Avsnitt
-
Bram Stokers roman Dracula kom ut 1897 och har haft ett gigantiskt inflytande på våra föreställningar om vampyren. Hans historiska namne, 1400-talsfursten, satte med pålspetsning som specialitet skräck i såväl fiender som undersåtar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men ingenting tyder på att härskaren Vlad Tepes Dracula, sin legendariska brutalitet till trots, någonsin livnärde sig som vampyr.
Ludvig Josephson, producent för skräckprogrammet Creepypodden i P3, reder ut begreppen.
Uppläsning: Beppe Wolgers ur radioprogrammet Du, Dracula från 1974.
-
Det har gjorts ett otal filmatiseringar av Dracula. Att två så totalt olika versioner som Herzogs och Coppolas båda så väl framställer sin tragiske antihjälte säger mycket om urkraften i Bram Stokers berättelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med kalt huvud, febriga ögon och vässade rovdjursframtänder framträder Klaus Kinski som greve Dracula i Werner Herzogs Nosferatu från 1979. Han är nedtonad, ömklig. Hans vita ansikte uttrycker gränslös längtan och ensamhet.
I Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula från 1991 gestaltas han av Gary Oldman. Ibland rör han sig på Londons gator, sökande efter sin sedan hundratals år förlorade kärlek, iklädd i hög hatt, med svallande hår och blå glasögon. Likt en Elsa Beskows Farbror Blå som i sin ungdom kunde varit medlem i Led Zeppelin.
Ludvig Josephson, producent för skräckpodden Creepypodden i Sveriges Radios P3, förmedlar sina intryck av de två porträtten av greve Dracula.
-
Publiken i Paris höjde minst sagt på ögonbrynen när Georges Bizets opera Carmen hade premiär 1875. Idag är den en av världens mest spelade operor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Carmen är idag är mycket populär opera och anledning till detta ligger i de lättlyssnade, välkända melodierna och den gripande berättelsen. Men en utmanade historia med tragiskt slut var inte det som publiken i Paris var vana vid.
Men vem är hon, den starka, stolta och frihetsälskande huvudpersonen? Britta Svanholm Maniette berättar historien om Carmen.
-
Världen av igår fortsätter finna nya läsare. Stefan Zweig föddes i en förmögen judisk familj i Wien 1881. Boken beskriver hur hans älskade värld slås sönder efter första världskriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stefan Zweig var var en av mellankrigstidens mest lästa och upphöjda författare. Vart han kom mottogs han som en stjärna, hans läsekrets var enorm och han älskades av både läsare och kritiker.
Zweig var en produkt av sekelskiftets Wien, en tid som han beskriver med en glödande kärlek i ”Världen av igår”. Hans nästan överspända dyrkan av framstegsoptimismen, moderniteten, den nya musiken, dramatiken och romankonsten gör fallet så mycket svårare för Zweig att uthärda. Det fall som det stora Habsburgska väldet drabbades av efter första världskriget, ett fall som förvärrades under trettiotalet när nazismen drog in.
Han skrev sina memoarer strax före sitt och hustruns självmord i exilen i Brasilien 1942.
”Världen av igår” är både en beskrivning av en en döende kultur och en kärleksförklaring till konsten och litteraturen. Zweig kände alla litterära storheter i sin tid. De tog emot honom i sina hem och han var på samma nivå som Thomas Mann eller Rilke. Idag är det mesta Zweig har skrivit bortglömt men ”Världen av igår” lever som en litterär klassiker.
En Klassiker av Gunnar Bolin.
Uppläsare: Sven Ahlström.
-
Mr. Tambourine man gav popmusiken den poesi den inte visste att den behövde, den är, som Bob Dylan sa om en annan av sina låtar, tusen år gammal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Filmregissören och radioproducenten Richard Dinter om en ensam sång som lyssnats på av miljoner, i en version som tycks uppstå i det ögonblick man hör den.
Och utan ”Mr. Tambourine man”, turnéerna och de där skivorna Dylan brände ur sig under knappt ett år, ingen Bruno K Öijer, ingen tafatt litteraturpanel i tevestudion när Nobelpriset tillkännagavs i oktober 2016.
-
Anna Tullberg minns Kris Kristofferson och hans skägg i tre legendariska filmer från 70-talet: Alice bor inte här längre, En stjärna föds och Convoy.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han är som en renässansmänniska där han går ut ur en film och in i nästa. Skägget är tätt och mörkt brunt med några gråa stråk. Han har ofta cowboyboots och skjortor med komplicerade mönster. Anna Tullberg ser film efter film och funderar hur det skulle vara att få röra vid hans skägg.
