Avsnitt
-
I en nära framtid kan tillgång på arbetskraft bli en stor utmaning för svensk industri och välfärd. Enligt SCBs senaste arbetsmarknadsprognos kommer Sverige redan 2035 ha stor brist på människor med gymnasial yrkesutbildning. Många regioner väntas lida brist på sköterskor, lärare och ingenjörer.
Västvärldens befolkningar åldras, födelsetalen slår nya bottenrekord och invandringen stramas åt. Enligt Världsbanken behövs en större migration för att kunna upprätthålla ekonomisk tillväxt och välfärd. Vad måste Sverige göra för att klara sig i den globala konkurrensen om ny arbetskraft?
Medverkande
Lena Lundkvist, demograf på SCB och ansvarig för statistikmyndighetens befolkningsprognoser.
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi Uppsala universitet.
Patrick Nzamba, HR-direktör, Västragötalandsregionen.
Rudolf Antoni, Regionchef, Västra Götaland på Svenskt näringsliv.Moderator: Anders Bjers, Vetenskapsrådet
Seminarium i serien Offentliga samtal - forskare möter praktiker, som arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet.
-
Efter Donald Trumps återkomst till Vita huset kommer utspelen på löpande band som chockar den gamla politiska ordningen. Om någon fortfarande trodde att historien tog slut 1989 i meningen att den liberala demokratin slutgiltigt hade segrat, lär de inte göra det längre.
Mer än tre decennier efter kalla krigets slut är demokratin globalt sett på retur. Löftet om en ständigt tilltagande demokratisering har förbytts i auktoritära tendenser, minskad respekt för de liberala rättigheterna, försvagade offentliga institutioner och attacker mot civilsamhället. Hur kan den här historiska utvecklingen förklaras? När kommer vi till en punkt i ett samhälle där demokratin urholkats så till den grad att den inte längre förtjänar namnet?
För en del står orsaken till denna utveckling att finna i ekonomin. Ojämlikhet skapar missnöje och stöd för auktoritära ledare med enkla och dramatiska lösningar. Men är det hela bilden? Finns också andra problem, bortom klass och fördelning, som har att göra med nedmonteringen av samhällets gemensamma institutioner och offentlighetens förvandling?
Välkommen till en kväll om hur nya demokratiska former kan återuppväcka sammanhållning i en tid av grundläggande splittring.
Seminariet inleds med en presentation av Anders Ekström som följs av ett samtal mellan Ash Amin och Folke Tersman och avslutas med en panel.
Talare
Anders Ekström, professor i idéhistoria (Uppsala universitet), som forskat om offentlighetens historia. Författare till boken Det gemensamma – kunskap och demokrati i ett nytt sekel (2023).
Ash Amin, professor vid Cambridge University, en av Europas ledande kulturgeografer känd för sin forskning om social sammanhållning, migration och den ekonomiska geografin i det moderna samhället. Senast utkommen med boken After Nativism – Belonging in an age of intolerance.
Folke Tersman, professor i filosofi (Uppsala universitet) och forskare på Institutet för framtidsstudier. Författare till boken Folk & vilja: ett försvar av demokratin i vår tid (2020).
Calle Nathanson, koncernchef för ABF Stockholm, tidigare vd för Folkets hus och parker
Helena Hammarskiöld, konstnärlig forskare på Institutet för framtidsstudier som driver ett projekt om att skapa plattformar för delaktighet och demokratiska samtal.
Andreas Johansson Heinö, statsvetare, förläggare på Timbro Förlag
Moderator är Anna Ekström, tidigare utbildningsminister (S), ordförande för ABF Stockholm.
Seminariet arrangerades av Institutet för framtidsstudier och ABF Stockholm den 25 mars 2025.
-
Saknas det avsnitt?
-
Med klimatkrisen gjorde ”framtiden” comeback i både politiskt och ekonomiskt språk. Å ena sidan är framtiden en förutsättning för att inte allt ska bli meningslöst. Å den andra är ”framtiden” det postindustriella samhällets viktigaste begrepp och imaginära resurs – en projektionsyta för att få människor att anamma idéer, varor, politik, vetenskap, ekonomi, arbete eller boende.
Men vilka framtidsbilder är gångbara idag? Vems visioner om framtiden får genomslag i dagens politik? I vilken mån är det som händer om hundra år en del av dagens verklighet? Vem vinner slaget om framtiden – och hur?MEDVERKANDE
Christina Garsten, socialantropolog och författare till "Anticipation and the Politics of Emotion in the Future Industry" och "Think tanks and the ecology of ideas".
Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Mimercentret för långsiktig framtidsforskning.
Linus Gardell, advokat på Lewis Langley & Partners Advokatbyrå HB, som företrätt flera klimataktivister.
Gunilla Grahn-Hinnfors, författare, kritiker och tidigare bland annat ansvarig för stadsutveckling på Västsvenska handelskammaren.
Moderator: Magnus Linton, Institutet för framtidsstudierSeminarium i serien Offentliga samtal som Institutet för framtidsstudier arrangerar i samarbete med Vetenskapsrådet. Från april 2025.
-
Efter pandemisk nedstängning, ökad inflation och begränsade skattemedel står kulturen inför ett möjligt paradigmskifte. Nuvarande regering har sänkt skatten för att konsumtionen av kulturen ska öka och söker nu nya privata finansiärer.
Men kulturbranschen står inför en rad olika utmaningar i framtiden. Det handlar inte bara om finansieringen, utan också om hur återväxten av ett brett konstnärligt skapande ska tryggas. Eller hur AIs och streamingtjänsternas negativa verkningar kan pareras så att inte kultur övergår till att bli enbart ett skval av mindfulness. Och vad behövs göras för att garantera den konstnärliga friheten?
Tillsammans med några företrädare för olika delar av kulturbranschen blickar vi framåt i ett samtal som fokuserar på vad som behöver göras för att Sverige ska ha ett starkt kulturliv om fem år.
Medverkande: Anna Croneman, Filminstitutet, Kitte Wagner, Dramaten, Magdalena Malm, Bildkonstsverige, Joppe Pihlgren Svensk Live.
Moderator: Calle Nathanson, ABF Stockholm.
Arrangörer: ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier.
Kulturpolitiska samtal del 3 av 3.
-
Kulturpolitiska samtal del 2 av 3.
Debatten om privat finansiering av kulturen har återigen fått fart genom regeringens kulturpolitiska prioriteringar. Diskussionen om privat finansiering mellan olika politiska företrädare sträcker sig långt tillbaka i tiden. Samtidigt saknar Sverige den stiftelsetradition som finns i till exempel Finland och Danmark och som utgör en betydligt större del av den sammantagna finansieringen av kulturen. I Sverige har vi ett fåtal stiftelser och organisationer som finansierar en mycket liten del av kulturen. Varför är det så? Är svenskt näringsliv ointresserade av kultur som marknadsföring och som en del av det varumärkesstrategiska arbetet? Vilka är hindren för att den privata finansieringen ska öka? Och vilket ansvar tar stiftelser som idag verkar inom kulturfältet?
Möt några av landets stiftelser som på olika sätt arbetar för att finansiera kulturverksamheter.
Medverkande: Pelle Amberntsson, Myndigheten för kulturanalys, Lina Sjöquist, Familjen Robert Weils Stiftelse, flera panelister tillkommer.
Moderator: Calle Nathanson, ABF Stockholm.
Detta seminarium var ett samarrangemang mellan Institutet för framtidsstudier och ABF Stockholm.
-
Trots att konstnärlig forskning funnits på högskolor i Sverige sedan många år tillbaka så är det fortfarande ett omtvistat fält. Är konstnärlig forskning en ny spännande forskningsgren med kraft att utmana gamla föreställningar om vad kunskap är? Eller är den fejk och endast ett sätt för konstnärer att få en egen finansiering? Starka känslor har vädrats i debatten under denna vinter. I bland annat nättidskriften Parabol har flera kunniga personer i en serie längre texter sedan november förra året diskuterat konstnärlig forskning från olika perspektiv. Nu möter några av debattörerna varandra i ett passionerat samtal på ABF-huset.
Medverkande:
Lyra Ekström Lindbäck, författare och kritiker Expressen
Maria Hellström Reimer, konstnär, docent och professor i design
Karin Hansson, konstnär och docent i data- och systemvetenskap
Staffan Julén, dokumentärfilmare, ansvarig för konstnärlig forskning på Institutet för framtidsstudier
Mårten Medbo, keramiker och doktor i konsthantverk
Niclas Östlind, professor film, fotografi och litterär gestaltning
Bogdan Szyber, konstnär och regissörModerator: Sonia Hedstrand, konstredaktör Tidskriften Parabol.
Seminariet är att samarrangemang mellan ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier.
I serien Kulturpolitiska samtal, avsnitt 1 av 3. Inspelat på ABF Stockholm 26 mars 2025.
