Avsnitt
-
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag fyller Konsthistoriepodden 6 år!
Det vill vi förstås fira tillsammans med er!
Vi startade podden mitt under pandemin, när museer, konsthallar och andra kulturinstitutioner höll stängt. Idag är det nästan svårt att föreställa sig, men då var det en verklighet som präglade hela kulturlivet. Att kulturinstitutionerna skulle stänga sina dörrar kändes lika otänkbart då som det gör nu. Mitt i den tiden föddes Konsthistoriepodden.
För att uppmärksamma födelsedagen släpper vi idag ett nytt Samtal pågår: Årets tågluff. På midsommarhelgen tar vi oss till Palermo för att därifrån tågluffa hem genom Europa, med många stopp längs vägen. Självklart får ni följa med på resan! Mer om våra planer berättar vi i dagens avsnitt.
Och när vi ändå är på väg vill vi passa på att tipsa om några tidigare avsnitt som knyter an till vår färd genom Italien, Österrike, Tjeckien och Tyskland:
— Avsnitt 25: Artemisia Gentileschi, Judith halshugger Holofernes — Avsnitt 31: Laokoongruppen — Avsnitt 41: Michelangelo, Yttersta domen — Avsnitt 20: Gustav Klimt, Adele Bloch-Bauer I — Avsnitt 28: Rafael, Sixtinska madonnan — Avsnitt 43: Oskar Schlemmer, Bauhaustrappan
Vi vill också passa på att rikta ett varmt tack till er alla som tar er tid att lyssna på oss. Vi vet att många av er har varit med ända sedan starten och följt oss på våra konsthistoriska upptäcktsfärder genom åren. Det är tack vare er som Konsthistoriepodden finns och fortsätter att utvecklas.
Utan er – ingen Konsthistoriepodden.
Nu ser vi fram emot nya avsnitt. Vi hörs snart!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Saknas det avsnitt?
-
Den här gången tar vi oss an Sandro Botticellis Primavera (Våren), ett av den italienska renässansens mest inflytelserika verk och ett av konsthistoriens mest gåtfulla bildskapelser.
Kanske kan det tyckas sent på året för ett avsnitt om våren. Men Botticellis berömda målning tolkas som en allegori över årstidens gradvisa framväxt, från de kyliga vårvindarnas ankomst till ögonblicket då de sista molnen skingras och naturen träder in i sin blomstrande tid. Just därför känns den särskilt passande så här års, när våren långsamt övergår i sommar och vi väntar på varmare dagar.
I avsnittet fördjupar vi oss i ett verk som i århundraden har förbryllat betraktare och forskare. Vi undersöker hur Botticelli sammanför motiv från den grekiska och romerska mytologin med kristna bildtraditioner, och hur målningen samtidigt bär spår av såväl flamländska gobelänger som antikens och renässansens litteratur.
Vi berättar också om teorin att Primavera skapades som en bröllopsgåva och diskuterar vilka föreställningar om kärlek, dygd, kyskhet och äktenskap som verket kan ha förmedlat till den unga bruden.
Följ med till Florens under det sena 1400-talet och upptäck ett av renässansens mest fascinerande konstverk.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi vet att många av er uppskattar när vi delar våra egna tankar om verken; vad som fångar vår blick, vilka detaljer vi fängslas av och hur vi tolkar bilderna.
Därför återvänder vi nu till George Bellows målning Stag at Sharkey’s och tittar närmare på allt det som fortsätter att fascinera oss. Det är ett verk som aldrig tycks bli färdigt att upptäcka. Ju längre man stannar kvar i bilden, desto fler ansikten, uttryck och berättelser träder fram.
