Avsnitt
-
I årets trettonde avsnitt angör vi Operaterassen för ännu ett branschevenemang. Den här gången bjuder vi på röster och tankar från JBS strategiseminarium med tre röststarka fantomer i form av Linda Åhlberg, Roberto Maiorana och Caroline Åstrand.
Den 19 oktober samlade JBS branschen för ett traditionsenligt strategiseminarium. Årets tema var den färdplan som ska visa vägen till vision 2050, och vimlet och sorlet lyckades vi fånga tre fantomer till vägvisare för ge oss och er en lägesbild om vart vi står och hur vi ska nå hela vägen till ett Sverige som växer med järnvägen.
Inleder gör vi med Linda Åhlberg som berättar om det idoga arbete som lett till att vi, järnvägsbranschen, utsetts till årets bransch. Så, grattis till oss alla! Sen fortsätter vi med Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana eftersom Trafikverket kommer ha en viktig roll för att förverkliga såväl färdplan som vision. Avslutar gör Caroline Åstrand, vd för MTR, som summerar dagen, pratar principer och fångar de områden som kanske är allra viktigast framåt.
Lägg till lite egna funderingar, en ai-genererad sammanfattning av färdplanen och några nyheter så har ni innehållet samlat och summerat. Om tre veckor är vi tillbaka, då garanterat med helt andra signaler från en parallell färdplan i full utrullning.
Webbsidorna vi refererar till är trafikverket.se/jarnvagsunderhall
-
Om det är en vecka senare än brukligt, alltså första torsdagen i andra veckan i oktober snarare än första torsdagen i oktober, ska vi låta vara osagt. Men det är hög tid att fånga röster från den högtidsdag JNB-dagen är för vår bransch.
Vi kör på en favorit i repris och sammanstrålar ännu en gång på JNB-dagen. Lokalen är samma som förra året, även moderatorn och många av de ämnen som presenteras. Fokus ligger så klart på nyheter och förtydliganden i järnvägsnätsbeskrivningen, men i år hade programmet också kryddats med bland annat frågor om tågföringsprognoser, el-tjänster och inte minst banarbeten. Självklart togs även chansen att påminna om det som väntar längre fram, för även om det är ett par år kvar innan TTR och en ny förordning får fullt genomslag påverkar det arbetet redan nu.
De som hjälper oss att sammanfatta dagen och intrycken från den är Karin Nordner (Trafikverket), Nadja Gibbs Nyberg (Trafikverket), Sam Hirsch (SJ), Anton Persson (Tågfrakt) och Jonatan Lennartsson (Trafikverket). Samtalen kommer i kolonnkörning, i samma riktning och med jämn takt för att få ut så optimalt kapacitetsanvändande som möjligt.
Vi kompletterar kolonnen med ett stycke punktlighetsnyhet, samt en spaning från Innotrans innan vi tar sats för att i nästa avsnitt på motsvarande sätt fånga röster från JBS strategiseminarium där inte minst en färdplan för vägen mot Vision 2050 står på programmet. Hoppas vi hörs igen!
-
Saknas det avsnitt?
-
Det är inte på något sätt i elfte timmen vi fångar den förändring som skett på spåren där rött blivit grönt och Hongkong ersatts av Helsingfors, men det var väl ändå hög tid att vi i årets 11:e avsnitt fick sitta ned tillsammans med Filip Thunell.
För er som lyssnar på Järnvägspodden är det givetvis ingen nyhet att de en gång röda uppstickar-tåg som sedan 2015 rullat mellan Stockholm och Göteborg numer är gröna, och att därmed MTRX gått i graven och VR Snabbtåg istället sett dagens ljus. Men hur stor förändring innebär det att huvudkontoret inte längre ligger i Hongkong utan i Helsingfors?
Det är nu i höst sex år sedan vi mötte Johan Söör för att prata om hans erfarenheter från tillblivelsen av MTRX som också beskrevs i boken ”Nya spår på gammal räls”. När nu en ny ägare tar över hela bolaget går kanske inte en epok i graven, mycket kommer vara sig likt, men så klart blir det ändå en form av bokslut inför allt det nya. Och vem vore bättre lämpad att hjälpa oss med detta än Filip Thunell som var vd på MTRX, och nu är vd på VR Snabbtåg.