Klassikern som sänds med anledning av Kris Kristoffersons död är ursprungligen ett Klippt&Skuret från 2001.
-
William Shakespeares pjäs King Lear är troligen skriven runt 1606 och citeras ständigt. Den kan tolkas som en politisk varning , som en privat katastrof eller landa i ett tillstånd precis mittemellan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En tragedi om hur illa det kan gå när makt ska flyttas mellan generationerna, men kanske främst en pjäs om att ha och vara en far. Med tre döttrar. Eller två söner.
Och ett väldigt stort ego.
Jenny Teleman har valt sina tre favoritrepliker i Kung Lear, som på olika sätt pekar mot framtidens teater och dess kärnfamiljer.
-
Bruno K. Öijers omfångsrika diktsamling Giljotin har inspirerat inte bara andra författare utan även många artister. Han har stått på scen med bland andra Thåström och Kent och uppfört sina dikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bruno K. Öijer har kallats mycket genom åren. Svart dödsdemon och rebell, men också Guds gåva till mänskligheten berättar han för Björn Jansson i Klassikern, men han vill inte ha några stämplar på sig, han vill vidröra människor med sin poesi.
”Giljotin” som gavs ut 1981 är hans mest citerade diktsamling, med långdikterna ”Terror, du tar min hand”, och ”Hey Ängel”. I diktsamlingen finns också en avdelning kortare haikudikter.
Han har turnerat med sina dikter för fullsatta hus, och uppträtt med musiker som Joakim Thåström, John Holm och Kent.
Det är elektrifierat att uppföra dikterna live, säger han. Och jämför med en bluessångare. Om jag inte fick möta min publik med dikterna, det vore som om en bluessångare bara fick spela in skivor men inte uppträda på scen.
-
Den italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den hyllade Neapelkvartetten. Tv-serien efter romanerna är minst lika bra, menar kulturredaktionens Mattias Berg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ändå har tv-serien fått mycket mindre uppmärksamhet än romanerna. Men det här är ett storslaget barockkonstverk i sin egen rätt med skådespelare, miljöer, manus och Max Richters musik i exakt takt och ton.
Lenùs relation till den jämnåriga Lila är berättelsens bränn- och smärtpunkt. Deras kvinnliga vänskap, som det brukar sägas, men nog lika mycket deras livslånga ovänskap och konkurrens. Inte minst om mannen, Nino, kärleken.
Runt omkring de här två magiska flickorna finns kvarterets verklighet. En klunga höghus mitt i ingenting. I tv-serien har det här blivit en medvetet teatral plats: en scen för de ibland nästan operamässigt stiliserade konflikterna. Med utsuddade färger, platta fasader och ödsliga översiktsbilder.
Tematiskt kretsar det kring våld och tid: vad det gör med oss. Men också om läsning, bildning, utbildning. Världen som Lenù med tiden tränger upp i, en högre sfär på många sätt lika komplicerad som fattigkvarterets lägsta krets, Men som ändå ger Lenù, liksom läsarna och tittarna, en liten nypa frisk luft. Och en nödutgång in i ett annat liv.
Allt börjar lika dramatiskt i både böckerna och tv-serien. När Lilas vuxne son ringer den åldrade Lenù mitt i natten och berättar att hans mamma försvunnit spårlöst. Det är då Lenù, i den första av alla seriens vackra voice over, säger att hon beslutar sig för att skriva hela historien om Lila. Sin mer eller mindre fantastiska väninna - som härigenom blir 2000-talets mest fantastiska fiktiva figur hittills. I både text och bild.
-
1905 kom den ut, Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas, om en läkare som begår ett mord för att hjälpa en patient han är kär i, eller för att han så gärna vill begå en handling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Doktor Glas är en tunn roman i dagboksform av Hjalmar Söderberg om en doktor som blir kär i sin patient, den unga Helga, som är gift med den mycket äldre pastor Gregorius. Hon kommer till hans mottagning och ber doktorn fundera ut en underlivskrämpa så att hon slipper ligga med sin man. Liksom i förbigående anförtror hon honom att hon är otrogen. Glas avskyr redan avskyr prästen som han tycker är anskrämligt ful och dessutom en hycklare. Tanken slår rot hos honom, att prästen måste dö.
