Avsnitt
-
Vin är ett motiv som har återkommit i konsten under alla stilepoker. Går man genom ett konstmuseum ser man mängder av vinglas och -flaskor, druvor och rankar i motiv från forntiden till vår egen samtidskonst. Det ville vi prata om med Petter Alexis Askergren, som förutom att vara hiphopartist inte bara är expert på vin, utan även verksam som konstnär med studier i Konstvetenskap på Uppsala universitet i bagaget.
I poddavsnittet får ni reda på hur vinet har funnits med i vår kulturhistoria ända sedan civilisationens vagga i Mesopotamien. Vi berättar om vinets historia i antikens mytologi och religiösa kristna ritualer och hur det på så sätt kom att bli ett så populärt motiv i konsten.
Vi pratar vin och rus från Michelangelos tid till dagens vinetiketter, men också om Petters egen konst och inspirationskällor, hur han blev intresserad av konsthistoria och hur han väljer vilka viner han vill importera till Sverige. Allt du behöver veta om vin och rus i konsten och lite till helt enkelt!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vårt nyaste poddavsnitt handlar om den svenske konstnären Julius Kronberg, som bara 26 år ung fick sitt stora genombrott i Sverige med ”Jaktnymf och fauner”, ett verk som fick August Strindberg att skriva: ”Fall ned och tillbed måleriets triumfator.”
Verket vi valde heter ”Drömmen”, målades 1883 och är en del av John Johnsons samling på Bohusläns museum i Uddevalla. Vi berättar i podden om Kronbergs teknik och vilket samband som finns mellan denna målning och verket ”Inslumrad” eller ”Insomnad”, som finns i Stockholms universitets konstsamling.
Vi berättar om Kronbergs resor och inspiration och varför Nyrokokon blev populär på 1800-talet, men också var och när motivet i ”Drömmen” målades. Vi pratar om hur det kom sig att bandet ABBA fotograferades i Julius Kronbergs ateljé på omslaget av skivan ”The Visitors”. Och inte minst berättar vi hur det kunde vara möjligt att en framgångsrik konstnär som Julius Kronberg hamnade på en undanskymd plats i det svenska 1800-talets konsthistoria och vad Richard Berghs ord ”Förbannelse över K!” har att göra med detta…
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Saknas det avsnitt?
-
Vi åkte till Konstmuseet i Skövde för att träffa den amerikanska, judiska, feministiska konstnären Linda Stein. Hon donerade nästan 120 av sina verk till Konstmuseet i Skövde som visas där i utställningen ”Androgynous Protection: A Linda Stein Retrospective”. Efter vi hade lyssnat på Linda Steins föredrag, intervjuade vi konstchefen Thomas Oldrell om donationen och sedan pratade vi med Linda Stein om hennes favoritverk i utställningen, den amerikanska feministiska konsten, LHBTQ-aktivismen och de återkommande materialen och motiven i hennes verk.
Bilderna finns som vanligt på instagram: Konsthistoriepodden.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nytt avsnitt av ”Samtal pågår” ute! Den 23 augusti 2022 klistrade två aktivister av gruppen ”Die letzte Generation” fast varsin hand på ”Sixtinska Madonnans” ramverk, för att uppmärksamma att de kan vara den sista generationen som kan påverka och avstanna de av människoorsakade klimatförstörelserna. Målningen förblev oskadd.
Flera av konstverken som vi behandlat i tidigare poddar har utsatts av sådans aktioner och vi är, som många gånger lite oeniga, vad vi tänker och tycker om allt. Men vi pratar också om vilka konsekvenser denna typ av aktivism kan ha för våra framtida museibesök och möjligheter att få se konstverk som Jan Vermeers ”Flicka med pärlörhänge” på nära håll.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi tar oss tillbaka till 1500-talet och till en av de stora namn från den italienska renässansen: Rafaels ”Sixtinska Madonna” från 1512/13 som finns på Gemäldegalerie Alte Meister i Dresden, Tyskland.