I samtalet kommer vi in på åren som gått, men självklart blickar vi också framåt. Hur har identitetsförändringarna med ny ägare och styrelse landat hos både honom och övrig personal. Vad kan man ta med i form av den kultur och de erfarenheter som gjordes i MTR-kostymen, och vad finns att lära från den andra sidan av Östersjön? Kommer exempelvis finsk sisu bidra till en punktligare och pålitligare trafik i Sverige?
Andra frågor vi snuddar vid rör om och hur man som ny aktör närmar sig alla de samverkansforum som finns i den svenska järnvägsbranschen, om känslor inför kommande arbeten på Västra stambanan och om personalen igen honom när han ombordar ett av ”sina” tåg. Avrundar gör vi med frågan vad han på sikt tror att MTRX eftermäle kommer bli.
Förutom samtalet med Filip bjuder vi som vanligt på några korta nyheter.
Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då! -
Vi sparkar igång hösten med en fråga som under lång tid verkat vara närmast olöslig. Men nu är ändå en konkurrensneutral tjänst för styrning, planering och trafikledning på väg att etableras för de åtta rangerbangårdar som utgör navet för vår godstrafik.
Vi inleder hösten med en kort återblick på sommaren innan vågar lossa förtöjningarna och låta höstens första samtal rulla iväg över den mentala semester-vall som i alla fall vi måste passera innan våra hjärnor lyckas växla in alla olika men lika angelägna järnvägsfrågor på det rätta jobb-spåren igen.
Vår första gäst är Sven Ödeen som är den på Trafikverket som leder uppdraget att etablera den nya konkurrensneutrala rangeringstjänsten. I samtalet med Sven kommer vi in på många olika frågor Varför har vi landat i den lösning vi gjort, och hur ska den finansieras? Hur har dialogen med branschen sett ut, när kan tjänsten vara på plats och vilka nyttor ska den leda till?
För att få ytterligare ett perspektiv på frågan har vi även bjudit in Stephan Ray och Nicklas Blom från Green Cargo för en pratstund. I dagsläget är det endast Green Cargo som nyttjar rangeringen och därmed sitter på en unik kompetens kring frågor om exempelvis kapacitetsutnyttjandet på en del av anläggning som till syvende och sist ägs av Trafikverket. Vi släpper dock inte taget om Stephan och Nicklas innan vi också fått prata om de varsel vi kunnat läsa om den senaste tiden och som bland annat rör Sävenäs och Ånge.
Som vanligt rymmer ett avsnitt av Järnvägspodden reflektioner och nyheter. Kanske kan finsk sisu bidra till att punktligheten lyfter, eller får vi en ketchupeffekt där allt det som sker på olika håll i branschen över en natt får tydlig effekt i form av bättre pålitlighet? På vilket sätt kommer JBS färdplan motsvara alla högt ställda förväntningar? Det är ingen underdrift att säga en det väntar en intensiv höst med otroligt många lika spännande som skiftande frågor. Men vilken vi tar oss an nästa gång får faktiskt bli en cliffhanger!
-
Årets sommarspecial är garanterat allt annat än en historielös upplevelse. Med återöppningen av Järnvägsmuseet som fond uppmärksammar vi en lång och stolt historia tillsammans med våra ciceroner Robert Sjöö och Henrik Reuterdahl.
Vart ett samtal med museichefen Robert Sjöö och affärsutvecklaren Henrik Reuterdahl kan ta vägen är svårt att veta på förhand. För vad av hjärtat är fullt så flödar det fritt. Vi gör vårt bästa för att inte spåra ur även om ämnen som avhandlas rör allt från flamsäkra kalsonger till F1200.
Det är efter nästan sju år av ombyggnationer och organisationsförändringar som Järnvägsmuseet äntligen har kunnat öppna sina portar igen. Nu är man en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, och ingår därmed i samma familj som Vasamuseet. Det borgar för att det finns något för alla att upptäcka i utställningarna, i vagnhallar och i parkerna.
Vi hoppas att vi med detta sommaravsnitt bidrar till att fler i branschen för upp ögonen för vår egen historia. För järnvägen har minst sagt satt spår både bildligt och bokstavligt, och starkt bidragit till den resa landet Sverige gjorde från fattigt till rikt, från agrart till industriellt. Den korta tid det då det begav sig tog att först bygga och sedan elektrifiera järnvägen borde också kunna inspirera alla de som idag är engagerade i att rusta upp, bygga ut och modernisera järnvägen.
