Avsnitt
-
Hur har vårt sinne för vad som är proportionerligt förändrats den senaste tiden? Många vill ständigt bo större, tjäna mer, köpa mer och äta mer. Samtidigt som jordens resurser sakta sinar.
Världens åtta rikaste personer äger mer än de 3,6 miljarder människor som utgör den fattigaste hälften av världens befolkning, enligt hjälporganisationen Oxfam. Det är också en växande klyfta mellan fattig och rik, den tenderar att öka. Men det är inte bara när det gäller fördelningen av pengar i världen som ser oproportionerlig ut. I den rikare delen av världen äter vi allt mer, köper allt mer men mår oftast inte bättre för det. Hur har det blivit så här?
Gäst är Micael Dahlén, svensk ekonom, författare och professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
-
Varför verkar vi vara för evigt dömda att leva i en verklighet där högre social status ständigt är en lockelse?
Vad är status? Svaret blir olika beroende på vem du frågar. Men så gott som alla strävar efter att antingen behålla sin sociala status, eller att nå en annan högre status på något sätt. Det är ett socialt verktyg för människan. En markör som visar samhörighet eller avståndstagande till andra människor. Men hur medvetna är vi om hur stor roll detta spelar i våra liv egentligen?
Gäst är Jacob Östberg professor i reklam och PR vid Stockholms Universitet.
I reportaget berättar författaren Elsie Johansson hur det var att göra en lång och krävande resa från en social status till en annan.
-
Saknas det avsnitt?
-
Hur mycket, eller hur litet pengar vi har, påverkar hur vi agerar som människor. Amelia Adamo berättar om sina relationer där hon oftast varit den som haft sämst ekonomi, men nu är det tvärtom.
I reportaget berättar Johan Sjögren hur hans liv och relation påverkades av att han plötsligt vann flera miljoner på en trisslott.
-
Pengar och hur bra eller dåliga vi är på att hantera dom påverkar våra relationer i familjen och med våra vänner. Varför är det så svårt att prata om det?
En del är bättre än andra på att ta hand om sina pengar. De planerar inköp, sparar pengar och hamnar aldrig efter i att betala räkningar. Vad är det som gör att vissa inte klarar det? Och i hur hög grad påverkar vårt sinnelag för ekonomi våra relationer med andra?
Gäst är Elin Helander, kognitionsvetare som forskar på hur beteenden och ekonomi hänger ihop.
Reportage med Petra Stentagg, en av de främsta i Sverige på att hitta gratisprodukter.
-
Mycket blir bättre i vår värld. Men när det gäller klimatförändringar och miljöhot så ser det mörkare ut. Hur förhåller man sig till dystra rapporter om framtiden?
"There is always hope" säger Aragorn i filmen Sagan om ringen. Hoppet överger inte huvudrollsinnehavaren hur dyster situationen än var. Och till slut segrar han och hans vänner.
Men hur ser vi på vår situation ut idag? Hur gör vi för att hoppet inte ska överge oss om framtiden?
-
Ateist eller troende, hur olika är vi egentligen i hur vi ser på världen och verkligheten?
Kan behovet av att tro vara något grundläggande hos människan men att vi manifesterar det behovet på olika sätt?
Hur vår värld, universum, till och med hur vårt eget medvetande fungerar är ju knappast fullständigt utrett och förklarat. Alla luckor och glapp när det kommer till fullständiga förklaringar, vad öppnar det upp och möjliggör för tankar och idéer inuti oss?
-
Tröst är en livsviktig aspekt i våra liv. Det är något alla behöver, men som alla inte får. Hur mycket i våra liv går ut på att söka tröst på ett eller annat sätt?
Gäst är Marta Cullberg Weston, författare och psykolog som skrivit boken " Tröst och reparation, finn din egen tröstfunktion".
-
Att avstå från det jordiskt goda anses av vissa vara en dygd. Man vinner något på att göra det. Men vad?
Vi vill gärna tro att vi kommer få det bättre och bli lyckligare om vi får det vi vill ha. Men är det sant? Kan det vara så att det är tvärtom? Att vi mår bättre om vi frivilligt avstår från våra begär?
Gäst är Patricia Tudor Sandahl, som är psykoterapeut och författare. Hon är också ledare för retreat.
-
Lev i nuet. Ja, det gör vi. Det är svårt att göra något annat. Men finns det ett djupare sätt att göra det på? Ett sätt som kan bidra till att positivt förändra våra liv?
Gäst är Åsa Nilsonne, psykiater och författare till boken "Mindfulness i hjärnan".
-
Vänner kommer och går, förutom en del som består. Vad är det som avgör vilka vi blir vän med? Och vilka vi väljer bort.
Vänskap kan för många kännas så naturligt att vi sällan tänker på vad det är, hur den uppstår och när den bryts eller förvandlas. Kan man göra slut med en vän, som i ett kärleksförhållande? Vad är egentligen skillnaden på de två relationerna. Och hur mycket styrs vi av hur vår hjärna fungerar, när vi blir vän med någon?
Gäst är Britta Sjöström, journalist och författare till "Hjärnan bakom allt".
-
När anser vi att vi är lyckade, som personer? Och vad är det egentligen, en lyckad människa?
