Avsnitt
-
Försvarsmakten har behov av att fler kvinnor väljer en karriär inom myndigheten men har svårt att behålla dem. Monia Lougui, FOI, ser i sin forskning att det går inte att enbart titta på den egna organisationen för att förstå varför kvinnor väljer bort en karriär utan man behöver även titta på vilka externa faktorer som lockar kvinnorna att lämna. En social faktor som påverkar kvinnors karriär inom Försvarsmakten är att det är svårare för kvinnorna att bygga de nätverk om behövs.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Skiljer sig medborgarnas vilja att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst i krig beroende på om man har utländska bakgrund eller inte? Nej, säger Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola, som studerar civilsamhället i kris och krig. Försvarsviljan är väldigt hög hos hela befolkningen och har varit sedan 1960-talet. Både personer med utländsk bakgrund och resten av befolkningen är väldigt villiga att göra insatser i både samhällskris och krig.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Saknas det avsnitt?
-
Rosmari Engberg började odla i två pallkragar för åtta år sedan. Numera är odlingen en passion och ett sätt att stärka sin egen hemberedskap. Alla kan odla är Rosmari tydlig med, oavsett om det är i en kruka på fönsterbrädet, på en balkong eller i en trädgård. Det viktiga är att sätta igång, prova och därmed få kunskap och erfarenhet. Och samtidigt gör du en insats för din egen och samhällets beredskap i händelse av kris och krig.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Den svenska självbilden är att vi är ett jämställt land. Men hur väl stämmer den bilden? Susannah Sjöberg, Sveriges Kvinnoorganisationer, beskriver de förändringar som den svenska kvinnorörelsen åstadkommit genom att kvinnor organiserat sig men belyser också att det idag finns ett ökat motstånd mot jämställdhetsarbetet. Kvinnor behöver fortsätta samlas för att driva frågor som är viktiga för att öka jämställdheten.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Vad är demokrati? Det reder Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, ut. I Sverige är demokratin fortsatt stark men om vi inte förstår vad demokrati är kan vi heller inte veta när den hotas. Demokrati är ett system för att fatta kollektiva beslut och ger oss verktyg för att fredligt hantera de oenigheter vi har om vad som utgör det goda samhället. Vi som samhällsmedborgare behöver ta ansvar för att engagera oss i vår demokrati och hjälpas åt att tillsammans utveckla den.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
2017 tog förinteleseöverlevaren Hédi Fried initiativ till demokratisatsningen #vimåsteprata som ett sätt att stärka folkbildningens demokratiarbete. Kajsa Wiktorin jobbar med satsningen och berättar om hur man jobbar med att skapa aktiviteter för att människor ska kunna bilda sig, fördjupa sig i lite svåra frågor och prata med varandra. Kajsa trycker på vikten av att samtala respektfullt, att lyssna på varandra och vara nyfikna på andras ståndpunkt för att vi ska kunna prata om vilket samhälle vi vill ha. Demokratin behöver vårt engagemang och vi kan alla bidra till att stå upp för demokratin.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Under 100 år har kvinnor engagerat sig i Lottakåren för att både civilt och militärt skydda Sveriges frihet och säkerhet. Under beredskapstiden lyftes Lottakårens verksamhet ofta fram i den samtida pressen. Jennifer Bergström läser militärhistoria på Försvarshögskolan och i sin kandidatuppsats skrev hon om hur pressen beskrev Lottakåren. Pressen berättade om den verksamhet som organisation hade och lottor beskrevs som aktiva och duktiga. Jennifer lyfter också hur lika engagemanget och bredden i möjligheter att engagerar sig är väldigt lika då som nu.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Överste Pernille Undén, flottiljchef Upplands flygflottilj F16, berättar om sina erfarenheter av att som kvinna arbeta i en mansdominerad miljö. För Pernille är det viktigt att vara en förebild för unga kvinnor och visa på att det går att göra karriär inom Försvarsmakten. Efter över 30 år i tjänst har hon ett och annat tips att dela med sig av. På sitt eget förband jobbar hon med att få sina anställda att ha jämställdhetsglasögonen på sig i vardagen men det är också som kvinna utmanande att driva de frågorna.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Det civila försvaret har till uppgift att skydda civilbefolkningen, säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar och stödja Försvarsmakten. Johan Hjelm, MSB, är tydlig med att det förändras inte när vi blir medlem i Nato. Skillnaden blir att omfattningen blir större när vi behöver ta höjd för att förutom vår egen befolkning och Försvarsmakten också behöver ta hand om våra allierades militära förband.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Försvarsmakten har som mål att öka andelen kvinnor men utvecklingen går långsamt. Frida Linehagen har i sin avhandling utforskat anledningarna bakom den långsamma utvecklingen och kopplar den till ett motstånd mot förändring på strukturell, organisatorisk och professionell nivå. Till exempel såg Frida att kvinnor valde att anpassa sig för att passa in i normen istället för att bidra med att annat perspektiv som just kvinna. Medan däremot männen inte ser jämställdhetsproblematiken som stor eftersom de själva är en del av majoriteten