Det blir också pudling eftersom Gotland inte alls är spårlöst, tips på lyssning och lite korta nyheter. Med denna sommarspecial tar Järnvägspodden nu sommarlov, och återkommer i slutet av augusti.
-
I årets 8:e avsnitt återkommer vi till ett kärt ämne – kapacitet! Den här gången tar vi stöd av Malin Jakobsson och Gustaf Engstrand för att bena ut hur vi i harmoni med Europa kommer planera och tilldela kapacitet på spåren.
Vi har, ska villigt erkännas, pratat om TTR tidigare men nu blir det allt mer skarpt läge för detta projekt som möjligtvis är ett MPK (som vi också pratat om många gånger) i en större skala. TTR är alltså en del i de förändringens vindar som blåser över järnvägseuropa. Men hur kommer Sverige att påverkas? Vad innebär kapacitetsstrategi, - modell och – utbud? Hur ser tidplanen ut och hur skapas balans med långsiktighet och flexibilitet? Om detta och mycket mer pratar vi om med Malin Jakobsson från Trafikverket och projektet TTR Sverige.
För att få hela bilden behöver man dock lägga till ytterligare ett perspektiv - förslaget till ny europeisk kapacitetsförordning. Utöver de frågor som adresseras i TTR tar förordningen även upp frågor kring gemensamma regler och verktyg, utökade krav på information och nya affärsregler, helhetsansvar för kvalitetsarbete och behovet av en ny organisation för Europasamarbetet. Det är mycket att ta in, men någonstans ska man börja och det gör vi med Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen.
De två samtalen kryddas som vanligt med reflektioner och nyheter. För den som känner omedelbar tilltro till programledarnas kapacitet att fånga kapacitetens sanna väsen så börjar samtalet med Malin cirka tre minuter in i avsnittet. Tänker man snarare på hur förorden om TTR kan rundas till förmån för förordningen tar man ett snabbt kliv 27,5 minuter in i avsnittet för samtalet med Gustaf.
I mitten av juli släpper vi en sommarspecial där vi i år hämtar röster och gäster från invigningen av Järnvägsmuseet i Gävle. I slutet av augusti är tanken att vi startar upp hösten, och kommer du under semestern på ett ämne eller person vi borde prata med så tveka inte att höra av dig!
-
I årets sjunde avsnitt pratar vi trafikinformation på längden, tvären och bredden med tjänste- och programledaren Ulrica Sörman från Trafikverket samt med Björn Lundwall, teknikchef på Vossloh Switch Systems.
Trafikinformationsfrågorna är ständigt aktuella. Och efter att poddens programledare på sista tiden har åkt en hel del tåg, och då också upplevt information i såväl ostörda som störda lägen, kände vi ett behov av att bidra till att förmedla en lägesbild om vad som pågår.
Först ut säger vi hallå till Ulrica Sörman som berättar om både det som sker inom Trafikverkets väggar, men också om aktuella frågor inom ramen för branschsamarbetet UBTR. Vi kommer in på så skilda områden som målbild, spelutveckling och prognosarbete.
En av deltagarna i UBTR är Björn Lundwall från Vossloh Switch Systems, och vi var då nyfikna på vad en leverantör av spårväxlar kan tillföra i utvecklingen av trafikinformationstjänster – så med ett växeln hallå fångade vi Björn på en skolbänk i Frankrike vilket gjorde att vi även passade på att också höra hur hans europeiska kollegor och kurskamrater känner för branschsamarbete.
Dessa två samtal kryddas som vanligt med tankar från rälen, och några nyheter. För den som inte vill invänta tid så börjar samtalet med Ulrica cirka sex minuter in i avsnittet. Tänker du snarare på hur du kan runda tidigast trafikstart för samtalet med Björn så är tipset att direkt gå 31 minuter in i avsnittet.
Vi vet att vi är tillbaka om tre veckor, men med vad vet vi däremot inte. Vi hoppas dock att denna trafikinformation gör er som lyssnar nöjda, och att ni kan luta er tillbaka för att i ett ostört läge ta del av ännu ett avsnitt av järnvägspodden!
