Avsnitt
-
In this five-minute lesson you’ll improve your pronunciation by listening and following along with Janice Petersen. Learning objectives: Can pronounce /k/ and /g/. - Iha lisaun minutu lima ne'e ita sei hadi'a ita-nia liafuan inglês hodi rona no tuir hamutuk ho Janice Petersen. Objetivu aprendizajen iha minipod ne’e bele atu ita bele pronunsia: k/ no /g/. Mai ita hahu!
-
The land holds a profound spiritual significance for Aboriginal and Torres Strait Islander peoples, intricately intertwined with their identity, belonging, and way of life. - Ba ema Aboriginu ho ema Ilhas do Estreito de Torres, rai iha valor espiritual ne'ebe mak forte tebes ba sira, tanba rai iha ligasaun forte ho sira nia identidade, pertensiamentu no vida moris nian.
-
Saknas det avsnitt?
-
Grupu ida ho naran RUNFLY Run Club ne'ebe base iha Western Sydney halo mudansa ba sira nia komunidade nia moris, liu-liu ba joven sira ne'ebe hela iha Cabramata West. Grupu ida ne'e involve sira nia komunidade liu husi atividade ka inisiativu desportu halai ka lao, ne'ebe antes hahú husi enkontru entre kolega na'in tolu ba halai semana-semana, no agora sai ona komunidade ida-ne'ebé vibrante tebes ho membru hamutuk 90 pesoas husi kultura no esperensia oi-oin. Grupu ida ne'e hari'i atu kria unidade no amizade diak iha komunidade liuhusi desportu. Iha dia 5 de Maio fulan ida ne'e grupu ne'e partisipa iha HOKA Runaway Sydney Half Marathon.
-
In this five-minute lesson you’ll improve your pronunciation by listening and following along with Janice Petersen. Learning objectives: Can pronounce /tʃ / and /ʃ/ (ch and sh). - Iha lisaun minutu lima mai ita sei hadi'a ita-nia liafuan inglês balun liuhusi rona no tuir hamutuk lisaun husi Janice Petersen. Objetivu Aprendizajen: ita bele pronunsia /tʃ / ho /ʃ/ (ch ho sh).
-
In this five-minute lesson you’ll improve your pronunciation by listening and following along with Janice Petersen. Learning objectives: Can pronounce /iː/ and /aɪ/ (sheep and eye) - Iha lisaun minutu lima mai ita sei hadi'a ita-nia liafuan Inglês balun liuhusi rona no tuir hamutuk lisaun husi Janice Petersen. Objetivu Aprendizajen: ita bele pronunsia liafuan /i: / no /aI/ ( sheep / bibi-malae no eye/ matan)
-
In an era where information travels at the speed of light, it has become increasingly difficult to distinguish between true and false. Whether deemed false news, misinformation, or disinformation, the consequences are the same - a distortion of reality that can affect people's opinions, beliefs, and even important decisions. - Iha tempu ne'ebé informasaun la'o ho lalais tebes, susar atu haketak informasaun ne'ebe mak loos no ida ne'ebe mak la loos. Notísia falsu ka informasaun ne'ebé la loos ka la tuir realidade bele fo konsekuénsia ba ema ne'ebe mak le'e no hare informasaun ne'e, hodi forma sira nia opiniaun no foti desizaun baseia ba buat ne'ebe mak sira hare ka lee.
-
When coming across an advertisement for a job that interests you, understanding the subsequent steps is crucial. Preparing the requisite documentation and comprehending the recruiter's expectations will enhance your likelihood of securing that position. - Bainhira ita hetan ka haree anúnsiu kona-ba serbisu ne'ebé ita hakarak, importante tebes atu komprende dalan sira tuir mai. Prepara dokumentasaun ne'ebé presiza no kompriende rekrutador nia espetativa sei hasa'e ita-nia posibilidade atu asegura pozisaun ne'e.
-
Problema mudansa klimatika ne'ebe akontese iha mundu tomak obriga nasaun sira hotu iha mundu ne'e halo adoptasaun no politika ne'ebe bele hatan no sai hanesan mitigasaun ba problema ne'e. Ba governu Timor-Leste iha ona Planu Desenvolvementu Nasional nian (PDN 2011-203) ne'ebe sei hare ba desenvolvementu nasaun nia no mos problema sira seluk hanesan mudansa klimatika. Esforsu ba desenvolvementu ida ne'e laos deit mai husi governu rasik maibe mos ho nia ho nia parseiru lokal no internasional sira. Iha parte enerjia, governu tau ona politika ne'ebe deklara katak to'o tinan 2030 utilizasaun enerjia kombustivel importadu (fossil fuel) sei hamenus no troka ho enerjia renovavel. Tranzisaun husi fossil fuel ba enerjia renovavel ida ne'e iha hela progresu nia laran. Iha fali setor ekolojia tasi nian seidauk iha progresu desenvolvementu ne'ebe mak diak, maske iha ona lei no matadalan balun ne'ebe mak bele azuda iha setor ida ne'e. Esforsu saida mak presiza halo iha setor ida ne'e?
