Avsnitt
-
Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.
Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.
– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.
Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Engelskans ”think”En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.
-
Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Ungdomsslang sprids mycket snabbare nuSlangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.
– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om slangord och -uttryckNär började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?
När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?
Hur gammalt är ordet ”ball”?
Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?
Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?
Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?
”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?
Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråkLäs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)
Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).
Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.
Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage. -
Saknas det avsnitt?
-
Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker.“Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
Språkfrågor om svenska språket
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Vad utmärker den svenska språkmelodin?
Varför böjer inte svenskan verb efter person?
Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?
Hur viktigt är modersmålet?
Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?
Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?
Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)
Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)
Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet
Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.
Programmet publicerades första gången 2023 -
På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.
Floskler på jobbetDet finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:
Vi är värderingsdrivna
Vi jobbar agilt
Här är det högt i tak
Språkfrågor om jobbsnackÄr ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?
Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?
Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?
”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?
Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?
Mer om arbetets språk:Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.
-
Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.
Olika ord för sexSusanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.
Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”
– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.
Pömsig – sexuellt laddat eller inte?Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.
Språkfrågor om sexVad ska man säga när man vill ha sex med någon?
Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?
Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?
Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?
Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?
Vad betyder ”pillemarisk”?
Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?
Mer om sex i språketLäs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.
Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.
-
Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sara Lövestam tolkar Nils FerlinNils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.
– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.
Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.
Musikalitet och språkkunskapYlva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.
– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om musikalitet och språkinlärningHar musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?
Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?
Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?
Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?
Mer om språk och musikalitetLäs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).
Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.
-
Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.
Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.
Språkfrågor om finlandssvenskaVad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?
Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?
Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?
L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?
Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?
Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?
Mer om finlandssvenskan och KAJ-effektenSök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.
Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.
Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).
Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.
-
Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.
Inflation bland förstärkningsorden
Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket
Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?
Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?
Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?
Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?
Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?
Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?
Mer om tvetydigheter i språketLäs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).
Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.
– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Olika kulturer hade olika sätt att räkna tidenI antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.
– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om hur vi pratar om historienHur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?
Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?
Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?
Hur länge har begreppet vecka funnits?
Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?
Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?
Mer om det historiska språket och olika tideräkningarLäs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).
Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).
Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet
Hur stort ordförråd behöver jag?Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har.
– Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språketHur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?
Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?
Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?
Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?
Läs mer om ordförråd och hur många ord som finnsISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?
Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).
Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Nya testamentet får modernare språk– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.
I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.
– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.
Språkfrågor om påsk, kyrkan och äggHur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?
Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?
Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?
Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?
Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?
Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?
Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?
Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?
Lär dig mer om bibeln, påsken och äggLäs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).
Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.
Läs om Påskens alla dagar från ISOF.
Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman -
Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.
– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.
Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?
– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om missförstådda metaforerÄr det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?
”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare
Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?
Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?
Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?
Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?
Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmetVara ute och cykla
Lär dig mer om metaforer
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
GrundbultenLäs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).
Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.
När är natten egentligen?– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.
Språkfrågor om tidenHur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?
Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?
Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?
Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?
Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?
Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?
Mer om tiden och klockanHur mycket är klockan exakt just nu?
Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med ”han” eller ”hon”, medan ickelevande objekt refereras till med ”den” eller ”det”. Det svenska genussystemet är nästan helt unikt eftersom det kombinerar dessa två genus.
– Det systemet är inte så vanligt i världens språk. Vi är ganska ensamma om det, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om genus i svenskanVilket genus har anus? En eller ett?
Varför säger vi enäggstvillingar när det logiskt sett borde heta ettäggstvillingar, eftersom tvillingar kommer från ett ägg?Varför säger vi en arbetsplatsträff, men ett APT, som är förkortningen?
Varför har e-ändelser på adjektiv, som käre eller äldste, börjat användas för kvinnor och i neutrala sammanhang?
Hur har genus i språk utvecklats och blivit så olika?
Mer om genus i svenska språket och andra språkLäs Språkrådets svar på frågan Hur vet man om ett substantiv har n-genus eller t-genus, en eller ett? från ISOF.
Läs artikeln Två, tre eller fyra genus av Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, från Göteborgs-Posten (från 2022).
Läs artikeln Gender in Latin and Beyond: A Philologist’s Take från Antigone journal av Wolfgang de Melo.
Läs boken Women, fire, and dangerous things av George Lakoff, utigiven av Univ. of Chicago Press, (från 1987).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.
– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Stockholmska – en stroppig dialekt– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.
Stockholmskan håller på att förändrasDet klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.
– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.
Språkfrågor om stockholmskaHur och när uppkom stockholmska?
Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?
Håller ”reven” på att försvinna?
Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?
Mer om stockholmskaLäs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).
Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.
Därför åker värmlänningar upp till StockholmLär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.
– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om upp och nerÄr det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?
En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?
I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?
Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?
I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?
Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?
Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?
Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?
Mer om upp och ner i språketSvara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.
Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Vad menas med grammatik?
– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.
– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.
Språkfrågor om grammatik och satsläraVad är en bisats? Hur kan man känna igen den?
Vad är en satsdel?
Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?
Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?
Vad är ellips inom grammatiken?
Vad är ett predikatsled?
Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”
I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?
Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satsläraLäs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).
Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.
Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.
Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
-
Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.
– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.
Omständig – en klassisk hyperkorrektionEtt exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.
– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.
– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.
– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om hyperkorrektionVarför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?
Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?
Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?
Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?
Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?
Lär dig mer om hyperkorrektionLäs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).
Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket
”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.
Vad säger du när någon hostar? Mejla [email protected]
Språkfrågor om kroppsliga besvärVarför säger man bakfull?
Var kommer ordet liktorn ifrån?
Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?
Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?
Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?
Varför har svenska språket så många ord för att fisa?
Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. -
Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”
”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”
”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”
”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”
”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”
”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”
”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”
Lär dig mer om gamla ord och uttryckSök i Ortnamnsregistret hos ISOF.
Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.
Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
- Visa fler