-
Under året kommer fyra 50-timmar långa helgavstängningar genomföras på Södra stambanan. Vi har pratat med Daniela Wallin och Kim Aronsson om något som funnits ett tag men som i år fick en ny skepnad och nu kanske känns ännu mer rätt i tiden!
Det har varit några konstiga veckor på slutet fulla av både röda dagar och klämdagar, vilket får konsekvenser i form av minst sagt fullbokade kalendrar för de som vi vill prata med. Tur då att det ändå finns kollegor som med kort varsel skapar en lucka för att prata i podd denna intensiva tid.
Vi fortsätter på vårt underhållande tema och tar den här gången sikte på de avstängningar som blivit något av en tradition på södra stambanan. Våra gäster är projektledarna Daniella Wallin och Kim Aronsson som berättar hur man ser till att dessa jobbiga stopp blir till en symfoni av åtgärder i spåren? Vad hinner man på 50 timmar, hur ser dialogen med järnvägsföretag ut och på vilket sätt informerar man resenärerna när tågen måste stå tillbaka till förmån för underhåll.
I övrigt bjuder vi som vanligt på lite tankar från rälen och några nyheter. Om tre veckor siktar vi på att vara tillbaka. Glöm inte att njuta av ett antal inskickade tyfon-ljud i slutet av avsnittet, vilka vi i detta symfoniska avsnitt hoppas ska vara som musik i era öron.
-
Avsnitt 5 har fokus på ett relativt nytt inslag i vår planering och samverkan. Vi möter Malou Klock Strömgren för ett samtal om västra stambanerådets funktion och organisation, men också om de kapacitetsutmaningar som rättrådigt behöver hanteras.
Västra stambanan är utan tvekan en av Sveriges viktigaste transportleder. Men att ha varit just det i långt över 100 år är något som kostar på, och nu är denna en av järnvägssystemets ryggrader i stort behov av omsorg.
Vår gäst, Malou Klock Strömgren, är till vardags chef för kapacitetsoptimering i väst samt en av deltagarna i det relativt nyinrättade västra stambanerådet. För när nu banan ska rustas kommer många olika önskemål från både bransch och samhälle rådigt behöva vägas samman. Så vad har västra stambanerådet för funktion? Finns det fler samverkansinitiativ? Vad är användbar kapacitet? Och hur ser ansökningsläget ut för T25?
Frågorna är många, och det är inte omöjligt att det skulle behövas en öppen sluttid för att ett samtal ska skala av alla de olika lager som utgör löken kapacitetsplanering. Utöver allt detta bjuder vi på en efterlysning av (o)ljud, på nyheter och osorterade tankar från rälen. Dessutom en tävling, för visst måste det finnas plats för en ordvits för ett råd i västra Sverige.
Sen skäms vi lite, för inledningsvis säger vi att vi ska komma in på TTR – men det gör vi inte, varken i samtalet eller i nyheterna. Detta trots att vi lovat att pusha för det seminarium som ska hållas på Nalen den 23 maj. Och för ordningens skull - TTR står ju alltså för Timetabling Redesign for smart capacity management, en ny process för planering och tilldelning av kapacitet på den svenska och europeiska järnvägsmarknaden som ska vara helt införd 2030.
Om tre veckor är vi tillbaka, tack för att du lyssnar.
-
I årets fjärde avsnitt är vi på JBS konferens där Bertrand Gryspeert (Vossloh), Erik Herngren (Kairos Future) och Catharina Elmsäter-Svärd (Byggföretagen) berättar om vem, vad, hur, när och inte minst varför JBS tagit fram en vision för järnvägen?
Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på ett integrerat, sömlöst och välfungerande transportsystem med järnvägen som en stolt och storslagen ryggrad. Det är utgångspunkten för den vision JBS tagit fram där Sverige ska växa med järnvägen. Självklart gjorde denna tanke oss nyfikna, och för att få veta mer tog vi med vår bandspelare till JBS konferens för att mingla.
Först ut, bara minutrar innan konferensen sparkades igång, fick vi chansen att sitta en ner en kort stund med Vosslohs vd Bertrand Gryspeert. Vi inleder med en klassisk sportfråga, men sen går det undan. Så spänn fast säkerhetsbältet när Bertrand berättar om varför visionen tagits fram, om styrelsens förväntningar på densamma och de förflyttningar branschen behöver göra för att nå den.