Men stäng inte av för att det är ett kristet motiv, för vi pratar om så mycket annat! Till exempel berättar vi hur Rafael komponerade tavlan så att den direkt interagerade med kyrkorummet i San Sisto i Piacenza, som den målades för. Vi pratar om hur tavlan 1754 togs från högaltaret i kyrkan och skickades över de snöklädda Alperna till Dresden, hur tavlan hittades efter andra världskriget av soldater Röda armén i en gammal järnvägstunnel och togs till Pusjkinmuseet. Men inte minst berättar vi hur de två änglarna i nedre kanten kom att bli världskända som ett självständigt motiv, som många nuförtiden inte ens vet att de bara är en detalj i en altartavla med Maria och Jesus som huvudmotiv. Och varför målade Rafael Jungfru Maria och Jesusbarnet med så ängsliga blickar?
Vill du få svar på alla dessa frågor? Lyssna på vårt nya avsnitt!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi djupdyker i den finländske konstnären Albert Edelfelts målning ”På havet” från 1883! I podden pratar vi om hur konstverket berör oss som betraktare och hur Edelfelts komposition av verket bidrar till att förstärka motivets känsla. Han får oss att känna med de nyländska fiskarna som har förlikat sig med sin hårda vardag som innebar fisketurer i varje väderlek.
Vi pratar också om verkets väg till Parissalongen 1884, från staffliet på familjen Edelfelts sommarnöje i Haiko vid Finska viken till förstasidan på tidningen ”Le Monde Illustré” i Paris. Vi följer Edelfelts många brev till modern Alexandra (!) och visar hur även en skicklig målare som Edelfelt kunde vackla mellan självtvivel och övertygelsen att han nog målat en av salongens bästa tavlor.
Vi berättar även hur verket såldes till göteborgsmecenaterna Pontus och Göthilda Fürstenberg på vernissagedagen och hur målmedvetet och strategiskt Edelfelt förvaltade sin karriär. Han förstod verkligen vikten av det sociala spelet kring karriären och marknadsföringen och inget lämnades till slumpen på hans väg till toppen.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nytt poddavsnitt! Vi ska fördjupa oss i Dayanita Singhs konstnärskap och främst hennes verk ”Mona in the Archive” från 2022. Singh är Hasselbladspristagare för år 2022 och den första pristagaren som härstammar från Indien.
I vårt poddavsnitt berättar vi om Dayanita Singhs intresse för arkiv, både som motiv och som presentationsform. Likaså berättar vi mer om Singhs kreativa koncept, när hon skapar böcker och västar som hon ser som utställningar eller museer.
Inte minst berättar vi om hennes vänskap med eunucken Mona Ahmed, som har figurerat i många av hennes fotografier, även efter hennes bortgång. Vi berättar mer om Dayanita Singhs första möte med Mona Ahmed, om hennes livsöde och inspiration för flera generationer av trans- och queerpersoner i Indien och om eunuckernas speciella ställning i det indiska samhället. Och vad är det för röda tygbylten som Dayanita Singh fotograferade i serien ”Time Measures” från 2016 och hur liknar hon dem vid människoporträtt? Allt detta och mycket mer får du höra i det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur har konstnärsrollen formats och förmedlats i den västerländska konsthistorien? Konsthistoriepoddens Alexandra Fried och Alexandra Herlitz samtalar och berättar utifrån höstens aktuella utställningar.
Den frågan finns som en trasslig, intressant röd tråd mellan höstens två aktuella utställningar på Nationalmuseum. Den ena utställningen visar delar ur Giorgio Vasaris mytomspunna samling av mästarteckningar från renässansens Italien och den andra Christer Strömholms legendariska porträtt av svenska och internationella konstnärer och kulturpersonligheter ifrån efterkrigstidens Paris.
Under kvällens livepodd tar Alexandra Fried och Alexandra Herlitz tag i frågan om konstnärsrollen genom att samtala och berätta om ett urval verk från utställningarna.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi ska starta hösten med en resa tillbaka till barocken och en av dess främsta målare: Artemisia Gentileschi, som många av er önskade sig! Målningen ”Judith halshugger Holofernes av Artemisia Gentileschi”, som vi ska prata om i det nya poddavsnittet, målades mellan 1614 och 1621 och finns idag på Uffizierna i Florens.
Vi berättar mer om det bibliska motivet och dess betydelse och undersöker hur Gentileschis målning betonar kvinnornas fysiska kraftakt och visar de som starka i sitt samarbete. Hon går därmed ifrån traditionella framställningar som fokuserar på Judits skönhet eller hennes känslor.
