Avsnitt
-
Att upptäcka cancer tidigt i förloppet är ofta avgörande för utgången, och den första vårdkontakten för de flesta är vårdcentralen. Elinor Nemlander är nationell samordnare för tidig cancerupptäkt och själv specialistläkare i allmänmedicin. Hör henne berätta om hur primärvården ska kunna bli bättre på att diagnosticera cancer, men också varför screening för alla inte nödvändigtvis är en bra idé.
-
Förskrivningen av östrogen mot klimakteriebesvär har ökat och det råder brist på de läkemedel som tas via huden. Men kan man inte lika gärna ta tabletter istället? Det undrade en lyssnare. Professor Magnus Ingelman Sundberg förklarar hur beredningsformen kan påverka effekten samt ger fler exempel på faktorer som har betydelse, som njurfunktion, andra mediciner och vad man ätit innan.
-
Saknas det avsnitt?
-
Hur dog egentligen medlemmarna i Andréexpeditionen år 1897? När läkaren, författaren och forskaranknutna Bea Uusma gästade Medicinvetarna första gången hade hon redan ägnat 20 år åt mysteriet. Sedan dess har hon tilldelats sitt andra Augustpris för sina böcker om Andréexpeditionen. Hör henne berätta om hur hon med hjälp av modern teknik bland annat arbetat med att tyda svårt skadade dagböcker för att förstå mer.
-
Det finns många föreställningar om viktminskning och hälsa, och ibland ganska svaga evidens. Hör dietisten och forskaren Liisa Tolvanen svara på om det är dumt att jojobanta, och om det stämmer att man kan gå ner i vikt av att dricka äppelcidervinäger.
-
Få läkemedel har förbättrat så många människors livssituation som kortison. Det menar professor emeritus Sam Okret, vars forskning handlat om att förstå kortisonets verkningsmekanismer. Hör honom berätta mer om hur det hjälper vid allt från eksem till KOL och reumatiska sjukdomar men också om problematiska biverkningar.
-
Våldsamt eller hårdhänt sex verkar ha ökat bland unga, stämmer det? Nydisputerade forskaren Frida Larsson har forskat om både frivilligt och ofrivilligt hårdhänt sex. Hör henne svara på veckans lyssnarfråga.
-
Våren 2026 skedde ett utbrott av hantavirus ombord på ett fartyg där flera personer avled. Professor Hans-Gustaf Ljunggren reder ut varför det inte är sannolikt att hantavirus kommer att orsaka en ny pandemi, och förklarar kopplingen till vår inhemska sorkfeber som orsakas av ett liknande virus.
-
Att kunna känna av vad som är på väg ut ur tarmen är en viktig funktion, inte minst socialt. Förmågan kan vi tacka flera olika nerver för, berättar forskaren Greger Lindberg. Hör mer om hur det fungerar, vad som kan gå snett och hur förmågan kan tränas upp.
-
Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otäckt ut vilket lett till många missförstånd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utåt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste forskningen.
-
Många våldsverkare har varit i kontakt med psykiatrin innan de begått brott. Finns det forskning som undersöker om det i förväg går att ringa in vem som riskerar att begå våldsbrott? Ja, det finns skattningsinstrument och de skulle kunna användas mer, menar överläkaren och forskaren Jonas Forsman.
-
Lågt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berätta om riskerna med lågt blodtryck och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, ett tillstånd som bland annat ger hjärtklappning och ökad risk för svimningar och som drabbar patienter med post-covid. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandling.
-
Nyligen kunde vi läsa om ett utbrott av hjärnhinneinflammation i engelska Kent där två unga avled. Hör infektionsläkaren och forskaren Catherine Isitt berätta om diagnos och behandling, och varför det ofta är unga som drabbas.
-
Så gott som alla människor drabbas förr eller senare av sorg. Det är alltid en mer eller mindre omskakande upplevelse, men i vissa fall kan sorgen leda till hälsokonsekvenser på längre sikt. Professor Ulrika Kreicbergs har i sin forskning särskilt studerat sorg hos föräldrar som förlorat ett barn, men också hur man kan prata om döden med barn som har en dödlig sjukdom.
-
En lyssnare som drabbats av artros i båda knäna hörde av sig för att få veta mer om moderna behandlingsmetoder. Forskningsspecialist Cecilia Aulin har forskat om artros i mer än 15 år och fick till att börja med svara på frågan: Vad är artros egentligen?
-
Ämnet pedofili väcker starka känslor hos många, med rätta, men att skjuta problematiken ifrån sig räddar knappast någon som är utsatt. Docent Christoffer Rahm har i många år utvecklat metoder för att identifiera och behandla personer med pedofil böjning. Forskningsmålet: Att förebygga övergrepp.
-
Vården av personer med astma förändrades i grunden när kortisonpreparaten kom på 1980-talet. Men kortison kan orsaka biverkningar, och idag kan vissa med svår astma istället bli hjälpta av biologiska injektioner. Forskaren Marit Westman berättar mer om hur de fungerar, och när det är befogat att använda dem.
-
Det kan räcka med 10-100 viruspartiklar och de sprids även i luften. Men har du tur så tillhör du dem som har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjuka. Professor Lennart Svensson berättar mer om vad vi vet om norovirus och andra magsjukor samt hur man kan skydda sig.
-
Att tala med en patient om svåra ämnen, som suicidtankar eller våld i nära relation och liknande, kan säkert kännas skrämmande för många i vården, inte minst om man är nyexaminerad. Kan man använda virtuella patienter, kanske med hjälp av AI, för att träna sig? Det undrade en lyssnare, svar ges av forskaren Joachim Eckerström.
-
Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.
-
I januari presenterades nya kostråd i USA. Delar av råden är i linje med tidigare rekommendationer, som högt intag av frukt och grönsaker. Men andra är motsatta, exempelvis förespråkas ett högre intag av protein, där rött kött pekas ut som en viktig källa. Vad gäller, enligt den kunskap vi har idag? Professor Mai-Lis Hellénius ger svar.
- Visa fler