Därefter fick vi en lite lugnare pratstund med Erik Herngren från Kairos Future, det företag som lotsat branschen fram till denna första station för visionen. Varför blev just 2050 målåret, hur byggs en vision upp och hur får man den att bli verkstad. Vi får också garantier om att Erik med kollegor inte ämnar lämna järnvägen vid plattformen utan tänker assistera branschen även på den fortsatta resan.
Sist ut hälsar vi Catharina Elmsäter-Svärd från Byggföretagen tillbaka till vår mikrofon för att i slutet av dagen summera intrycken och ge ett aktuellt tips. Känsliga lyssnare varnas för att samtalet utan att spåra ur ändock berör ämnen som snus, brännvin och helveten.
Avsnittet bjuder även på såväl nyheter som snicke-snack, drömmar och elefanter.
Om tre veckor är vi tillbaka. På återhörande.
-
I årets tredje avsnitt möter vi Jonatan Lennartsson som ansvarar för regeringsuppdraget ”Åtgärder för att stärka genomförandet av järnvägsunderhåll”, ett uppdrag som nyligen redovisats men som på samma gång pågår för fullt.
Om man som vi vill få en helhetsbild av hur ett både nödvändigt och efterlängtat järnvägsunderhåll ska stärkas finns det nog inte någon mer lämpad gäst att bjuda in än Jonatan Lennartsson på Trafikverket.
Under samtalet kommer vi in på en rad områden som ökad operativ förmåga, behov av kommunikativa lägesbilder och tankar kring nya forum och incitament. Självklart var vi också nyfikna på vad man i uppdraget hittills kommit fram till och vilka reaktionerna från branschen så här långt varit? För även om uppdraget redovisats har det inte gått i mål, ytterligare två avrapporteringar väntar under 2024. Förhoppningsvis kommer allt klarna på en underhållande gångtid om 42 minuter
Utöver samtalet med Jonatan, eller möjligtvis hans alias, bjuder vi också på några korta reflektioner och nyheter. Nästa gång hoppas vi kunna fånga några röster från JBS konferens där en ny vision för järnvägen kommer presenteras. Spännande!
-
I årets andra avsnitt låter vi vår ljud-bom ligga extra länge för att inte missa godbitarna i ett ämne som engagerar. Våra gäster Olle Mornell och Niklas Post hjälper oss att inte hel- eller halvbomma något när vi pratar plankorsningar.
Att vara Mr plankorsning är få förunnat. Men Olle Mornell på Trafikverket har haft plankorsningar på sin agenda under lång tid, så vem kan vara bättre på att beskriva var vi står och hur vi kom hit där vi är idag. Vad som är en plankorsning, hur många det finns och vilka är Alex och Hektor är bara några av alla kryssmärken till frågor som vi stannar till vid.
Parallellt med att korsningar rustas eller slopas pågår också en parallell digital utveckling på området. Vi har fått en pratstund med Niklas Post om hur man med en digital tvilling, en digital representation av verkligheten, kan skapa nya tjänster och system som bidrar till en ökad säkerhet. Vad händer med olika initiativ, och är en viltskrämmare det senaste skriket för att minska viltolyckorna? Vad företaget Niklas jobbar på heter? Digital Tvilling!
Lägg till lite mer eller mindre planlösa funderingar och ett urval av nyheter så landar vi i ett av de längsta avsnitten på länge. Några halvbommar att stanna till vid lite extra är samtalet med Olle som startar 01.06, och samtalet med Niklas som avgår 27,28. Slutstationen där Järda påannonserar bomstopp sker på pricken 1.00.28.
Till nästa avsnitt är planen att få grotta ner oss i underhåll i allmänhet och regeringsuppdraget om åtgärder för ett effektivt genomfört järnvägsunderhåll i synnerhet. Lysande om du frågar oss!
-
I årets första avsnitt tillåter vi oss att snöa in på ett ämne som var stekhett under 2023. Självklart är det MPK som vi syftar på, och den gäst som därmed får inleda vår nionde säsong är Christian Ljungdahl.
Handen på hjärtat – under 2023 var det inte mycket som gick som på räls. Punktligheten sjönk, avgångar ställdes in, förare saknades och banvallar blev vattensjuka innan såväl spår som fordon täcktes av snö och is. Men den fråga som främst kom att sätta agendan och göra avtryck var trots allt införandet av MPK.