Det fysiskt våldsamma motiv har ofta tolkats utifrån Gentileschis biografi och den våldtäkten hon blev utsatt för 1611, när hon bara var 18 år gammal. Man har klassat verket som ”en målad hämnd”. Därför går vi tillbaka till rättegångens handlingar, som också ger en tydlig bild av hur offren behandlades i sådana processer som inte bara vara utelämnande och generande, utan som även innefattade tortyr av offret med exempelvis tumskruv, som i Artemisia Gentileschis fall.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Samtal pågår! Idag regnar det i Göteborg och vi har spelat in ett kort samtal. Lite om vad vi såg i somras, lite om vad som händer till hösten! Och så avslöjar vi datumet för höstens första poddsläpp!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Äntligen dags för ett nytt konstverk! I sista poddavsnittet inför sommaren har vi valt ett verk som får oss att tänka på varma sommarkvällar i goda vänners lag. Vi har valt den nederländske konstnären Vincent van Goghs verk “Trottoarkaféet” som van Gogh målade 1888 i den provencalska staden Arles och som idag finns på Kröller-Müller Museum i den holländska byn Otterlo.
Vi kommer att prata om Van Goghs stjärnskådande som en del av hans religiositet och berätta om en nyare tolkning av verket “Trottoarkaféet” som ser målningen som en uppdaterad version av det traditionella kristna nattvardsmotivet.
Van Goghs 16 månader i Arles blev särskilt produktiva med 187 målningar och ungefär lika många teckningar. Det är målningarna från Arles kom att kallas för van Goghs mogna stil, alltså hans målarstil med starka färger och uttrycksfulla linjer och penselföring som han kom att bibehålla till sin död och som vi nuförtiden uppfattar som typisk för van Gogh. Men tiden i Arles blev också påfrestande för Van Gogh och vi ska därför även berätta om händelserna som ofta har lyfts ur van Goghs biografi, nämligen Paul Gauguins besök hos van Gogh i det gula huset i Arles och sammanbrottet som drabbade van Gogh under denna tid.
Slutligen ska vi fokusera på “Van Gogh-myten” som skapades under det tidiga 1900-talet och som gjorde van Gogh till en symbolfigur för det lidande, missförstådda geniet. Vi berättar om Vincent van Goghs relation till sin yngre bror Theo, vars önskan det var att lyfta fram Vincents konstnärskap, men som dog bara ett halvt år efter sin bror. Därför ska vi kika närmare på Theos fru Jo van Gogh-Bonger och hennes roll i Vincent van Goghs världsberömmelse…
Eftersom vi inte hade ett givet uttal av van Goghs efternamn (som ni hör i det korta introt!) bestämde vi oss för något nytt och uttalar namnet som det uttalas på nederländska. För varför ska vi uttala Gauguin på franska och inte van Gogh på nederländska. Ett litet experiment!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nu ligger vår livepodd på Hasselblad center om Duane Michals konstnärsporträtt ute bland våra poddavsnitt. Vi tar oss med hjälp av porträtten genom den amerikanska konsthistorien under 1900-talet och undersöker hur Michals visualiserade olika konstnärskap. Följ med från Dada via surrealismen och den abstrakta expressionismen till popkonsten.
Vi pratar om Michals porträtt av Marcel Duchamp, René Magritte, Louise Nevelson, Willem de Kooning, Jasper Johns, Andy Warhol och David Hockney.
Följ med till Duane Michals New York!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Denna månad har vi valt ett verk utifrån läget i världen, där många av oss betungas av bilderna som möter oss överallt i bildflödet runtomkring oss och som visar krigets fasor med förstörda städer och människor som har skadats, dödats eller lever under obegripliga omständigheter. Under en sådan tid, som präglades av krigets efterdyningar och socialt misär, skapade den amerikanska actionpaintern Jackson Pollock 1950 sitt abstrakta konstverk ”Höstrytm (Nummer 30)”, på engelska ”Autumn rhythm (Number 30)”, som nuförtiden finns på The Metropolitan Museum of Art i New York. Bildens metaforiska hösttitel tillkom dock senare. Pollock kallade sitt verk enbart för ”Nummer 30”.
I månadens poddavsnitt ska vi utforska den amerikanska abstrakta expressionismens framväxt och följer Jacksons Pollocks väg från landsbygden i Wyoming till berömmelsen i New York City. Vi pratar om betydelsen av hans äktenskap med konstnären Lee Krasner och stödet av mecenaten Peggy Guggenheim för Pollocks konstnärskap. Och inte minst ska vi berätta om de oortodoxa metoderna med vilka Jackson Pollock skapade sina stora dukar i den lilla ladan som var hans ateljé, innan han omkom bara 44 år ung i en bilolycka.