I det här avsnittet samtalar vi om publikens många skiftande uttryck och reaktioner, om målningens täta atmosfär och om de små detaljer som ger verket dess liv och nerv.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här avsnittet av Konsthistoriepodden kliver vi rakt in i George Bellows intensiva New York i början av 1900 talet, en stad fylld av rörelse, klasskillnader, våld och modernitet. Med utgångspunkt i målningen Stag at Sharkey’s från 1909 undersöker vi hur Bellows fångade en rå och fysisk verklighet, långt från idealiserade konstmotiv. Vi möter boxare i kamp, en publik som både fascineras och fördöms, och en konstnär som valde penseln framför en möjlig idrottskarriär. Avsnittet handlar om mer än boxning: det handlar om kropp, maskulinitet, stadens puls och vår egen dragning till dramatiska och obekväma bilder. Genom Bellows liv, Ashcan skolans realism och den amerikanska modernismens framväxt ser vi hur konsten kunde bli ett sätt att skildra samhällets mest laddade ögonblick. Bellows är kanske ett mindre känt namn för svenska lyssnare, men hans konstnärskap fångar en tid då både samhället och konsten stod mitt i dramatisk förändring. Vi berättar också allt om Bellows, om den legendariske boxaren Tom “Sailor” Sharkey som gav namn åt den ökända klubben Sharkey’s, och om varför ordet stag blev en del av målningens titel. Ett avsnitt om svett, storstad, modernitet och konsten som slog lika hårt som nävarna i ringen.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I vårt senaste poddavsnitt besöker vi Rubenshuis i Antwerpen, som är den flamländska konstnären Peter Paul Rubens hem och ateljé (1577–1640). I dag är Rubenshuis både museum, upplevelsecentrum och forskningscentrum – en plats där besökare kan komma nära konstnärens liv och arbete, samtidigt som internationell forskning om Rubens och hans samtid bedrivs. Här levde och verkade en av barockens mest inflytelserika konstnärer, vars internationella nätverk, diplomatiska uppdrag och omfattande verkstad kom att prägla både flamländsk och europeisk konsthistoria.
Vi intervjuade intendenten för forskning, fil. dr. Abigail D. Newman, som berättar om Rubens personlighet, hans hem och ateljé samt hans betydelse för flamländsk och internationell barockkonst. Vi samtalar också om hur Rubens konstnärliga arbete kan förstås i relation till hans personlighet, utifrån vad källmaterialet faktiskt berättar om honom. Dessutom talar vi om hennes egen forskning om flamländska konstnärer som under tiden för de spanska Nederländerna flyttade till Spanien och etablerade karriärer där.
Avslutningsvis diskuterar vi Rubens ofullbordade målning Henri IV:s belägring av Amiens, som finns på Göteborgs konstmuseum, och reflekterar, något skämtsamt, över frågan om det någonsin är en god idé att låta någon annan måla färdigt ett mästerverk.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nytt poddavsnitt ute! Vi har spanat in utställningar vi drömmer om att se under 2026 – i Norden, Europa och också en i USA. Det blir allt från renässansens perfektion till performance, konst i industrimiljöer och verk som nästan aldrig lämnar sina museer.
I Norden tar vi upp Basquiat – Headstrong på Louisiana i Danmark, en utställning som fokuserar på Jean-Michel Basquiats teckningar på papper från början av 1980-talet. I Oslo visas Edvard Munch & The Chocolate Factory på MUNCH, där de målningar som Munch gjorde för Freias chokladfabrik 1923 presenteras tillsammans med skisser och arkivmaterial. I Sverige finns den fasta installationen Tidens rum – Vadstena klosterkyrka 1470 på Sancta Birgitta Klostermuseum, där kyrkorummet visualiseras med hjälp av ljud, bild och digital teknik.
I Europa pratar vi om Van Eyck: The Portraits på National Gallery i London, där alla Jan van Eycks bevarade porträtt visas samlade. I Florens visas Rothko in Florence på Palazzo Strozzi med två satellitutställningar, där Mark Rothkos måleri sätts i relation till den italienska konsttraditionen. På Musée d’Orsay i Paris arrangeras Mary Cassatt: The Choice of Independence, en utställning som samlar målningar, pasteller och grafik från hela hennes karriär. I Rom visas Cartier and Myths på Kapitolinska museerna, där Cartiers smycken presenteras i dialog med antikens bildvärld.
I USA tar vi upp Raphael: Sublime Poetry på The Metropolitan Museum of Art i New York, den första heltäckande presentationen av Raphael som har visats i USA, med verk inlånade från samlingar i Europa och Nordamerika.
Lyssna om du vill få reslust, konstlust och en lista att spara inför 2026. Finns där poddar finns eller via link i bio!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Brygg en kopp te och luta dig tillbaka, det här är ett poddsamtal att verkligen njuta av! Under vår resa till Nederländerna gjorde vi ett stopp på Museum Het Rembrandthuis i Amsterdam, där museichefen Epco Runia bjöd oss på ett fantastiskt samtal. Ja, vi vet att det är ett långt avsnitt, men man kommer verkligen Rembrandt nära inpå livet. Efteråt känns det nästan som om man själv har lärt känna den berömde 1600-talskonstnären.
