortfarande, med dryga 70 år på nacken, en relevant produkt? Den frågan ställer vi till den erfarne frisören Peter Hägelstam.
Men utöver sitt distinkta yttre, så var det naturligtvis hennes röst, som beskrivits som ”flytande silver”, som gjorde henne känd. Hon var den enda vita sångerska som, utan att man behövde rodna av skam, kunde nämnas i samma andetag som sextiotalets stora soulsångerskor, som Aretha Franklin, Gladys Knight och Dionne Warwick. Och hennes låtar har också inspirerat flertalet sångare att göra egna covers. Vi pratar med artisterna Rebecka Törnqvist, Maria Andersson Lundell från Sahara Hotnights och Moto boy om deras tolkningar av Dusty Springfield.
Nästan trettio år efter att Dusty Springfield gav de så kallade "pandaögonen" ett ansikte, så kom pandan att återigen att ge namn åt en stil. Denna gången i Sverige, började unga, främst kvinnor klä sig inspirerat av 60-talets mods, i svartvitt och med en sminkning i samma färgskala. Något som föranledde att de gavs epitet "pandor". Emma Veronica, som arbetat som stylist och modeskribent, berättar om tonårstiden då hon till en början motvilligt kallades för panda.
Veckans gäst är Nils Hansson, musikskribent på Dagens Nyheter.
-
Dummaste rösterna om händelserna i Afghanistan och Kristallennomineringar vädras, dessutom biopicen ”Respect” om ikoniska Aretha Franklin.
Vi välkomnar Unizons förbundsordförande Olga Persson in i studion! Det otroliga sommarpratet väckte fler frågor och ledde till vår konversation om mäns våld mot kvinnor, verktyg för individen och anhöriga och samhällets oförmåga att hantera och stoppa kvinnohat, våldsporr och skeva normer.
Vilka varningstecken finns kring förövare? Hur många har gått att sk ”omvända”? Hur kan man som anhörig se tecknen och stötta?
Samt det kända fallet där en man dömd för två bestialiska våldtäkter fått 840.000kr i skadestånd, reaktionerna det väckt och vad det speglar i vårt rättssystem.
Som tack för Olgas tid i podden och i stort hoppas vi att ni alla stöttar Unizon på de sätt ni kan, tex ekonomiskt! Swishnummer är 1234525275. Märk insättningen "Gåva till Unizon".
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Historien om den största rösten fortsätter. Aretha förvandlade sydstatssoulen och blev superstjärna. 1970 var hon nyskild och full av kraft. Förde befälet över sitt artisteri, och fick respekt där sådant aldrig hade existerat. Men snart hopade sig molnen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den andra timmen träffar du två artister som anammat Arethas musikaliska mod på sina egna sätt. Sudan Archives är som en blandning av kosmiska jazzgudinnan Alice Coltrane och skamlösa funkaren Betty Davis, medan Mahalia bidrar till förnyelsen av brittisk soulmusik.
-
Mötet ägde rum i ett kylslaget Southfield, Michigan oktober 2014. En bit utanför spökstaden Detroit fann Mats en sorgsen diva sänkt i ett mörkt hav av mystik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berättelsen börjar 1956 då Aretha - miljondollarröstens dotter och den 14-åriga mamman - gör sina första inspelningar i en välbekant miljö. Faderns kyrka. Ekot i slutet av ”Precious lord” följs av ödesdiger tystnad, tills någon i församlingen utbrister: ”listen at her, listen at her”. En ny tideräkning inleds.
-
Dokumentären Amazing Grace fångar kärnan i gospel när soul-drottningen Aretha Franklin bjuder in till konsert i kyrka.