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Nästan 110 000 tjejer och killar födda 2006 ska snart svara på mönstringsunderlaget som ligger till grund för om man blir kallad till mönstring. Per Andersen Helseth från Plikt- och prövningsverket berättar vilka skyldigheter ungdomar har kopplat till mönstringsunderlaget och vilka typer av frågor som ställs. En majoritet av föräldrar har god kunskap om mönstringsunderlaget men Per lyfter vikten av att vuxna som har ungdomar i sin närhet pratar om mönstringen för att hjälpas åt att sprida kunskap.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Sexuellt våld mot kvinnor ökar i krig och konflikter. Så även i Ukraina. Det handlar om våldtäkter men även andra typer av sexuellt våld. Det skapar trauman och även om myndigheterna har agerat snabbt för att dokumentera så visar erfarenheter från andra krig att det kan ta lång tid innan kvinnor vågar söka rättvisa. Mariia Kozubska jobbar på Kvinna till Kvinna och berättar om kvinnors vardag under kriget och hur ett starkt civilsamhälle har ställt om för att möta de behov som kriget skapar. Samtalet är på engelska.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Kvinnors bidrag till samhällsutvecklingen är ett område som behöver stärkas och Stockholms kvinnohistoriska arbetar med att göra kvinnohistoria till allmänbildning. Anna Tascha Larsson är museichef och trycker på vikten av att synliggöra kvinnors bidrag för att ge en bredare kontext till vår historia, inte minst för att förstå vår samtid. Anna berättar om hur museet arbetar med att visa kvinnohistoria i vardagen och ger dig tips på hur du kan bidra till att stärka historiebeskrivningen med fler berättelser om kvinnors liv.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Lisa Bjurwald, journalist och författare, har mött Ukrainska kvinnor som berättar om sin utsatthet men också sitt starka motstånd. Även i Rysslands krig i Ukraina används våldtäkt och andra sexuella övergrepp som ett verktyg för att skapa rädsla och paralysera samhällen. Övergreppen skapar osynliga trauman och många gånger tar kvinnan på sig ansvaret för att det hänt. Ukraina samlar in information om övergreppen som del av sin registrering av krigsbrott. Trots detta är kvinnorna en stor del av att upprätthålla det civila samhället, och många strider också som soldater. Även kvinnor som gjort det svåra valet att fly landet kämpar på sitt sätt för att hjälpa sitt land.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Schillerska gymnasiet i Göteborg är vinnare av Skolornas Fredspris 2023. Priset innebär ett kunskapslyft för både elever och lärare under ett helt år som stärker skolans demokratiarbete. Schillerska har en tradition av samhällsengagemang och priset innebär en möjlighet att lägga fokus på och få stöd i att hitta nya sätt att knyta ihop historien med nutiden för att skapa förståelse och engagemang för demokratifrågorna. Rålambshovsskolan, Stockholms stad, vann priset 2022 och har under året sett hur priset har skapat engagemang hos eleverna och bidragit till en större förståelse för vikten av att värna demokratin.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
I forskningsprojektet För alla eventualiteter har Elias Melander, Göteborgs universitet, intervjuat 20 svenskar som redan innan pandemin förberett sig på olika störningar i samhället. De preppar som ett sätt att trygga framtiden utifrån hur störningar i olika delar av samhället kan påverka dem. Prepping, menar Elias, innehåller en repertoar av saker, förhållningssätt, praktiker och föreställningar som tillsammans utökar den enskildes handlingsutrymme i en kris. Varför man preppar handlar vanligen antingen om att man ser ett individuellt ansvar för att klara en kris, alternativt ett behov av att visa solidaritet där prepping innebär att samhällets resurser kan riktas mot att hjälpa andra som behöver det mer.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Del sju av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap.Som ledare har vi till uppgift att leda en grupp individer mot ett mål. Det är ledarens uppgift att skapa förutsättningar för gruppen att kunna nå målet. En grund för att lyckas med att nå målet är att bygga starka lag med hög tilltro till varandra och som kan hantera konflikter. Då kan gruppen fokusera på uppgiften istället för sina relationer.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Som ledare kommer vi att hamna i pressade situationer där vi behöver fatta beslut snabbt och inte kan inkludera våra medarbetare som vi gör i vardagen. I en pressad situation, precis som i vardagen, handlar det om att anpassa sig efter kontexten. David Bergman, Försvarshögskolan, visar på att om vi ska kunna hantera en pressad situation utan att bli handlingsförlamad och kunna fatta välgrundade beslut behöver vi öva.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Del fem av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap.En ledare kan ha många bra kvalitéer och beteenden men ändå vara destruktiv i sitt ledarskap. Forskning visar att negativa beteenden ofta får större effekt påmedarbetare och organisationen. I det här avsnittet fokuserar vi på vilka ledarbeteenden som uppfattas som destruktiva, vilka effekter de får och vad du som ledare kan göra för att hantera dina destruktiva beteenden.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Del fyra av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap.En ledares faktiska beteende och hur framgångsrikt det blir beror på en samverkan mellan individ, omgivning och situation. Våra beteenden tolkas av de vi leder som att vi har en viss ledarstil. I ledarskapsmodellen delas ledarstilarna in i tre olika typer av ledarbeteenden; destruktiva, konventionella och utvecklande beteenden. Klara Rapp hjälper oss att förstå hur konventionella och utvecklande ledarskapsbeteenden skiljer sig åt och hur du kan stärka dina utvecklande beteenden för att ditt team ska kunna arbeta så effektivt som möjligt.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
- Visa fler