Följ med oss in i abstraktionen som kan upplevas som vilsam för oss, när vi kan förlora oss i de rytmiska linjerna efter Pollocks rörelser, som saknar början och slut och kan leda oss in på andra tankar.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag var vi på vernissagen för utställningen ”Barbro Östlihn. New York imprint” och passade på att spela in ett kort samtal. Vi pratar om både konsten, New York och det fina invigningstalet som Östlihns kompis filmproducenten Anna-Lena Wibom höll i. Hennes berättelse om väninnan berörde oss mycket, då hon berättade om den utsatta situationen som Östlihn levde och arbetade i, där hon av ekonomiska skäl var tvungen att lämna över vårdnaden för sina barn till exmaken, och bl a påbörjade målningar för sin nya partner konstnären Öyvind Fahlström.
Tack för en underbar utställning @goteborgskonstmuseum och gästcuratorn Annika Öhrner!
Vi gick också en sväng genom Hasselblad center och tittade på Duane Michals fotografiska porträtt av många konstnärer från popkonstnären Andy Warhol till den belgiske surrealisten René Magritte.
Ibland hade vi inte tekniken och de bärbara mikrofonerna helt på vår sida, men vi hoppas att det inte ska störa er så mycket.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Samtal pågår! Idag ska vi prata mera allmänt om 1800-talets konstnärskolonier på landsbygden, och inte minst den internationella konstnärskolonin i den franska byn Grez-sur-Loing, som Konsthistoriepoddens egen Alexandra Herlitz har forskat om och disputerat på 2013.
I den lilla byn Grez-sur-Loing samlades främst på 1870- och 80-talen många skandinaviska konstnärer, men likaså många engelskspråkiga från England, Skottland, Irland, USA och Kanada, som bodde och målade sida vid sida. Du kanske har sett utställningen ”Grez-sur-Loing. Konst och relationer” på Prins Eugens Waldemarsudde i 2019? Denna utställning tog sin utgångspunkt i Alexandras avhandling. I dagens samtal berättar hon mer om sin forskning!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Februari känns som årets längsta månad och även om det är soligt just idag, brukar vi så här års bli ganska trötta på vinter, kyla och den gråa tristessen som Göteborg bjuder på. Vi som bor vid västkusten längtar till sommaren och till att ta färjan över Kattegatt till Fredrikshavn och konstens sommarparadis i Skagen. Och dit vill vi ta er idag!
Det finns få konstnärer som vi har fått så många önskemål om som den danska målaren Anna Ancher (1859-1935). Därför har vi valt att fokusera på en målning av henne idag, och inte vilken målning som helst, utan ett av hennes färgstarka verk som verkligen fångar solskenet. För solsken och färg, det tycker vi, är det som behövs just nu, en sån här kall dag i februari.
Verket vi har valt heter “Solskin i den blå stue”, eller “Solsken i det blå rummet” på svenska. Det målades 1891 och befinner sig nuförtiden på Skagens museum i Nordjylland. I denna målning ser man Anna Anchers signum att komponera färgernas samspel med ljus och solsken som faller över människor och ting. I detta fall lägger sig solens ljus över hennes dotter Helga Ancher, som sitter i det blå rummet på Brøndums hotell, familjens hotell, där Anna Ancher även föddes. Som titeln anger är solskenet målningens protagonist och Anna Ancher väcker med sitt färgsinne och skickliga penselarbete den enkla blåmålade väggen i bakgrunden till liv.
I podden pratar vi också om Skagen, “där Nordsjöns vågor slår över din ena fot och Kattegatts vågor över den andra”, som H.C. Andersen skrev. Vi berättar mer om varför konstnärer i slutet på 1800-talet sökte sig till små byar och målade i konstnärskolonier, vad de sökte efter och vad de fann, och om de typiska platsmyterna som etablerades i nästan varje koloniort.
Självklart pratar vi även mer om Anna Ancher och hennes framgångar, men även hur hennes verk blev känt för en bredare publik först på 1960-talet, när Michael och Anna Anchers hus på Markvej 2 öppnades som museum.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