Vi har fått en pratstund med Christian Ljungdahl som fick i uppdrag att utvärdera införandet. Hur var det att mitt i stormens öga prata med berörda på såväl Trafikverket som hos järnvägsföretagen och entreprenörerna. Varför gick det som det gick, och fanns det ett mått av vad var det vi sa? I samtalet kommer vi också in på det fortsatta arbetet med att stabilisera och utveckla system och funktioner och lär oss skillnaden på MPK Kraftsamling och MPK Fortsättning
Lägg till lite nyheter och förkortningsgenomgång så är vi med andra ord på banan igen, och ni som lyssnar får gärna komma med inspel på ämnen för 2023. Om tre veckor siktar vi på ännu ett avsnitt, dock har vi varken skottat fram vare sig ämne eller gäster så det får bli en överraskning. Så håll i hatten när vinterstormarna passerar så hörs vi i februari.
-
Som traditionen bjuder avslutar vi året med att låta prominenta gäster sammanfatta det gångna tågåret. Det uppdraget har i år helt utan inbördes tågordning gått till podd-återvändaren Anna Ericsson och podd-debutanten Henrik Dahlin.
Sedan fyra år tillbaka har Järnvägspodden haft som tradition att i årets sista avsnitt summera året som gått, men också i viss mån blicka framåt. Även om det ett år som 2023 då riskerar att bli ett avsnitt som mest spelas i moll var faktiskt inte allt nattsvart. Det ljus i tunneln vi anar kan ju vara ett tåg, eller varför inte en tågplan...
Våra gäster som vi i direkt anslutning till årets sista styrelsemöte för JBS fick vi tillfälle att summera med är Anna Ericsson som tillträdde som trafikdirektör på Trafikverket i februari samt Henrik Dahlin som bytte fönstertåg (MTR) till fönsterlöst (Green Cargo) så sent som i höstas. Det blir ett samtal om året som gått, om hjältar och hårt arbete men också om förväntningarna på T24. Hur har relationerna påverkats, vilka frågor har varit viktiga och hur ska järnvägsbranschen med en vision tackla framtidsutmaningarna. Detta kompletteras med några korta nyheter och programledarnas egna mer eller mindre genomtänkta tankar från rälen.
Nu tar vi en lite längre paus, men siktar på att vara tillbaka en bit in på nya året. Om vi då ska gå vidare på underhållsspåret, djupa i Obis eller i något helt annat ämne som är framtiden på spåret är ännu oklart. Eller just det, det uttrycket skulle ju parkeras – men om vi i stället tittar i kristallkronan spår vi en ny tid för järnvägspodden efter helgerna.
Ett stort och innerligt tack till alla som ställt upp och medverkat när vi lyft på locket till såväl särskilda som andra järnvägsfrågor detta stökiga T23. Återstår helt enkelt bara att säga ”it’s a wrap” och God Jul och Gott Nytt År!
-
När det drar ihop sig för avsnitt 13 får man inte vara skrockfull när gästerna plötsligt får förhinder. Tur då att det finns hjältar som både kan och vill axla en fallen mantel, i det här fallet Göran Holmberg som är obehöriga på spåren.
Obehöriga i spår fortsätter på många sätt vara ett gissel. Dessutom verkar trenden gå åt fel håll, att det är allt fler som har svårt att förstå att spåren faktiskt är för tågen och ingenting annat. Men det finns också undantag, och det är i de sydligaste delarna av vårt avlånga land.
Den vi har fått en pratstund med är Göran Holmberg, verksamhetssamordnare inom trafikledningsområde syd, om många av de dimensioner som ryms inom orsakskoden OMÄ. Vi kommer också in på vad som görs, och vad som det kanske borde göras mer av. Exempel på ämnen är kartor, civilkurage och vänskapsbänkar. Vi kommer också in på en nyligen genomförd workshop om suicidprevention, och ett kommande seminarium på samma ämne där engelska och nederländska specialister ska dela med sig av erfarenheter. Så vi lär komma tillbaka till ämnet, men då garantera behörigt utlyst i god tid.
Allt kryddas som vanligt med några korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!
-
Vi fortsätter röra oss i olika vimmel och mingel. Den här gången har vi fångat inte mindre än fem röster direkt från mässgolvet på Elmia. Dessa är i tur och ordning Thomas Tydal, Björn Söderberg, Josefine Sandin, Björn Samenius och Henrik Reuterdahl.
