Avsnitt
-
I detta avsnitt av Fråga forskaren fördjupar vi oss i hur AI, robotik och digitalisering påverkar engagemang och arbetsmiljö på arbetsplatserna. Vår gäst är Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, som forskar om dessa viktiga frågor. Vi diskuterar hur teknologiska och mänskliga faktorer måste balanseras för att lyckas med digitala transformationer, vilka är de viktiga faktorerna som behöver adresseras för en lyckad integration, och hur man organiserar AI-implementering för att öka engagemanget och frigöra människor från rutinuppgifter. Dessutom berör vi AI som ett verktyg för kompetensutveckling och lärande med dess fördelar och utmaningar. Avslutningsvis reflekterar vi över hur utformar man en hälsosam digital arbetsmiljö på övergripande nivå utifrån att allt fler digitala system är en del av allas vår vardag och hur utvecklingen ser ut gällande praxis för integrering och reglering av nya AI verktyg.
-
I dagens avsnitt pratar Zorica och Johan med Frida Pemer, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, om hennes forskning kring digital transformation i professionella tjänsteföretag. Samtalet kretsar kring frågor som hur digitala verktyg och AI påverkar företagens arbetssätt, leveransmodeller och affärsstrategier, samt hur digitaliseringen omformar synen på mänsklig expertis. De diskuterar också hur lärande kan organiseras i kunskapsintensiva organisationer och vilka ledarskapsförmågor som behövs för att hantera digital transformation och främja kontinuerligt lärande och kompetensutveckling.
-
Saknas det avsnitt?
-
I dagens poddavsnitt för Johan och Zorica ett insiktsfullt samtal om lärande och kunskap med Anna Jonsson, docent och lektor vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.
Utgångspunkten för samtalet är frågor som: Hur lär vi oss egentligen? Vad säger forskningen om individuellt och organisatoriskt lärande? Hur lär vi om lärande? Hur kan vi säkerställa att en organisation blir en lärande organisation, och varför är det så svårt att skapa en sådan kultur, trots att det kan verka självklart? Vi kommer även in på skillnaden mellan att "veta" och att "kunna" och varför det är viktigt att förstå skillnaden. Hur organiserar vi ”ekosystem för lärande” i dagens arbetsliv för både individers och organisationers utveckling? Och sist men inte minst diskuterar vi Annas engagemang i forskningskommunikation, vetenskapens roll i dagens samhälle och hur kampen om uppmärksamhet och den snabba teknikutvecklingen påverkar kunskapsspridningen.
Missa inte detta inspirerande samtal! -
Dagens poddgäst är Anna-Carin Alderin, initiativtagare till 4 Day Week i Sverige och nationell partner till 4 Day Week Global. Samtalet fokuserar på den forskning som finns och ligger till grund för införandet av fyra dagars arbetsvecka, med särskild betoning på evidensbaserade resultat från länder som redan genomfört projektet. Vi diskuterar även bakgrunden till 4 Day Week-konceptet och vilka framgångsfaktorerna är för att kunna frigöra tid och arbeta smartare. Och självklart pratar vi om den kommande svenska studien som kommer att genomföras i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet.
-
Idag lever vi i ett unikt historiskt skede där synen på arbete och tid är under omvandling. Diskussioner om till exempel fyra-dagars arbetsveckor visar på en växande medvetenhet om behovet av att effektivisera och balansera arbetslivet. Och dagen avsnitt med David Larsson Heidenblad tar avstamp i Davids bok ”Ta din tid – gör mindre men bättre”. David delar med sig några av de mest centrala metoderna och principerna som vi behöver överväga i dagens arbets- och privatliv, bland annat vikten av fokus, hantering av tillgänglighetskulturen, samt att särskilja planering från genomförande.