”Doktor Glas” fick då den kom ut blandad kritik. Man hyllade stilen men fördömde innehållet.
Hjalmar Söderberg är en författare som ständigt finner nya generationer läsare medan många av hans samtida kolleger är bortglömda för länge sedan.
Allan Edwall spelade Doktor Glas på Teater Brunnsgatan fyra i åratal och och Krister Henriksson på Dramaten. 1968 kom Mai Zetterlings experimentella film med en nervig Per Oscarsson som Doktor Glas.
Medverkar i Katarina Wikars Klassiker om ”Doktor Glas” gör också författaren Bengt Ohlsson, som skrivit romanerna ”Gregorius” och ”Helga”.
-
Kärlek och svek. Tre män är vänner från partisantiden. Alla är kära i Luciana. En kvartett som åren spränger sönder. Historiens bästa film fyller femtio år 2024.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi får följa Antonio, Gianni, Nicola och Luciana under trettio turbulenta år i Italien, från andra världskriget fram till sjuttiotalet: ”Vi ville förändra världen men det var världen som förändrade oss”.
Anneli Dufva samtalar med filmkritikern Ronny Svensson om den italienska filmregissören Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket" från 1974. Enligt Ronny Svensson är det ”historiens bästa film”.
Ettore Scola (1931-2016) gjorde debut som filmregissör 1964 men slog igenom internationellt först med ”Vi som älskade varann så mycket”. Senare gjorde han lika framgångsrika ”Fula, skitiga och elaka” och ”En alldeles särskild dag”.
Denna Klassiker sändes första gången 2009.
-
1985 slog författaren Paul Auster genom med romanen Stad av glas om en författare som låtsas vara detektiv. Språket var enkelt, handlingen en gåtfull mix av deckare och litteraturteori.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Då var Paul Auster en okänd översättare och essäist. Succén blev ögonblicklig.
Det här var boken för alla som ville ha en ny sorts ironisk litteratur med smarta litterära referenser och resonemang, men fortfarande ville läsa en spännande berättelse. Snabbt kom det två delar till, blandningen av melankoliska detektiver och språklig undersökning var oemotståndlig och Auster, han blev ett världsnamn.
Själv tröttnade Paul Auster(som avled 2024) med tiden på alla frågor om New York-trilogin. Men berömmelsen har hållit i sig. Läsaren blir fortfarande lika överraskad som Paul Auster blev den där gången när någon ringde honom och trodde att han hade kommit till Pinkertons detektivbyrå…
En Klassiker av Mikael Timm.
-
Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention var ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band!” sa Frank Zappa i sin självbiografiska bok 1989.
Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum. Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar utan här stod varje låt för sig själv. Alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle kalla attityd.
Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten kom till Los Angeles som outsiders. De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.
Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen The Mothers of Invention.
Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara excentrisk, d v s att bryta normer både inuti och utanför musiken.
Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.
En Klassiker av Mia Gerdin och Peter Öberg från 2016.
-
Sommaren med Monika från 1953 blev internationellt starkt förknippad med den svenska synden och var början på ett långt samarbete mellan Ingmar Bergman och skådespelaren Harriet Andersson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Manus skrevs av författaren Per Anders Fogelström och den andra huvudrollen spelades av Lars Ekborg. Filmen utspelar sig i Stockholms skärgård dit två unga nyförälskade människor flyr undan vardagens tristess och bråkiga föräldrar. "Vi har gjort uppror, Monika", utropar en glad Harry på skäret.
En repa på filmen förlängde inspelningen på Ornö och det blev en romans på riktigt mellan Harriet Andersson och Ingmar Bergman.
Harriet Andersson visar Lisa Bergström gulnande internationella pressklipp där "Sommaren med Monika" blev "Monika – the story of a bad girl."
-
I slutet av 1400-talet målade Albertus Pictor valven och väggarna i Täby kyrka. En av bilderna är unik i sitt slag i Sverige och föreställer ett schackparti med en dödlig motståndare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Jak spelar dik matt" har det stått på ett språkband över de båda schackspelarna i Täby kyrka. Spelet är över. Döden har vunnit. Albertus Pictors målning är både en klassiker i egen rätt och den stora inspirationskällan till mötet mellan riddaren Antonius Block och Döden i Ingmar Bergmans film "Det sjunde inseglet".
