Avsnitt
-
AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.
(Programmet sändes första gången under hösten 2024.)
”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.”
Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.”
Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.”
Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”
Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”
Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.”
Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders Diamant
[email protected] -
Hur ser arbetsvillkoren ut för gigjobbare idag? Och hur vill politikerna komma till rätta med de som problem som finns inom den här sektorn?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den andra delen av två fortsätter vi att följa upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Och vilka lösningar ser politikerna på problemen inom den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?
Medverkande:
Nina Larsson, jämställdhets- och arbetslivsminister
Ardalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna
Annamaria Westregård, forskare på Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet.
Reportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg.Programledare: Linda Aktén
Producenter: Anna Iversen och Erik Laquist
Teknik och slutmix: Daniel Högberg -
Saknas det avsnitt?
-
Om Köpingebro och sockerbruket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2006 läggs sockerbruket i Köpingebro ner. Det är då ett av de sista kvarvarande sockerbruken i hela Sverige. Det fanns en tid när var och varannan by i Skåne hade ett eget sockerbruk - och bönderna runt omkring levererade betor dit.
När lantbruksarsonen Birger, i mitten av 70-talet ska välja yrkesbana är sockerproduktionen i Sverige fortfarande en av de stora näringarna i Sverige. Birger blir växtodlare ut i fingerspetsarna med sockerbetor som specialitet. Som liten fick han höra att villkoren för bönder aldrig kommer att förändras så mycket som när man gick från att dra upp betorna för hand till att maskiner hjälpte till. Under Birgers yrkesliv kommer dock det mesta inom jordbruket att drastiskt förändras. År av effektiviseringar och teknikutveckling har lett fram till färre och färre, men större och större jordbruk.Mats och Gunnar börjar sina dagar på Köpingebros sockerburk i en slamrande och illaluktande, men samtidigt spännande och utvecklande arbetsmiljö under 1970- och 80-talet. I takt med att datorer intar deras arbetsplats och gör sysslorna bekvämare går bruket mot sina sista dagar. Vad har hänt med Köpingebro sen de sista lastbilarna med färskt strösocker slutade rulla ut från området?
I programmet följer vi förutom Birger, Mats och Gunnar de som nu befolkar Köpingebro och de som framöver ska komma att odla vår mat på åkrarna.
Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med människor när en arbetsplats försvinner.
Medverkande i programmet; Gunnar Stensson, Mats Persson, Birger Olsson, Leila Andersson, Peter Nilsson, Agnes Åkesson och Filip Björk
I programmet hörs klipp från Ekot.
Reporter: Sandra Neergaard-Petersen
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Programmet är producerat av Umami produktion 2025. -
När digitala plattformar förmedlar uppdrag åt gigjobbare uppstår en gråzon på svensk arbetsmarknad. Hur ser fack och arbetsgivare på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den första delen av två följer vi upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Hur ser gigjobbarnas arbetsvillkor ut idag? Och hur hanterar arbetsmarknadens parter den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?
Medverkande:
Tommy Wreeth förbundsordförande på Transportarbetareförbundet
Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega
Linda Weidenstedt, sociolog och forskare på forskningsinstitutet RatioReportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg
Programledare: Linda Aktén
Producenter: Anna Iversen och Erik Laquist
Tekniker: Daniel Högberg -
Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?
Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.
Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.
-
När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.
(Programmet sändes första gången i september 2024.)Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”
David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”
Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”
Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”
producent och reporter: Anders Diamant
[email protected] -
Ullakarin Nyberg möter Lolo Tode Palm, som följde sin man Uno under hela hans cancerresa
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lolo Tode Palm följde sin man Uno under de nästan fyra år det tog från att han fick sin cancerdiagnos, tills han dog. Det var en resa i kärlek och sorg.
- Ibland var det Uno som behövde gråta, ibland var det jag. Men oftast handlade trösten om att bara finnas där, i det vardagliga, säger Lolo Tode Palm, som skrivit om sina erfarenheter i boken ”I kärlek och sorg”.
I den sista delen av Cancerresan sätter vi fokus på den anhöriga. Hur gör man för att orka stå kvar, när det är som allra svårast?Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer.
För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.se
Producent:
Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion
[email protected] -
Ullakarin Nyberg möter Per Gulbrandsen, som efter sin prostatacancerbehandling tycker att han fått ett rikare sexliv
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Att prata om sexuella hälsa för män är fortfarande skambelagt, säger Per Gulbrandsen, som var 67 år när han fick veta att han hade prostatacancer.
Efter operationen sökte han hjälp med sin sexuella rehabilitering men från vården var stödet knapphändigt. Istället hittade han sina egna vägar och idag, sex år senare, är han en flitigt anlitad föreläsare och bloggare inom området erektil dysfunktion. Och själv tycker han att hans sexliv faktiskt har blivit rikare, efter cancern.