Epco Runia tecknar ett levande personlighetsporträtt där vi inte bara möter Rembrandt som konstnär och entreprenör, utan också som människa. En människa som periodvis mådde mycket dåligt och som inte alltid framstår i särskilt smickrande dager.
Han berättar om Rembrandts liv, om huset där han bodde under cirka 20 framgångsrika år, och om den nära konkursen 1656 som ledde till det berömda handskrivna inventariet, där Rembrandt själv listade alla sina ägodelar. Just detta dokument har varit avgörande vid rekonstruktionen av huset och dess inredning.
Avsnittet spelades in en varm dag med öppna fönster. I bakgrunden anar man Amsterdams pulserande gatuliv – the hustle and bustle – samtidigt som vi befinner oss inne i Rembrandts hus på Jodenbreestraat 8. Det skapar en levande känsla av hur det var när konstnären själv levde och arbetade här på 1600-talet, mitt i stadens brus.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt ska vi tala om en målarstil som vi upplever inte står särskilt högt i kurs hos den svenska publiken, trots att våra konstmuseer är fyllda av just denna konst: Düsseldorfmåleriet. Vi går till botten med hur Düsseldorf en gång i tiden var ett internationellt varumärke för modern och högkvalitativ konst och var denna modernitet egentligen låg.
Men framför allt ägnar vi oss åt motivet: mordet på de två engelska prinsarna av huset York i Towern i London. Ett populärt motiv inom 1800-talets historiemåleri, där prinsarnas mystiska försvinnande år 1483 har eggat konstnärers fantasi i generationer. Motivet är historiskt till sin yta, men bygger till stor del på William Shakespeares pjäs Rikard III.
Vad var det egentligen som hände i Towern? Vad vet vi om händelserna och om prinsarnas öde? Och vad vet vi om Rikard III – barnens farbror, som Shakespeare målade upp som den fulländade skurken, beredd att utan hänsyn ge order om att beröva sina brorsöner livet?
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
På söndag är det äntligen vintersolstånd och vi går mot ljusare tider! Efter veckor av mörker och regn i Göteborg längtar vi så fruktansvärt efter solen att vi ville samtala om konstverk som skildrar solljus på ett så vackert och naturtroget sätt att de får oss att minnas hur sommarens ljus och värme faktiskt känns…
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi återvänder till Joan Semmels konstnärskap och fördjupar oss i nakenhetens roll i hennes verk. I detta sammanhang återkopplar vi även till andra arbeten som vi övervägde att inkludera i avsnittet, men som av praktiska skäl, inte minst sociala mediers restriktioner kring sexuellt innehåll, visade sig omöjliga att publicera.
Bland annat diskuterar vi hennes” Erotic Series” från 1970-talet, där Semmel utgick från fotografier som hon har tagit av heterosexuella par i sexuella akter och därefter omvandlade dessa till målningar. Resultatet är bilder som inte är idealiserade utan realistiska, men som samtidigt förhåller sig medvetet estetiserade.
Vi jämför Joan Semmels sätt att återta blicken på den kvinnliga kroppen med den svenska fotografen Eva Klassons närstudier av sin egen kropp under samma period. Båda konstnärerna skapar på olika vis kroppsliga landskap som får oss att reflektera över både motivet och den blick vi själva riktar mot den mänskliga kroppen, den kropp vi bebor men som ändå stundtals kan framstå som främmande.
Vi samtalar dessutom om den betydelsefulla distinktionen mellan naked och nude, och om hur Semmel själv resonerar kring denna skillnad.
Och slutligen delar Alexandra Fried Magnusson med sig av sitt möte med Joan Semmel på en Finissage i New York år 2019.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens avsnitt lyfter vi fram den amerikanska konstnären Joan Semmel, en konstnär som många i USA känner till, men som ännu inte fått sitt genombrott i Sverige. Under våra resor har vi sett hennes verk på flera av de stora museerna och blivit allt mer fascinerade av hennes konstnärskap. Därför kändes det helt rätt att ägna ett avsnitt åt hennes konst.
Joan Semmel föddes 1932 i New York, där hon fortfarande är verksam. Hon inledde sin bana som abstrakt expressionist men blev snart en av de tidiga feministiska konstnärerna som utmanade den traditionella bilden av den kvinnliga kroppen i konsten. Under sina mer än sex decennier som konstnär har kroppen, ofta hennes egen, varit ett återkommande motiv.