-
Vi avslutar vårsäsongen tillsammans med Micael Dahlen, som är världens första professor i lycka och ansvarig för det nybildade centret för välmående, välfärd och lycka på Handelshögskolan i Stockholm. Utgångspunkten för vårt samtal är att det finns tydlig empiri om att lyckligare individer är mer produktiva, kreativa samt mer samarbetsvilliga – vilka alla tre är delkomponenter som bidrar till att stärka organisationers konkurrenskraft. Vidare pratar vi om att ekonomins grundläggande syfte i stort är att bidra till vårt välbefinnande, både som individer och som samhälle och att centrets mål är att utforska hur vi kan leva våra bästa liv och skapa ett bättre samhälle för allas bästa.
-
Zorica och Johan fortsätter att utforska hur den ökade användningen av digitala verktyg, AI och robotisering påverkar våra arbetsplatser och dess arbetsmiljö. Utgångspunkten för detta avsnitt är Magdalena Ramstedt Stadins doktorsavhandling om digital stress och kunskapssammanställningen ”Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön”. Vad är digital stress och kan man säga något om vilka som riskerar att drabbas? Kunskaper om hur tekniken påverkar människors arbetsförhållanden och arbetsmiljö är viktiga, dels för att förstå de förändringar som sker, dels för att kunna arbeta förebyggande. Att beakta arbetsmiljöaspekter redan vid planering, utveckling och införande av ny teknik är viktigt och därför är det så intressant att ta del av de insikter som den aktuella kunskapssammanställningen kan ge oss – och som du får lyssna till i det här avsnittet.
-
I detta avsnitt träffar Johan och Zorica Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro Universitet och initiativtagare till det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab. Ett samtal med utgångspunkt i Magnus forskning och bok, ”Artificiell Intelligens och jobben”. Det handlar om allt från vad som skiljer AI mot andra tekniska intåg till att AI förmodas påverka nästa alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll. Vad kan styrelser och företagsledningar göra för att inventera hur AI kan och kommer att påverka verksamheten, dess yrken och enskilda individer?
Lyssna in på avsnittet som har en positiv ansats och ett budskap om att framtiden blir vad vi tillsammans gör den till genom tankesättet ”We should not ask what AI will do to us but what AI can do for us”. -
I detta avsnitt av Fråga Forskaren träffar Johan och Zorica Gunilla Avby, fil.dr och docent i pedagogik vid Stockholms universitet och Jönköping Academy. Samtalet utgår från två av Gunillas forskningsteman; Hur man organiserar och leder för att integrera vardaglig drift och utveckling för att skapa innovationskraft i verksamheten? Och hur man ska man tänka för att forma system för ledarutveckling som utgår från verksamheten och de vardagliga utmaningarna? Ett samtal som ger många konkreta tips och modeller som till exempel vikten av att lära om lärandet, lärspiralens sju steg och vikten av att ha uthållighet och kunna härbärgera osäkerheten i problemformuleringsfasen.
-
Ledarskapet riskerar att devalveras och förlora sitt värde när det får en massa tillägg och prefix. Tilläggsord som coachande, transformerande eller tillitsbaserat, för att nämna några, skapar snarare förvirring och kan leda till osäkerhet i utövandet av ledarskapet. Stefan Söderfjäll och Simon Elvnäs har skrivit en bok, Kära Ledarskap, där de vill lyfta fram det som är essensen och grunden i ledarskapet utifrån den vida forskning som finns inom området. Att leda är en aktiv handling och att det, lite förenklat, finns tre grundläggande och avgörande beteenden i de flesta typer av ledarskap; att förtydliga, att följa upp och att återkoppla i en återkommande cyklisk process. Så lyssna in när Zorica och Johan nystar vidare för att mer konkret förstå vad dessa tre grundläggande beteenden innebär, hur de kan förstärkas och utvecklas.
-
Ta del av ett inspirerande samtal med Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. I detta avsnitt delar Lars med sig av drivkrafterna bakom de förändringar som Handelshögskolan genomfört och genomför. Han utforskar vikten av att integrera reflektion och empati i utbildningar för att möta den snabba teknologiska utvecklingen och den digitala världens utmaningar. Lars delar även med sig av sin syn på hur man skapar framstående forskning med globalt genomslag. Han belyser även Handelshögskolans strategier för att främja mångfald och kvalitet, samt motverka glädjebetyg och betygsinflation, som till viss del präglar delar av den svenska utbildningsmiljön.
