Avsnitt
-
På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.
Floskler på jobbetDet finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:
Vi är värderingsdrivna
Vi jobbar agilt
Här är det högt i tak
Språkfrågor om jobbsnackÄr ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?
Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?
Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?
”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?
Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?
Mer om arbetets språk:Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.
-
Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.
Olika ord för sexSusanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.
Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”
– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.
Pömsig – sexuellt laddat eller inte?Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.
Språkfrågor om sexVad ska man säga när man vill ha sex med någon?
Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?
Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?
Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?
Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?
Vad betyder ”pillemarisk”?
Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?
Mer om sex i språketLäs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.
Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.
-
Saknas det avsnitt?
-
Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sara Lövestam tolkar Nils FerlinNils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.
– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.
Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.
Musikalitet och språkkunskapYlva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.
– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om musikalitet och språkinlärningHar musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?
Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?
Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?
Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?
Mer om språk och musikalitetLäs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).
Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.
-
Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.
Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.
Språkfrågor om finlandssvenskaVad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?
Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?
Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?
L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?
Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?
Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?
Mer om finlandssvenskan och KAJ-effektenSök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.
Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.
Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).
Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.
-
Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.
Inflation bland förstärkningsorden
Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket
Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?
Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?
Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?
Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?
Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?
Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?
Mer om tvetydigheter i språketLäs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).
Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.
– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Olika kulturer hade olika sätt att räkna tidenI antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.
– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om hur vi pratar om historienHur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?
Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?
Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?
Hur länge har begreppet vecka funnits?
Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?
Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?
Mer om det historiska språket och olika tideräkningarLäs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).
Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).
Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet
Hur stort ordförråd behöver jag?Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har.
– Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språketHur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?
Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?
Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?
Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?
Läs mer om ordförråd och hur många ord som finnsISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?
Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).
Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Nya testamentet får modernare språk– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.
I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.
– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.
Språkfrågor om påsk, kyrkan och äggHur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?
Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?
Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?
Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?
Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?
Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?
Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?
Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?
Lär dig mer om bibeln, påsken och äggLäs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).
Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.
Läs om Påskens alla dagar från ISOF.
Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman -
Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.
– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.
Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?
– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om missförstådda metaforerÄr det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?
”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare
Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?
Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?
Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?
Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?
Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmetVara ute och cykla
Lär dig mer om metaforer
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
GrundbultenLäs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).
Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.
När är natten egentligen?– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.
Språkfrågor om tidenHur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?
Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?
Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?
Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?
Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?
Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?
Mer om tiden och klockanHur mycket är klockan exakt just nu?
Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med ”han” eller ”hon”, medan ickelevande objekt refereras till med ”den” eller ”det”. Det svenska genussystemet är nästan helt unikt eftersom det kombinerar dessa två genus.
– Det systemet är inte så vanligt i världens språk. Vi är ganska ensamma om det, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om genus i svenskanVilket genus har anus? En eller ett?
Varför säger vi enäggstvillingar när det logiskt sett borde heta ettäggstvillingar, eftersom tvillingar kommer från ett ägg?Varför säger vi en arbetsplatsträff, men ett APT, som är förkortningen?
Varför har e-ändelser på adjektiv, som käre eller äldste, börjat användas för kvinnor och i neutrala sammanhang?
Hur har genus i språk utvecklats och blivit så olika?
Mer om genus i svenska språket och andra språkLäs Språkrådets svar på frågan Hur vet man om ett substantiv har n-genus eller t-genus, en eller ett? från ISOF.
Läs artikeln Två, tre eller fyra genus av Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, från Göteborgs-Posten (från 2022).
Läs artikeln Gender in Latin and Beyond: A Philologist’s Take från Antigone journal av Wolfgang de Melo.
Läs boken Women, fire, and dangerous things av George Lakoff, utigiven av Univ. of Chicago Press, (från 1987).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.
– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Stockholmska – en stroppig dialekt– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.
Stockholmskan håller på att förändrasDet klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.
– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.
Språkfrågor om stockholmskaHur och när uppkom stockholmska?
Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?
Håller ”reven” på att försvinna?
Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?
Mer om stockholmskaLäs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).
Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.
Därför åker värmlänningar upp till StockholmLär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.
– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om upp och nerÄr det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?
En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?
I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?
Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?
I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?
Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?
Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?
Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?
Mer om upp och ner i språketSvara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.
Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Vad menas med grammatik?
– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.
– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.
Språkfrågor om grammatik och satsläraVad är en bisats? Hur kan man känna igen den?
Vad är en satsdel?
Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?
Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?
Vad är ellips inom grammatiken?
Vad är ett predikatsled?
Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”
I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?
Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satsläraLäs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).
Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.
Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.
Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
-
Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.
– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.
Omständig – en klassisk hyperkorrektionEtt exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.
– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.
– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.
– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om hyperkorrektionVarför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?
Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?
Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?
Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?
Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?
Lär dig mer om hyperkorrektionLäs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).
Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket
”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.
Vad säger du när någon hostar? Mejla [email protected]
Språkfrågor om kroppsliga besvärVarför säger man bakfull?
Var kommer ordet liktorn ifrån?
Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?
Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?
Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?
Varför har svenska språket så många ord för att fisa?
Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. -
Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”
”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”
”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”
”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”
”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”
”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”
”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”
Lär dig mer om gamla ord och uttryckSök i Ortnamnsregistret hos ISOF.
Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.
Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.
– Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska.
Ökat intresse för de samiska språken i Sverige– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.
För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord.
– Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot.
Språkfrågor om samiskaHur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?
Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?
Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?
Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?
Hur utvecklas samiska språk över tid?
Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?
Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?
Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?
Finns det samiskt slangspråk?
Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?
Lär dig mer om samiskaLäs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.
Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.
Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.
-
En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.
Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbeteFörr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.
– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Grön omställning, grönmålning och greenwashing– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Viktigt att hålla koll på terminologin– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.
Språkfrågor om miljö och hållbarhetVad är etymologin bakom ordet återvinning?
Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.
Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?
När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?
Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?
Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?
Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhetHär hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.
Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.
-
I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.
– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Historiskt presens irriterarHistoriskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.
– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.
Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.
– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.
Språkfrågor om tempusVarför används i historiskt presens i nyhetstexter?
Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?
Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?
Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”?
Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”?
Lär dig mer om tempusLäs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).
Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).
Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. - Visa fler