På Nordic Rail fick vi under en intensiv dag kringelikroka oss genom mässgångarna på Elmia. Detta zickeli-zackande mellan montrar gav oss möjlighet att snickeli-snacka med inte mindre än fem olika utställare från vitt skilda områden av järnvägsvärlden.
Först ut återser vi Thomas Tydal i ett samtal som bland mycket annat kommer in på tjänsten 1409. Därefter mötte vi Björn Söderberg från EcoRail som var på plats med två stora maskiner i form av en ballastsug och en sprillans ny mätutrustning.
Redan på Train & Rail konstaterade vi att det var få utställande järnvägsföretag. Undantaget som bekräftar den regeln både då och nu var Vy, och därför tog vi oss en pratstund med Josefine Sandin för att höra vad de ser som andra jf inte verkar göra. I detta fullbokade podd-tåg följer sedan Björn Samenius från företaget Artex med ett samtal om bland annat återbruk av tågstolar. Avslutar gör Henrik Reuterdahl från Järnvägsmuseet som slår ett slag för ett efterlängtat återöppnande 2024 av de renoverade lokalerna i Gävle.
Självklart vore det inte ett fullständigt avsnitt om vi inte hängde på lite attachments i form av reflektioner, nyheter och en hint om vad som väntar i nästa avsnitt. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!
-
I december ska JNB 2025 fastställas, och ett stopp på vägen dit är JNB-dagen. Vi satte oss med fyra gäster för att sammanfatta årets upplaga av denna den kanske mest klassiska och traditionstyngda järnvägsträffen av alla.
För första gången på länge har denna podd varit ute och träffat folk, och vad bättre än att då få göra come-back på JNB-dagen som gick av stapeln den 5 oktober. Under ett par effektiva timmar presenterades nyheter parallellt med en icke obetydande del framtidsspaning, specialistmingel och fikapausnätverkande. Det sistnämnda gör att det finns ett visst sorl i bakgrunden vilket vi hoppas inte ska störa ljudbilden.
Våra fyra gäster täcker tillsammans ett brett spektra branschperspektiv. Först ut möter vi Karin Nordner på Trafikverket som är chef på den enhet som producerar och paketerar JNB. Därefter följer i rak tågordning Linda Johansson på DB Cargo, Jakob Fritzell från VR Sverige innan vi som sista vagn avslutar med Armin Ruge på Trafikverket.
Innan vi kommer in på några avslutande nyheter hinner vi fundera kring så skilda områden som vargfrågan (vad är vargen, kommer den eller är den redan här), om SERA bilaga 7 och om det borde instiftas ett Rail Award som skulle kunna vara finalen av JNB-dagen. Det är ju Nobelprisvinnarpresentationstider, och föga överraskande har vi själva redan en rad tänkbara kategorier och vinnare som skulle kunna nomineras. Helt säkert finns det bland er som lyssnar än fler kreativa förslag som ni så klart gärna får dela med er av via jarnvagspodden @ trafikverket punkt se
Om tre veckor är vi tillbaka, eventuellt då med röster från både Nordic Rail och JBS Strategiseminarium. På återhörande!
-
Vi fortsätter hösten med vad vi hoppas är ett säkert kort. Våra gäster Stefan Pettersson och Joakim Pontén ska se till att projekt SAS – som står för Säkrare arbeten i spår och inget annat – äntligen så att säga får en flygande start.
Att järnvägen är säker är svårt att argumentera emot. Men även solen kan som bekant ha fläckar, och för järnvägen har förutsättningarna att genomföra banarbeten på ett säkert sätt varit lite av vår fläck. Inte alls en blind fläck, men ändå något av en nagel i ögat inom säkerhetsområdet.
De vi får möta är Stefan Pettersson, projektledare, samt Joakim Pontén, biträdande projektledare. Stefan och Joakim berättar bland annat om bakgrunden, om pågående dialog branschen samt om ambitionen att alla nog måste bli lite missnöjda för att de ska känna att projektet gått i mål.
För det projekt SAS har i uppdrag att genomföra berör mer eller mindre allt och alla som verkar på järnvägen. Det rör inte bara regelverk och rutiner, utan lika mycket arbetssätt och planeringsförutsättningar. I tidiga skeden, likafullt som i genomförandet. På Trafikverket hela vägen till enskilda entreprenörer. Med våra gästers egna ord handlar det om ett paradigmskifte och det största omtag branschen gjort.