-
Storskaligt kreativt samarbete blir idag allt vanligare och viktigare inom till exempel kreativa näringar, innovationsprocesser och utvecklingsprojekt. Att tillvarata och förena många människors kreativitet är viktigt i dagens föränderliga, mångtydiga och komplexa värld. Tillsammans med Aron Schoug, forskare från Stockholms universitet, får vi ta del av forskning som kan hjälpa oss att förstå vad som är viktiga förutsättningar och nycklar för att framgångsrikt organisera och leda storskaliga innovativa processer. Vi får även ta del av Arons forskning vad som är viktiga förutsättningar för ideella organisationer att få människor att engagera sig och att stärka ideellas engagemang.
-
Upptäck konsten att hantera och förebygga konflikter i arbetslivet med Thomas Jordan, som har över 30 års erfarenhet av både forskning och arbete inom konflikthantering. I detta avsnitt djupdyker Zorica och Johan i konstruktiva strategier och viktiga insikter för att hantera konflikter, både i arbetslivet och privat. Lär dig om de grundläggande behoven bakom många konflikter och hur rätt hantering kan omvandla dem till kraftfulla källor för nytänkande och produktivitet.
Missa inte chansen att bygga en starkare samarbetskultur – lyssna in för att ta del av Thomas Jordans värdefulla råd och tumregler för att navigera konflikter framgångsrikt. -
Att engagera den yngre generationen i arbetet har blivit en växande utmaning för många organisationer. Forskning tyder på att denna generation har annorlunda förväntningar och idéer om arbetslivet, samtidigt som organisationer har ökat sina ansträngningar alltmer för att attrahera ung och kompetent arbetskraft. I detta avsnitt samtalar Zorica och Johan med Jonathan Schunnesson, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Jonathans forskning belyser delar av denna diskripens som finns i förväntansbilden från både unga medarbetare och arbetsgivare. Vad består skillnaden i förväntningar och synen på gällande bland annat arbetsuppgifter, prestation och engagemang. Är ens engagemang viktigt för den unga generation som kommer ut på arbetsmarknaden? Kan det finnas risk att unga upplever engagemang som en press snarare än något lustfyllt och eftersträvansvärt?
BIO Jonathan Schunnesson är doktorand vid Department of Management and Organization på Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning handlar om engagemang och identitet på moderna arbetsplatser, särskilt utifrån ungas perspektiv (s.k. young professionals) och hur de navigerar ett arbetsliv som ofta framstår mer glamoröst än vad det är i praktiken. -
Vi kickar igång säsong åtta tillsammans med Ulf Ericsson och Pär Pettersson. Det blir ett spännande och givande samtal utifrån deras forskning och bok där de säger ”Vält pyramiden i arbetslivet – fokus på ledarskap är inte lösningen” utan menar att företag och organisationer i stället bör rikta ljuset mot verksamhetsskapet – vilket skulle främjar både effektivitet och välbefinnande. Vi pratar om vad det skulle innebära att göra denna förflyttning från att ha fokus på ledarskap, hierarki, roll och individ till att ha fokus på dialog om det gemensamma uppdraget och verksamheten. Hur får vi till arbetssätt och processer så att vi tillsammans kan utbyta bilder och få en förståelse för vilka förutsättningar, villkor och behov som finns för att lyckas med vårt uppdrag?
Ulf Ericsson är professor i personal- och arbetslivsvetenskap och Pär Pettersson är biträdande professor i personal- och arbetslivsvetenskap med inriktning psykologi. Båda är verksamma vid Högskolan i Kristianstad.