Att kunna spela schack räknades på medeltiden till en av det sju "färdigheterna" som en adelsman förväntades behärska. Han skulle kunna rida, simma, dikta, fäkta, skjuta med pilbåge, fånga fåglar och spela schack. Att schackspelandet kom att spridas över hela Europa var mycket tack vare en norditaliensk munk som hette Jacobus de Cessolis. Hans bok "Schacktavelsleken" blev en av senmedeltidens mest spridda texter. Jacobus använde schackspelet och pjäserna som liknelser för olika stånd och yrkesgrupper samlade mängder av allegoriska berättelser som kunde vara såväl uppbyggliga som underhållande. De väckte genklang i ett samhälle där alla hade sin givna plats och sin bestämda position, precis som på ett schackbräde.
I Klassikern tar Måns Hirschfeldt med oss upp på orgelläktaren i Täby kyrka där Albertus Pictor fångat kampen mellan liv och död.
-
Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden.
Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram?
En Klassiker från 2014.
-
Ludvig Josephson om Gimme Shelter, dokumentärfilmen av Albert och David Maysles, som följer Rolling Stones under deras USA-turné 1969.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under senhösten 1969 gjorde Rolling Stones en turné i USA. Bandet planerade en gratiskonsert på den amerikanska västkusten i början av december, tillsammans med flera av den tidens stora band. Det skulle bli en upprepning av framgången med Woodstockfestivalen i augusti samma år, ett Woodstock West. Med Rolling Stones som huvudattraktion, som skulle kröna dagen med ett framträdande efter solnedgången.
Dokumentärfilmarna, bröderna Albert och David Maysles, följde Stones USA-turné och filmen, "Gimme Shelter", skulle avslutas med den planerade friluftskonserten. Så blev det också men festivalen i Altamont blev ingen lycklig pendang till Woodstockfestivalen. Det mesta kom att gå fullkomligt fel.
I filmen följer vi förberedelserna inför eventet, medvetna om hur det slutar, medan de inblandade inte gör det. Själva vetskapen om den obönhörliga utvecklingen förvandlar vad som skulle bli en dokumentär till ett ödesdrama.
-
1953 fångade Jacques Tati en fransk badortssommar med dess typer och nöjen. Filmen är både rolig och ljuv och blev en förebild för senare semesterkomedier. Mårten Blomkvist om en legendarisk komedi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I 1950-talskomedin "Semestersabotören" mötte världen för första gången monsieur Hulot. Han spelades av regissören själv, Jacques Tati, som virrade till det mesta på en liten badort.
Det var roligt, det var franskt, det blev ett internationellt genombrott och många svenskars älsklingsfilm.
-
Vad innebär det att stå bredvid och se någon lida? Marguerite Duras roman De små hästarna i Tarquinia utspelar sig bland uttråkade semesterfirare vid italienska kusten några år efter andra världskriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur skriver man om det allra svåraste, det man kanske själv inte förstår? Och hur kommer det sig att känslor som sorg och förtvivlan, åtrå och glädje kan finnas inuti en människa på en och samma gång?
Några svar finns i Marguerite Duras lilla och samtidigt mycket stora roman "De små hästarna i Tarquinia" från 1953. Berättelsen kretsar kring en handfull sommarlediga vänner vid kusten i Italien vars dagar flyter ihop i hettan över för många Campari bitter. I bergen intill har en minröjare just sprängts till döds. Minröjarens föräldrar dröjer sig kvar, vägrar skriva på dödsattesten och samlar sonens söndersprängda kropp i en tvållåda de fått av specerihandlaren i byn.
Vad innebär det egentligen att semestra i närvaron av djup sorg och förtvivlan, och för vilka är en sådan semester möjlig? Det frågar sig författaren Balsam Karam i Klassikern.
Uppläsare: Christina Höglund
Översättare: Suzanne Palme
-
Francoise Sagan var tonåring när hon debuterade med semesterdramat Bonjour tristesse som blev en omedelbar sensation och sålde i 650 000 exemplar bara i Frankrike.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Francoise Sagan, eller Francoise Quoirez som hon egentligen hette, var 18 år när hon 1954 debuterade med kortromanen ”Bonjour tristesse”, eller ”Ett moln på min himmel” som den först kom att heta på svenska. Hon hade skrivit den på tre veckor efter att ha relegerats från en klosterskola.
Medierna älskade den finlemmade, kortklippta författaren med rådjursögonen. Francoise Sagan i sin tur älskade snabba bilar och fest. Hon blev den illusionslösa ungdomens ansikte.
Sandra Stiskalo berättar om hur debutromanen och författarskapet har kommit att omvärderas.
- Visa fler
