Avsnitt

  • Den 3 december 2018 döms ”Kulturprofilen” till fängelse i 2½ år för våldtäkt. I den offentliga debatten hyllas domen som en seger för metoo-rörelsen, samtidigt som domen kritiseras hårt av andra debattörer. I det här avsnittet av Öppet Fall diskuterar vi bevisningen mot Kulturprofilen, och analyserar olika argument som framförts i debatten. Del 2 av 2.

  • Den 3 december 2018 döms ”Kulturprofilen” till fängelse i 2½ år för våldtäkt. I den offentliga debatten hyllas domen som en seger för metoo-rörelsen, samtidigt som domen kritiseras hårt av andra debattörer. I det här avsnittet av Öppet Fall diskuterar vi bevisningen mot Kulturprofilen, och analyserar olika argument som framförts i debatten.

    Del 1 av 2.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Måndagen den 14 mars 1932 dominerades förstasidan på tidningar runt om i världen av samma nyhet: DEN SVENSKE INDUSTRIMANNEN IVAR KREUGER HAR SKJUTIT SIG. Nyheten ledde till panik på New York-börsen och kastade in Sverige i en ekonomisk kris. Kreugerkoncernen hade kontrollerat 60% av världens tändsticksfabriker och när Kreugerbolagen nu gick i konkurs såg många sina investeringar gå upp i rök. De som förlorade pengar menade att Kreugerkoncernen hade vilselett dem, genom att framställa Kreugerbolagens ekonomiska ställning som betydligt bättre än vad den i själva verket var. Ett av de bolag som gick i konkurs var Högbroforsens sågverk i Jämtland, där Ivar Kreugers bror Torsten varit direktör. Torsten Kreuger åtalades för bokföringsbrott och bedrägeri mot bolagets borgenärer. Rättegången mot Torsten Kreuger (Högbroforsmålet) är ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella fallen i svensk rättshistoria.

    Del 3 av 3.

  • Måndagen den 14 mars 1932 dominerades förstasidan på tidningar runt om i världen av samma nyhet: DEN SVENSKE INDUSTRIMANNEN IVAR KREUGER HAR SKJUTIT SIG. Nyheten ledde till panik på New York-börsen och kastade in Sverige i en ekonomisk kris. Kreugerkoncernen hade kontrollerat 60% av världens tändsticksfabriker och när Kreugerbolagen nu gick i konkurs såg många sina investeringar gå upp i rök. De som förlorade pengar menade att Kreugerkoncernen hade vilselett dem, genom att framställa Kreugerbolagens ekonomiska ställning som betydligt bättre än vad den i själva verket var. Ett av de bolag som gick i konkurs var Högbroforsens sågverk i Jämtland, där Ivar Kreugers bror Torsten varit direktör. Torsten Kreuger åtalades för bokföringsbrott och bedrägeri mot bolagets borgenärer. Rättegången mot Torsten Kreuger (Högbroforsmålet) är ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella fallen i svensk rättshistoria.

    Del 2 av 3.

    Musik i avsnittet:

    Cobalt av Scott Buckley, https://www.scottbuckley.com.au/library/cobalt/

  • Måndagen den 14 mars 1932 dominerades förstasidan på tidningar runt om i världen av samma nyhet: DEN SVENSKE INDUSTRIMANNEN IVAR KREUGER HAR SKJUTIT SIG. Nyheten ledde till panik på New York-börsen och kastade in Sverige i en ekonomisk kris. Kreugerkoncernen hade kontrollerat 60% av världens tändsticksfabriker och när Kreugerbolagen nu gick i konkurs såg många sina investeringar gå upp i rök. De som förlorade pengar menade att Kreugerkoncernen hade vilselett dem, genom att framställa Kreugerbolagens ekonomiska ställning som betydligt bättre än vad den i själva verket var. Ett av de bolag som gick i konkurs var Högbroforsens sågverk i Jämtland, där Ivar Kreugers bror Torsten varit direktör. Torsten Kreuger åtalades för bokföringsbrott och bedrägeri mot bolagets borgenärer. Rättegången mot Torsten Kreuger (Högbroforsmålet) är ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella fallen i svensk rättshistoria.

    Del 1 av 3.

    Musik i avsnittet:

    Relent av Kevin MacLeod, https://freemusicarchive.org/music/Kevin_MacLeod/Classical_Sampler/Relent

    Ghost Dance av Kevin MacLeod, https://freemusicarchive.org/music/Kevin_MacLeod/Classical_Sampler/Ghost_Dance

    Trio for piano, violin and viola av Kevin MacLeod, https://freemusicarchive.org/music/Kevin_MacLeod/Classical_Sampler/Trio_for_Piano_Violin_and_Viola

  • När Harry Schein fyllde åttio kunde han se tillbaka på en enastående karriär. Han hade kommit till Sverige som flyktingbarn under andra världskriget men snabbt gjort sig ett namn som företagsledare och kulturskribent, och hade som VD för Filminstitutet revolutionerat den svenska filmpolitiken. När Harry Schein dog, ett drygt år efter sin åttioårsdag, lämnade han efter sig en personlig förmögenhet på 29 miljoner. Han hade inga barn och snart uppkom en dragkamp om arvet. Hos Harry Scheins advokat hittades ett testamente där pengarna testamenterades till hans livskamrat Eva Fischer. I Harry Scheins villa i Danderyd hittades emellertid ett annat testamente fasttejpat under en köksbänk, där arvet istället gick till hans grannar. Eva Fischer hävdade att detta testamente var en förfalskning, och startade en rättsprocess mot grannarna. En rättegång om Harry Scheins sista vilja.

  • I februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

    Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?

    I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

    Del 4/4

  • I februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

    Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?

    I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

    Del 3/4

  • I februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

    Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?

    I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

    Del 2/4

  • I februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

    Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?

    I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

    Del 1/4

  • Öppet fall är en podcast från Lunds universitet om uppmärksammade rättsfall.

    Forskare från juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt.

    Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall som granskas, ibland ett uppmärksammat fall i svensk rättshistoria.

    Säsong 1:

    Thomas Quick (september 2019),

    Harry Scheins testamente (oktober 2019),

    Högbroforsmålet – rättegången efter Kreugerkraschen (november 2019),

    Kulturprofilen (december 2019)

    Premiär 10 september 2019!

    Musik: Nightfall av Scott Buckley, www.scottbuckley.com