- Jag har lärt mig att kroppen vill hjälpa oss att njuta och läka, säger Per.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer.
För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.se
Producent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion -
Ullakarin Nyberg möter Anders Hansson, som drabbades av dödsångest när han fick sitt cancerbesked trots att prognosen var god
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Anders Hansson som 57-åring fick veta att han hade prostatacancer tänkte han att han bara hade månader kvar att leva.
Anders pappa hade då precis gått bort i prostatacancer och Anders hade följt honom under den sista tuffa tiden.
- Jag kunde inte ta in det som läkarna sa, att jag själv hade en god prognos, berättar Anders. I stället var jag övertygad om att jag hade metastaser överallt, till och med i hjärtat.
Till slut fick Anders hjälp genom en kurator för att bearbeta sin dödsångest. Men det tog flera år för honom att inse att han faktiskt kunde leva ett gott liv, trots sin sjukdom.Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer.
För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.se
Producent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion -
Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En förklaring är att de blivit betydligt synligare än för några år sen.Hör om vad det kan få för konsekvenser. Jeffrey A Winters är professor i statsvetenskap vid Northwestern University och har fördjupad sig i fenomenet oligarker.
Reportage av Anders Diamant.
-
Ullakarin Nyberg möter Henrik Frenkel, som som lever med spridd prostatacancer
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Henrik Frenkel, 75, hade inte tänkt tanken tidigare – att han skulle kunna dö av sin cancer. Inte förrän hans son sade ”pappa, det här är dödligt”.
Henrik tillhör de tio procent män med prostatacancer, vars sjukdom är spridd i kroppen redan då den upptäcks. Hur lever man ett gott liv, när man samtidigt vet att man har en obotlig sjukdom? För Henrik har öppenheten varit vägen framåt. Han skriver, han gör podd och han träffar andra män som är samma situation.
- Många med prostatacancer blir ju botade, säger Henrik. Men det blir ju inte vi. Om det behöver vi prata.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer.
För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.se
Producent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion -
Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med.
Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende.
Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot?
Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.
-
Den 8 januari 2005 drar stormen Gudrun in över Sverige, den största naturkatastrofen i landet i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige.
Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog.
På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner.
I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnenProgrammet är en bearbetning av ett program gjort för Tendens i P1. Vi möter familjen bara några dagar efter stormen 2005. En kväll för 20 år sen.
Reporter: Ola Hemström
[email protected] -
Lyssnaren Klara har större behov av egentid än sin partner, men är rädd att han skulle bli för ensam om hon lämnade honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi pratar även om hur olika behov man kan ha i en kärleksrelation utan att förhållandet tar slut.
– Det vanligaste är kommunikationsproblem, att man inte möts kring konflikter. Och att livsmålen inte riktigt matchar, säger Hana Jamali, psykolog.
Hon menar också att ett vanligt problem är att man vill ha olika mycket egentid i ett förhållande - eller att man tror att det är det man behöver.
– I längre relationer är det inte ovanligt att man har skapat en rutinmässig vardag ihop, och då är man kanske inte varandras källa till glädje och spontanitet längre. Så ibland är önskan om egentid bara ett uttryck för att man egentligen skulle vilja ha mer av det goa tillsammans.
Psykolog Hana Jamali.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Erika Hedman. -
Lyssnaren David är 41 år, singel och har inga barn. Han undrar om han har för höga krav och förväntningar på relationer eller varför han inte har lyckats träffa någon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi samtalar också om normen av tvåsamhet och önskan om kärlek vid första ögonkastet.
– Det måste inte känns jätterätt från början. Och det man går igång på och blir attraherad av är tyvärr inte alltid det som har bäst förutsättningar att fungera i en relation, säger Per Naroskin, psykolog.
– Jag tror i väldig begränsad utsträckning på den här typen av matchningstänkande. Jag tror att det innebär att vi tänker att ”det kanske finns någon bättre där ute”.
Psykolog: Per Naroskin.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Erika Hedman. -
Lyssnaren Anna har en problematisk relation till sin syster och oroar sig över hur de ska kunna samarbeta när föräldrarna blir gamla. Psykolog Stina Hindström svarar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Relationerna är inte något vi ”har”, det är något vi ”gör”, säger Stina Hindström.
En relation innebär en ömsesidighet och ett utbyte där man är intresserad av varandra. Lyssnaren Anna får rådet att hon inte behöver ”göra” relation med sin syster, och att hon då faktiskt kan ha kontakt om praktiska saker.
Dessutom diskuterar vi relationen till ursprungsfamiljen och lyssnaren Evas påstående om att det aldrig tidigare varit så inne att skylla det mesta på sin barndom.
– Det är ett sätt som vi förstår oss själva på. Men att man som barn få exakt det man behöver hela tiden är en fullständig mardröm. Det vore rakt av skadligt, säger Stina Hindström, psykolog.