Vi kryddar detta säkra samtal som vi så klart hoppas inte flyger över huvudet på er som lyssnar med ett kortare nyhetssvep. Vi bjuder också en inblick i vad för olika sorters specialtåg som trafikerat våra spår. Vi vill ju inte uppfattas som uppblåsta på något sätt, men här fanns det saker vi tror inte så många kände till.
Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!
-
Vi startar upp hösten med en aktuell händelse. Vår gäst Anna-Pia Lingemyr hamnade mitt i mediestormens öga när en nyfiken omvärld ville veta allt om tåg 562 som i spåren av de skyfall stormen Hans medförde spårade ur utanför Hudiksvall.
Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och vi vet mycket väl att många inom järnvägen behövt göra just det detta nådens år 2023. Men när ett tåg spårar ur blir det en alldeles särskild kraftsamling där stordåd behöver åstadkommas på kort tid. Många olika kompetenser behövs, och alla andra sysslor måste för en tid släppas när resenärer, journalister, olycksturister, markägare, utredare, teknikspecialister med flera ska hanteras när ofattbara regnmängder på kort tid skapar en helt ny bäckfåra genom Ostkustbanan.
Vi ska inte gå så långt som att säga att det här var ett varsel om de utmaningar klimatförändringarna innebär för järnvägen, men klart är att konsekvenserna fick hanteras av kollegor i varselkläder.
Vår gäst är Anna-Pia Lingemyr, enhetschef på Underhåll i distrikt mitt, som ger oss en bild av vad det var som hände och hur det kunde hända trots att alla gjort och agerat enligt de rutiner som finns.
En kvart efter larmet var de första kollegorna på väg mot platsen för urspårningen. Utmaningarna i spåren av händelsen var i det korta perspektivet många. När resenärer evakuerats behövde en för tunga kranar bärkraftig väg snabbt byggas i minst sagt vattensjuk terräng. Därefter skulle vagnar utan lyftöglor lyftas tillbaka på spåren, samtidigt som nyfikna skulle hållas på armlängds avstånd.
Vi får säkert anledning att återkomma till ämnet om hur klimatförändringar kan skapa nya utmaningar i hur järnvägar ska byggas och underhållas. Men det får bli en senare fråga, så utöver vårt samtal med Anna-Pia bjuder vi på en kort summering av en sommar där solen lyst med sin frånvaro men där rapporter om olika spår-relaterade störningar duggat desto tätare.
Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!
-
Årets åttonde avsnitt är en sommarspecial där vi återknyter bekantskapen med en tidigare gäst. Med hjälp av såväl backspegel som spåkula låter vi Anders Svenson berätta om en organisation som hade till uppgift att värna både järnväg och järnvägare.
När vi i februari för första gången mötte Anders Svenson i avsnittet ”I händelse av höjd beredskap” kände vi att det fanns betydligt mer att hämta från denne man som har många järnvägssträngar på sin lyra. Av dessa strängar slår vi nu an den som rör driftvärnet, den organisation som var igång från 1946 till 2005 med uppgift att utbilda de som ville värna järnvägen såväl som järnvägarna.
Bärande beståndsdelar i denna berättelse är bland annat begrepp som Dala Storsund, järnvägspoliser och kombattanter. Var fanns dessa värn, vad hade man för uppgift och hur många ingick? Vi bjuds på ett antal namn och händelser från det förgångna, och tankar om framtiden utifrån omvärldsläget.
Det var några saker vi inte fick med. Illustratörens namn är Alf Lannerbäck, driftvärnsgården på Gotland låg i Kaupe och namnet på den småländska är Evedal. Dessutom vill Anders som bevis för engagemanget också lyfta att det var driftvärnsmän som på sin fritid och semester reste stugorna på Dala Storsund.
Utöver samtalet med Anders spanar och spånar vi lite kring möjliga ämnen för hösten. Vi bär också en förhoppning om att ni som lyssnar passar på att nyttja sommaren till att fundera ut och därefter maila oss tips på både ämnen och gäster.
Den 28 augusti räknar vi med att vara tillbaka. Ha nu en fantastisk sommar så hörs vi i höst!
- Visa fler