I avsnittet fördjupar vi oss i ett av hennes senare, introspektiva självporträtt: ”Skin Patterns” från 2013. Här utforskar Semmel kroppens förändring över tid och hur dessa förändringar påverkar självbild och identitet. I målningen möter hon, och låter oss möta, den åldrande kroppen utan försköning, men med en stark estetisk närvaro.
Genom att rikta blicken mot den äldre kvinnokroppen utmanar hon samtidens skönhetsideal, där det finns en fixering vid ungdomlighet och åldrandets fysiska spår länge varit tabubelagda.
I sin konst återtar Joan Semmel blicken på kvinnokroppen, som inte finns till för att behagar, samtidigt som hon ger det levda livet och tidens spår på kroppen värdighet och kraft.
I USA räknas Joan Semmel som en central gestalt inom den feministiska konsthistorien och hon har ställt ut på några av landets mest betydelsefulla institutioner, bland annat MoMA PS1 och The Whitney Museum of American Art.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt återvänder vi till Gent i Belgien och får i konservatorsateljén på Museum voor Schoone Kunsten Gent följa arbetet med restaureringen av den berömda van Eyck altartavlan som målades för San Bavo-katedralen i Gent. Konservatorn Kathleen Froyen berättar om de praktiska och svåra beslut som styr hur målningen bevaras och hur nya detaljer kommer fram när övermålningar tas bort och tekniska undersökningar görs. Vi pratar om vad infrarödbilder och röntgen visar, om oväntade insikter i van Eycks arbetsmetoder, om dyrbara pigment som förändrats med tiden och om den fortfarande försvunna panelen från stölden 1934. Ett avsnitt för dig som vill förstå hur ett ikoniskt och världsberömt konstverk faktiskt restaureras i praktiken!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Missade du vårt föredrag för Hasselbladstiftelsen som vi höll inom ramarna för Göteborgs kulturkalas på Göteborgs stadsbibliotek i somras? Då har du nu möjlighet att lyssna på detta föredrag som ett poddavsnitt!
En konstsalong var från början en konstutställning – ofta arrangerad av konstakademier eller privata värdar – där konst visades för en bred publik. Men salongen blev snart mycket mer än så. Den utvecklades till en levande social och intellektuell mötesplats, där människor samlades för att diskutera konst, idéer och samtidens frågor. Hur har detta fenomen påverkat vår syn på konst och kultur? Och varför kom just salongen att bli en så central plats för konstnärliga och samhälleliga samtal? I detta avsnitt tar vi er med oss genom konstsalongens rika och spännande historia – från praktfulla utställningar i 1700- och 1800-talets Paris till dagens samtida salonger. Vi berättar hur salongerna inte bara visade upp konst, utan också fungerade som en arena för debatt, idéutbyte och kulturell påverkan. De formade såväl konstnärliga uttryck som publikens smak och blev en drivkraft i det kulturella livet. Detta avsnitt ger en inblick i hur konstsalongens arv fortfarande präglar konstvärlden – och varför den än i dag väcker nyfikenhet och engagemang.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I slutet av juni hade vi det stora nöjet att träffa Peter Schmidt – teolog, professor emeritus och tidigare präst i St. Bavo-katedralen i Gent. Av en tillfällighet fick han på 1990-talet i uppdrag att ta fram en ny guidebok om Gentaltaret, och sedan dess har han skrivit flera böcker om Jan och Hubert van Eycks berömda altartavla.
Vi samtalar om verkets betydelse, svårigheterna kring attribuering, teknik, raminskriptioner – men också om konst som väcker känslor och hur det är att arbeta så nära verk som dessa. Vi kommer förstås också in på van Eyck-forskningens klassiska fallgropar – och råkar kanske själva halka i ett par. Dessutom är vi inte alltid överens – och det är då det blir som mest intressant!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I somras reste vi till Köln och besökte den magnifika Kölner Dom – en av Europas främsta gotiska katedraler. Grundstenen lades den 15 augusti 1248 på den plats där en tidig kristen basilika från romartiden tidigare stått, i den forna romerska kolonin Colonia Claudia Ara Agrippinensium – på latin "Den klaudiska kolonin med altaret till Agrippinas ära", oftast kallad enbart Colonia.