– Vi behöver under vår uppväxt få prova att inte få det vi vill, vi behöver få uppleva riktigt svåra känslor och vi behöver få komma i kontakt med fula sidor hos oss själva.
Psykolog: Stina Hindström.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Erika Hedman. -
1969 kom 17-åriga Paula och Maila till Borås för att tjäna pengar i syindustrin. Sedan skulle de flytta tillbaks till Finland, tänkte de då. Men de blev kvar, trots förslitningsskador och utanförskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-Vad hade hänt med alla fabriker här i Borås om inte vi från Finland hade kommit? Många hade säkert fått slå igen, säger Maila Piuva.
-Har du finskt påbrå, kommer du i andra hand. Det var något vi fick lära oss från början, säger Paula Wendell.
Idag har de levt större delen av sina liv i Borås och rotat sig, med familj - barn och barnbarn här.
Under rekordåren för arbetskraftsinvandringen till Sverige, mellan 1968 och 1971, kom tusentals människor från Finland för att arbeta inom textilindustrin i Sjuhäradsbygden. Många av dem var kvinnor.
-I Finland fanns fler industriarbetare än i Sverige och lönerna här var ungefär dubbelt så höga som i Finland, så det måste vara något man vägde in när man valde att komma hit och jobba, säger Johannes Daun, historiker och antikvarie på Textilmuseet i Borås.
Idag har var tionde boråsare finska rötter. Ändå är Borås finska arv okänt för många.
Programmet är gjort av Cecilia Ekman.
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Viktor TjernellArkivljud: Sveriges Radio och SF
-
2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den tredje och sista delen av Europas nya ansikte landar vi i dagens och framtidens migrationspolitik.
Till sist har EU-länderna enats om en migrations- och asylpakt, efter många års förhandlingar, men kommer den att fungera i praktiken? Synen på EU:s åldrande befolkning och arbetskraftsinvandringen – vem är välkommen? Och den skärpta migrationspolitiken där flyktingfrågan har fått ett allt större fokus i hela EU. Nu talas det om asylprocesser i tredje land, åtgärder för att få fler att återvända och “ordning och reda” vid Europas gräns.
Vi återvänder till ”Adnan” i södra Stockholm som nyligen fått permanent uppehållstillstånd, och som snart varit i Sverige i tio år, men fortfarande väntar på att bli svensk medborgare. Vi hör också bland andra migrationsminister Johan Forssell (M), Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling, tidigare EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och tidigare EU-kommissionären Ylva Johansson (S).
Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson.
Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT. -
2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den andra delen av P1-serien Europas nya ansikte gör vi nedslag i de dödliga resorna över Medelhavet, det hav som förknippas med badande semesterfirare men som genom åren blivit till en massgrav för migranter.
Medelhavet är en del av EU:s yttre gräns. Atlanten en annan. Men det finns också landgränser, såväl yttre som inre. EU:s största myndighet Frontex är den organisation som ansvarar för att bevaka EU:s gräns. På ett par decennier har Frontex budget vuxit lavinartat, från 6 miljoner euro till närmare en miljard euro. Vad får vi för pengarna?
Och vad hänger med Schengen när allt fler inre gränskontroller införs?I del 2 hör vi bland andra Frontex chef för grundläggande rättigheter Jonas Grimheden, Adal som nästan dog när han flydde över Medelhavet till Italien, kustbevakaren Helen Karlsson, EU-parlamentarikerna Tomas Tobé (M) och Charlie Weimers (SD), tidigare EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och före detta kommissionären Ylva Johansson (S).
Alice Petrén, som under många år var Sveriges Radios Migratiosnkorrespondent, tar oss genom politiska beslut och gränser, och besöker Sicilien.Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson.
Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT. -
2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått decennium, hur har Sveriges och Europas migrationspolitik förändrats?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den första delen av P1-serien Europas nya ansikte tas vi tillsammans med Sveriges Radios tidigare migrationskorrespondent Alice Petrén tillbaka till 2015. Ett år tidigare har Moderaternas dåvarande partiledare hållit sitt berömda ”Öppna era hjärtan-tal” på Norrmalmstorg i Stockholm.
Hösten 2015 kommer det flyktingar till Europa från framförallt Syrien och Afghanistan i ett antal ingen hade räknat med, och de flesta söker sig till Sverige och Tyskland.
Vi hör bland andra dåvarande statsminister Stefan Löfven (S), Moderaternas dåvarande partisekreterare Tomas Tobé, Migrationsverkets före detta generaldirektör Mikael Ribbenvik, ”Adnan” som flydde från Syrien till Sverige och Rasmus Carlsson som kastades in i ett intensivt volontärarbete.Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson.
Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT. - Visa fler