Alla har nog en mer eller mindre medveten bild av vad det är. Och kanske strävar vi mer än vi tror, efter att uppfylla just den bilden. Men vart kommer den ifrån? Vår uppfattning om när vi är lyckade.
Intervjupersoner i programmet är Jacob Östberg, som är professor i reklam och PR.
Isabelle Wahlf, RFSL ungdom.
Nicole B Ellison, professor i information vid University of Michigan.
-
Våra hem är fyllda av saker. Prylar. Ting som vi i många fall inte kan använda till något praktiskt. Och ändå kan de ha en enorm betydelse för oss.
Vi lever i ett materialistiskt samhälle, tron på att saker och ting gör oss till lyckliga människor är stor. Men hur sanningsenlig är den tron?
Gäst är konstnären Cilla Ramnek, medförfattare till bland annat "Ett eget rum", och "Nesting".
Övriga intervjupersoner är: John Magnus Roos, doktor i psykologi och lektor i företagsekonomi, vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet. Och Jacob Östberg, professor i reklam och PR vid Stockholms universitet.
-
Vi har alla känt hat någon gång. Och vanligtvis är det en avtagande känsla, som till slut försvinner. Men varför stannar hatet hos vissa? Vad är det man vinner när man inte slutar hata?
Intervjuperson är Liria Ortiz, psykolog, psykoterapeut och författare.
-
Vad är det som avgör vem man blir sexuellt attraherad av? Det är fortfarande ett mysterium. Men det finns åtminstone en underbyggd teori som förklarar gåtan till viss del.
Gäst är sociologen och kliniska sexologen Malena Ivarsson.
-
De tidiga grekerna ansåg att musiken var gudomlig, och kallade den musernas konst. Den hade hos orfiker och pytagoreer en magisk funktion för rening och läkedom, som katarsis.
Idag finns det såklart de som fortfarande anser att musiken har ett magiskt ursprung. Men även om man inte tror på det så är musikens kraft ett mysterium. Vad är det som får oss att vilja lyssna på musik så ofta som vi gör?
Intervjuperson är sångerskan och kompositören Katarina Henryson, medlem i sånggruppen Real Group, men hon framträder även i andra konstellationer bl a med Roland Pöntinen och i duo-format med cellisten Svante Henryson.
-
Det finns ett människovärde. Ett begrepp som säger att alla människor är lika värda. Men vad betyder det i praktiken? Är det inte så att vi oftast värderar människor helt olika, och utifrån andra faktorer än att vi alla skulle vara lika värda? Gäst är kulturjournalisten och författaren Per Wirtén.
Principen ”alla människor är lika mycket värda”, är något som säkert många ställer sig bakom. Men i många fall följer vi inte alls den princpipen. Vad är egentligen en människa värd i vårt samhälle? Det handlar Oförnuft och känsla om i säsongens första program.
Gäst är journalisten och författaren Per Wirtén som har varit chefredaktör för Arena och skriver nu för bland andra kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han har dessutom skrivit flera böcker om sociala och politiska frågor.
Om du redan hört programmet och vill veta mer om Brené Browns föredrag "The power of vulnerability" (sårbarhetens kraft), som hon höll på Ted Talk, så finns här en länk till detta: https://www.youtube.com/watch?v=iCvmsMzlF7o
Brené Brown är en amerikansk doktor i sociologi, research professor vid University of Houston Graduate College of Social Work, författare och föreläsare.
-
Långt innan civilisationen startade så skapade människan konst och utsmyckade hem och redskap. Det ska vara skönt och vackert för människan. Det är tydligt. Men det någon tycker är vackert, kan en annan se som fult. Vad är vad? Ligger skönheten i betraktarens öga eller finns det något objektivt vackert i världen?
Medverkande är Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Tobias Barenthin Lindblad, förläggare och gatukonstguide.
-
På olika sätt har människan berusat sig i olika kulturer i tusentals år. Skälen till att man väljer att berusa sig är många och för vissa ibland oklart. Men något finns där som får oss att vilja lämna den nyktra, och rationellt ordnade världen. Kan det finnas en nytta med det "onyttiga" ruset?
Medverkande är författaren Susanna Alakoski och Kristian Petterson, lärare i kursen "Droger, religion och kultur" på Stockholms Universitet.
-
En persons självupptagenhet och överdrivna tro på ens förmåga kan ligga till grund för att åstadkomma stora saker i livet. Människor som lyckas bra inom till exempel sport, politik och i affärsvärlden kan ha större narcissistiska drag i sin personlighet än genomsnittet hos en befolkning. Narcissism kan på ont eller gott vara motorn i livet.
Medverkande personer är Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, och Aina Lesse, bloggare och programledare som blev känd för många efter sin medverkan i dokusåpan Paradise Hotel där man filmas 24 timmar om dygnet.
-
Finns det skillnader i hjärnan mellan män och kvinnor? Följ med Helena von Zweigbergk i turerna kring varför det är viktigt att veta om skillnaden mellan män och kvinnors beteende sitter i hjärnan eller mest någon annanstans. Medverkande är Ivanca Savic-Berglund, professor i neurologi, och Ann-Christine Roxberg, präst som kom ut som transsexuell efter att ha levt med hemligheten i 57 år.
- Visa fler