Vid denna tid ville man uppföra en katedral värdig att hysa de tre vise männens reliker, vilka 1164 fördes från Milano till Köln av ärkebiskop Rainald von Dassel under kejsar Barbarossas italienska fälttåg. Den nya katedralen skulle följa de mest avancerade arkitektoniska idealen från samtidens franska gotik, med förebilder i bland annat Chartres och Reims.
Varför bygget dröjde ända till 1880 innan det fullbordades, vad som hände med katedralen under ockupationstiden och andra världskriget, samt hur det kom sig att Gerhard Richter år 2007 skapade ett nytt färgfönster – allt detta får du veta i detta poddavsnitt.
Eftersom katedralen ligger i Alexandra Herlitz' hemtrakter är det hon som vägleder oss genom dess rika och komplexa historia, medan Alexandra Fried kompletterar med sin expertis inom medeltida skulpturkonst, representerad i domkyrkans inre.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under nazisterna etablerades en anti-kanon med konstverk som kallades ”Entartete Kunst” - degenererad konst.
Verk av modernistiska konstnärer ställdes ut i en turnerande utställning, där de hånades och förlöjligades. Samtidigt utfärdades yrkesförbud till konstnärer att arbeta om de inte följde regimens estetik.
En av dem vars karriär lades i spillror var Oskar Schlemmer. Hans verk ”Bauhaustrappan” målades 1932 som en protest mot den förestående nedläggningen av Bauhaus-skolan i Dessau. Några månader senare – bara dagar efter riksdagshusbranden som gav nazisterna makt att avveckla Weimarrepublikens konstitution och därmed demokratin – stängdes en stor utställning med Schlemmers verk. Bauhaustrappan förbjöds, och Schlemmer själv belades med yrkesförbud.
Hur målningen ändå hamnade på ett av världens viktigaste konstmuseer, MoMA i New York, och hur Bauhaus-idéerna spred sig trots nedläggningen av skolan genom nazisternas påtryckningar, får ni höra i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Greveradenaltaret från 1491 är ett retabel av den flamländske målaren Hans Memling, som ursprungligen var avsett för familjekapellet i Lübecks domkyrka, men sedan efter andra världskriget finns den på St. Annen-museet i Lübeck. Där träffade vi Anna Lena Frank, forskare inom samlingen för senmedeltid och tidigmodern tid, och pratade med henne om Memlings fantastiska verk. Samtalet handlade om hur altartavlan beställdes, hur passionshistorien berättas genom bilderna och om en ikonografin i de olika flyglarna.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi tuffade vidare från Nederländerna till Belgien och besökte städerna Gent, Antwerpen och Brygge. Våra främsta (och sämsta) konstupplevelser på många av de platserna besökte - Sankt Bavokatedralen i Gent, MSK - Museum voor Schone Kunsten Gent, Onze-Lieve-Vrouwekathedraal i Antwerpen, Rubenshuis och KMSKA - Koninklijk Museum voor Schone Kunsten Antwerpen - pratar vi om i detta poddavsnitt...
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt pratar vi om två av Amsterdams mest kända konstmuseer – Rijksmuseum och Museum Het Rembrandthuis – och hur de speglar Nederländernas konst och historia, men också om vår upplevelse som besökare.
Rijksmuseum grundades 1800 i Haag och är idag Nederländernas största konstmuseum med verk av Rembrandt, Vermeer och många fler. Men vi var ganska överens om att tycker så Rijksmuseum inte är vårt favoritmuseum. Visst, det är pampigt och fyllt av konstskatter, men vi upplevde det som alltför stimmigt och högljutt. Det kändes mer som en turistattraktion än ett levande museum och det var svårt att komma nära konsten – både bildligt och bokstavligt, eftersom det var så mycket folk överallt.
Rembrandthuis, däremot, tyckte vi mycket mer om. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss, men det var en häftig upplevelse att vara i huset som Rembrandt bodde och arbetade i under 20 år, samt att prata med Epco Runia, som är ansvarig för forskning och samlingen. Det var mindre folk där och det var ett genomtänkt och fint museum.
Vi pratar också om Amsterdam och hur staden har förändrats sedan 90-talet. Det har blivit många fler turister, vilket påverkar atmosfären i staden negativt. Förr kändes Amsterdam mer avslappnat och autentiskt – nu är det mer trångt, dyrt och kommersialiserat.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