-
Understanding the diversity within the First Nations of Australia is crucial when engaging with Aboriginal and Torres Strait Islander peoples and building meaningful relationships. - Importante tebes atu komprende diversidade ne'ebe existe iha ema nasaun primeiru Australia bainhira ita involve ho ema Aborijini no ilha do Estreito de Torres sira. Ida ne'e sei azuda ita ho sira hodi hari'i relasaun ne'ebe mak iha valor.
-
Tinan ida ne'e marka istoria ba komunidade LGBTIQ iha Timor-Leste tanba premeira vez sira bele mai partisipa iha Marxa Mardi Gras iha Sydney Iha dia 2 de Marsu. Eventu ida ne'e hanesan eventu internasional ne'ebe sira partisipa. Maske marxa ida ne'e ba deit komunidade gay ho lesbian maibe halo ona parte husi istoria ba sira hotu. Esperensia ne'ebe mak signfikante tebes ba sira ne'ebe mak involve no mos ba sira nia komunidade iha Timor-Leste. Hanesan individuals sira ida-idak espresa sira nia sentimentu haksolok maske sira nia moris sei hasoru obstaklu husi sira nia familia, komunidade no sosiedade. Maibe sira hotu iha esperansa ba futuru atu ema hotu hare sira hanesan ema ne’ebe iha direitu atu moris no sira balun iha planu oinsa atu kontinua azuda no hadia liu tan individual husi grupu LQGBTIQ sira seluk nia moris iha Timor-Leste.
-
Cimeriu espesial ba komemora 50 anos parseria entre nasaun ASEAN no Australia remata ona dia 6 de Marsu 2024. Husi sorumutu ne'e nasaun ASEAN-Australia aseita ona atu foka ba asuntu importante tuir mai; seguransa maritima, Xina nia parte sul (South China sea), situasaun iha Myanmar, mudansa klimatika no lideransa emergente. Iha loron ikus husi cemeriu ne'e, governu Australia mos anunsio sei fo osan billioens dollar atu avansa no reforsa liu tan relasaun ho nasaun ASEAN sira.
-
Australia sai uma nain ba cemeriu espesial hodi komemora 50th anos parseria entre Australia ho nasaun ASEAN sira ne'ebe komesa iha 1974. Lideransa husi nasaun sia ASEAN; Singapore, Indonesia, Thailand, Phillipines, Malaysia, Brunei, Lao ho Cambodia to'o ona iha Melbourne atu tuir cemeriu espesial ida ne'e hamutuk ho S.E Premeiru Ministru Sr. Xanana Gusmao hanesan nasaun observador ba ASEAN. Lideransa Myanmar ne'ebe representa husi cheve militar Min Aung Hlaing sei la partisipa iha cemeriu ida ne'e, maibe ofisiál sira seluk sei tuir. Objetiviu halao cemeriu ida atu selebra relasaun no koperasaun durante tinan 50 nia laran entre Australia ho ASEAN no mos atu reforsa liu tan kolaborasaun iha futuru.
-
Starting a business in Australia has several advantages. These include support for innovation, entrepreneurship, and small business growth through infrastructure, a skilled workforce, government initiatives, grants, funding, and tax incentives. - Hahú negósiu iha Australia iha vantajen oioin. Ida-ne'e inklui apoiu ba inovasaun, emprezariedade, no kreximentu emprezariál ki'ik liu husi infraestrutura, forsa traballu ne'ebé iha kualifikasaun, inisiativa governu nian, subsídiu, finansiamentu, no insentivu fiskál sira.
-
Weaving is one of the most complex and sophisticated examples of First Nations technology and culture. It produces objects of beauty, and the process itself has deep cultural significance. Weaving is a way to share knowledge, connect to people and country, invite mindfulness, and much more. - Homan ka suku hanesan ezemplu atividade ida-ne'ebé kompleksu no sofistikadu tebes ba ema nasaun premeiru sira, no ida ne'e hanesan sira nia teknolojia. Atividade ne’e prodús ona sasán furak sira, no prosesu ne'e rasik iha signifikasaun kulturál ne'ebé kle'an. Homan mos hanesan dalan ida atu fahe koñesimentu, liga ba ema rai nain sira nia nasaun, konvida ema atu hanoin didi'ak, no buat barak liu tan.