Mer information och länkar hittar du på https://hrforeningen.se/podcasts/ -
I säsongens avslutande avsnitt får vi ta del av forsning och utvecklingsarbete inom stress, hälsa och psykosocial arbetsmiljö som bedrivs inom Institutet för stressmedicin, ISM, vid Västra Götalandsregionen. Lisa Björk och Linda Corin berättar närmare om vilka de viktigaste organisatoriska förutsättningarna och faktorerna är för att få en bra psykosocial arbetsmiljö. De berättar närmare om studien ”Att leda lagom många”, en kunskapssammanställning om betydelsen av antalet medarbetare per chef och vilka de viktigaste faktorerna är som påverkar chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö och hur chefers arbetsmiljö påverkar medarbetarnas prestationer, hälsa och möjligheter att stanna i arbete. Sist men inte minst får vi vetskap om Chefoskopet, forskningsbaserat verktyg för att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar.
-
Från de globala utmaningarna som klimatkrisen till de mer vardagliga konflikterna med grannen: samarbete är nyckeln till lösningarna! Och i detta avsnitt för du höra mer om konsten att bli en smart samarbetare.
Tillsammans med Alexander Löfgren, doktor i industriell ekonomi och organisation vid KTH och framstående utvecklare av kollektiv intelligens, utforskar vi de avgörande förmågorna och beteendena som behövs för att bli samarbetskickliga individer. Många samarbeten går i stöpet på grund av komplicerade strukturer som misslyckas med att koppla samman uppgiftens yttre motiv med individernas inre motivation och värdeskapande.
Hur kan vi träna och utveckla våra samarbetsförmågor som individer? Vilka steg behövs för att stärka samarbetet på grupp- och organisationsnivå? Dessa frågor och många fler kommer att diskuteras i dagens avsnitt. Så, häng med när Johan, Zorica och Alexander tar oss med på en resa genom konsten att bli en smart samarbetare. -
I det här avsnittet presenteras en spännande forskning från Stockholms universitet. Där arbetar man med ett innovativt projekt för att skapa en AI-baserad lösning, designad för att identifiera och förstå känslor i mänsklig icke-verbal kommunikation. Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och syftar till att förbättra vår förmåga att uppfatta och tolka känslomässiga uttryck. Lennart Högman, som är universitetslektor vid universitetets psykologiska institution och deltar i projektet, berättar närmare om studien. Han beskriver hur verktyget kan bidra till att förenkla och förbättra vår vardagliga kommunikation. Genom att använda verktyget som en slags assistent kan vi lära oss att bättre förstå och reagera på icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck, kroppsspråk och nyanser i röstens tonfall.
-
I detta avsnitt av vår podcast fördjupar vi oss i den senaste forskningen som belyser de väsentliga aspekterna av onboardingmodeller och deras potential att främja en sund etablering i arbetslivet och i nya roller, samtidigt som de bidrar till att förebygga arbetsrelaterad stress.
Elin Frögéli som är leg. Psykolog och postdoktor på Avdelningen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet guider oss genom de centrala komponenterna för framgångsrik onboarding: rollklarhet, kompetensupplevelse och social inkludering. Vi utforskar också betydelsen av att utbilda och stödja handledare och mentorer som nyckelpersoner i processen.
Vårt samtal tar oss bortom teorin och ger praktiska insikter. Besök HR-föreningens hemsida för att ta del av de konkreta råd och utbildningsmöjligheter som utgår från denna forskning. Välkommen till en fördjupande diskussion om ett ämne som berör varje organisation och dess medarbetare. -
I avsnitt 63 av vår podcast utforskar Zorica och Johan komplexiteten i ledarskap och styrning tillsammans med Susanna Alexius, författare till "Att leda komplexa uppdrag". Vi utforskar utmaningarna med att sätta mål på rätt nivå och på rätt sätt, detaljeringsparadoxen och målsättning. Vi undersöker olika strategier och förhållningssätt för chefer och ledare, inklusive att acceptera komplexiteten, vara flexibel, kommunicera och samarbeta, hantera intressenter samt främja lärande och reflektion, strategier för att hantera komplexitet.
Lyssna på avsnittet för insikter om hur man navigerar i en alltmer komplex omvärld som ledare. - Visa fler