-
Fahe kultura mak dalan furak ida atu ajuda ema seluk atu hetan koñesimentu no kompriensaun kona-ba tradisaun, fiar, no prátika oioin. Atividade ida ne'e permite troka ideia, valór no esperiénsia sira ne'ebé bele habelar perspetiva. Dalan ida atu fahe kultura ne'ebé halo ema seluk nia koñesimentu sai riku mak liuhusi arte hanesan pinturas, musika no seluk tan. Liu husi arte espresivu sira-ne'e, ema bele aprende kona-ba istória, tradisaun no emosaun husi kultura oioin.
-
Learn how to speculate and make predictions about the future. - Komprende no ko'alia lian Inglés bele ajuda ita hadi'a ita-nia moris iha Australia. Kada episode programa aprende Inglés, ami sei esplika kona-ba Australia nia moris no espresaun. Ita boot sei hadi'a Ita-nia abilidade lian Inglés, aprende kona-ba Australia no iha tempu hanesan senti haksolok mos! Iha episode ida ne’e ita sei aprende kona-ba oinsa koalia ho ema seluk kona ba predisaun, iha tempu hanesan ita aprende mos epresaun ne’ebe dala barak ita rona ema Australianu sira koalia.
-
Australia has many venomous animal and insect species. Knowing what to do and what to avoid when bitten by a snake or spider can help save a life. Here’s the expert advice on how to respond whether you suffer a venomous or non-venomous bite. - Iha Austrália, sira iha animál no insetu barak ne'ebe mak iha veneno ne'ebe bele fo perigu ba ema nia moris. Tanba ne'e hatene kona-ba saida mak ita presiza halo bainhira ita hetan tata husi samea ka labadaen iha Australia bele azuda salva ita-nia moris. Tuir mai konsellu husi peritu balun kona-ba oinsá atu salva ita-nia an kuandu ita moras husi veneno bainhira hetan tata.
-
Learn about verbs and their tenses. The 'Bad English Made Better' minipods are short and simple English grammar lessons. - Komprende no ko'alia lian Inglés bele ajuda ita hadi'a ita-nia moris iha Australia. Kada episode programa Aprende Inglés , ami sei esplika kona-ba Australia nia moris no espresaun. Ita boot sei hadi'a Ita-nia abilidade lian Inglés, aprende mos kona-ba Australia no iha tempu hanesan senti haksolok mos. Iha episode ohin loron ita boot sei aprende kona-ba hadia ita lian Inglés ho idioms balun ne'ebe ema uza. Episode ida ne’e bolu “bad English made better" ou ka Ingles at sai diak liu tan. Mai aprende hamutuk.
-
In Australia, most job opportunities aren't openly advertised, so to find work, we must understand the Australian labour market and create our own opportunities. Tapping into the hidden job market and learning about migrant employment services can help break down the barriers to employment. - Iha Australia, oportunidade servisu barak tebes maibe oportunidade barak mos la liu husi publikasaun ne'ebe nakloke, tanba ne'e atu hetan servisu, ita tenke komprende merkadu traballu Australia nian no kria ita-nia oportunidade rasik. Bainhira ema hatene no buka informasaun kona oportunidade ba servisu sira ne'ebe la publika no koko aprende kona-ba servisu empregu migrante sei ajuda hakotu barreira ba empregu.
-
Learn about the Australian values with Josipa and Alex as they share their experiences and help you prepare for the Australian citizenship test. - Komprende no ko'alia lian Inglés bele ajuda ita hadi'a ita-nia moris iha Australia. Kada episode programa aprende Inglés, ami sei esplika kona-ba Australia nia moris no espresaun. Ita boot sei hadi'a Ita-nia abilidade lian Inglés , aprende kona-ba Australia no iha tempu hanesan senti haksolok mos! Iha episode ida ohin loron ita boot sei aprende kona ba oinsa ita prepara ita nia an ba teste atu sai sidadania Australia nian. Liu teste ka izame ba sidadania Australia nian, hanesan pasu importante ida iha ema imigrante hirak ne’ebe mak hakarak atu sai sidadaun Australia nian. Ita boot hakarak atu hatene izame ka teste ba Australia nia sidadania? Mai hamutuk ho ami nia ekipa lian Inglés, tanba sira esplika liafuan no ideia importante sira ne'ebé ita presiza hatene hodi prepara ita ba teste ne’e. Ba programa aprende Inglés ida ne’e ita sei iha episode hamutuk haat, maibe sei fahe ba kada semana. Iha episode dala hat semana ida ne’e, ita sei aprende kona-ba livru“our common bond” ne’ebe liga ba Australia nia valor.
- Visa fler