Avsnitt

  • Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. Bildningspodden diskuterar Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita masker” från 1952.

    Gäster i studion är Stefan Helgesson, litteraturvetare och professor i engelska vid Stockholms universitet, och Christina Kullberg, forskare vid Uppsala universitet specialiserad på franskspråkig karibisk litteratur.

    Avsnittet publicerades första gången i november 2015.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

  • Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid?

    Gäster i studion är Karl Grandin och Eva Hemmungs Wirtén. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken "Making Marie Curie" (2015).

    Avsnittet publicerades första gången i december 2019.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Nu tar Bildningspodden och Anekdotredaktionen sommarlov. Vi är tillbaka igen den 2 september med nya poddar, essäer och filmer. Under tiden kan du lyssna på vår sommarserie BANBRYTARE: 10 repriserade bildningspoddar om historiska personer som tänkte nytt och bröt ny mark på olika sätt. Varje vecka, hela sommaren.
    -
    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
    -
    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

  • En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och "hattar" och "mössor"? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm.

    Gäster i studion är Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Jonas Nordin är historiker, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och författare till bland annat Frihetstidens monarki (Atlantis, 2009). Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria och författare till bland annat band 5 av Sveriges historia (Norstedts, 2011), om perioden 1731–1830.

    Avsnittsbilden är ett kopparstick som föreställer Adolf Fredriks val till svensk tronföljare på Rikssalen i Kungshuset 23 juni 1743. Bilden är den enda kända återgivningen av en riksdagsförhandling under frihetstiden. Konstnär okänd. Foto: Björn Green, KB.

  • Den palliativa vården har blivit brännande aktuell i debatten om den svenska hanteringen av coronapandemin. Ett värdigt slut på livet har varit ovanligt svårt att tillgodose för drabbade av covid-19. Vad säger allt detta om det svenska vårdsystemet? Vilka idéer var det som formade den palliativa vården när den växte fram under andra halvan 1900-talet? När föddes idén att ingen människa ska behöva dö ensam? Och kommer pandemin att förändra vår syn på livets slutskede? Hör medicinhistorikern Maria Josephson kommentera den aktuella debatten – och berätta mer om sin essä ”Den goda döden”, om den palliativa medicinens historia, just nu aktuell på anekdot.se.

  • Är vårt liv här på jorden förutbestämt av en högre makt – eller har vi möjlighet att påverka våra öden? Frågan har sysselsatt människan sedan människan sedan urminnes tider. Vilka betydelser har begreppet rymt genom idéhistorien? Hur har kulturen, konsterna och filosofin gestaltat föreställningar om ödet? Är slumpen ödets motsats, eller snarare en del av dess idé? Behöver öde och fri vilja verkligen stå emot varandra? Kan ödet vara politiskt? Och hur ödestroende är vi idag? Bildningspodden resonerar sig genom ödestankens historia.

    Veckans gäst är MICHAEL AZAR, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, specialiserad på kontinental filosofi och postkolonialt tänkande. Han håller just nu på att färdigställa ett större arbete om ödestanken i litteratur-, filosofi- och idéhistorien. Michael Azar gästar Bildningspodden på länk från Göteborgs universitet (ljudtekniker: Pär Nordlund).

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

    Avsnittsbilden visar ett manuskripft av Carmina Burana, föreställande Fortuna och lyckans hjul. Foto: Wikimedia Commons.

  • Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien.

    PER HÖGSELIUS är professor i teknikhistoria vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är författare till böcker som Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013) och den historiska reseskildringen Östersjövägar (2007). Hans essä för Anekdot är baserad på den aktuella essäboken Döden på stranden (Ellerströms).

    ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

    Regissör: Lars In de Betou

    Inläsare: Magdalena In de Betou
    Musik: Oskar Schönning
    Redaktör & producent: Magnus Bremmer

  • Idag kan vem som helst skicka sitt DNA på analys och få ledtrådar om det egna släktträdet. Men vad kan egentligen DNA säga om en människa? Hur länge har DNA-tekniken funnits? Kommer forntida DNA att skriva om mänsklighetens historia som vi känner den? Riskerar de populära DNA-testerna att mynna ut i en ny form av rasbiologi? Och skulle Jurassic Park kunna bli verklighet? Bildningspodden beger sig till DNA-forskningens frontlinje och reder ut hur DNA används inom forskningen idag.

    Veckans gäster är MATTIAS JAKOBSSON och ANDREAS NYBLOM. Mattias Jakobsson är professor i genetik vid Uppsala universitet, specialiserad på populationsgenetik och människans evolution. Andreas Nyblom är litteratur- och mediehistoriker vid Linköpings universitet och Stockholms universitet, verksam inom projektet ”Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA”.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

  • Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust.

    ÅSA ARPING är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har framför allt forskat om den svenska romanens och litteraturkritikens framväxt kring 1800-talets mitt, och har intresserat sig en hel del för litteraturhistorieskrivning. Tillsammans med fyra kolleger vid Göteborgs universitet har hon nyligen avslutat ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, som bland annat resulterat i antologin Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (LIR. Skrifter, 2019). Arping är bosatt ett par hundra meter från Västra stambanan, i ett samhälle skapat av SJ.

    ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

    Regissör: Lars In de Betou

    Inläsare: Magdalena In de Betou
    Musik: Oskar Schönning
    Redaktör & producent: Magnus Bremmer

  • Revolutionen 1979 innebar slutet för den iranska monarkin. Missnöjet med shahen Mohammed Reza Pahlavis regim hade pyrt under en längre tid – och i januari 1979 hade upproret från islamister och marxistiska studentrörelser vuxit sig så starkt att monarken tvingades fly landet. Men vem skulle egentligen ta över när monarkin väl var störtad? Här började ayatollah Ruhollah Khomeinis historia. Händelseutvecklingen under revolutionsåret 1979 visade sig bli helt avgörande för Irans politiska framtid och har på många sätt definierat landets moderna historia. Vad var det egentligen som hände? Är det rätt att säga att islamisterna med Khomeini i spetsen kidnappade revolutionen från vänstern? Finns det händelser under 1900-talet som förebådade revolutionen? Och hur utvecklades det islamistiska styret under åren som följde? Bildningspodden återvänder till en av 1900-talets mest dramatiska samhällsomvandlingar.

    Gäster i studion är Rouzbeh Parsi och Hossein Sheiban. Rouzbeh Parsi är historiker, disputerad vid Lunds universitet, nu verksam vid Utrikespolitiska institutet som chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet. Hossein Sheiban är historiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Irans moderna historia.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

  • Den antika, grekiska poeten Sapfo (ca 630-570 f.Kr) är en av litteraturhistoriens mest berömda figurer. Hennes kärleksdiktning har fascinerat läsare i årtusenden och hennes liv på ön Lesbos är mytomspunnet. Men i själva verket vet vi nästan ingenting om Sapfos liv – och hennes diktning har överlevt endast i form av ett mindre antal fantasieggande fragment. Vad kan vi egentligen veta om Sapfo? Genom vilka källor överlevde hennes diktning? När i historien började mytbildningen kring Sapfos person? Vad i hennes poesi är det som gjort den odödlig? Hur låter den på antik grekiska? Och hur kommer det sig att Sapfos liv och kärleksdiktning gav upphov till litterär pornografi redan på 1500-talet? Bildningspodden introducerar en av världslitteraturens giganter.

    Gäster i studion är Niklas Haga och Matilda Amundsen Bergström. Niklas Haga är doktorand i antik grekiska vid Stockholms universitet, översättare och klassisk filolog. Matilda Amundsen Bergström är fil. dr i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerad 2019 på avhandlingen om Som en Sapfo, om tre tidigmoderna poeter och deras relation till bilden av Sapfo.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

  • När pestsmittan härjade som värst i 1300-talets Italien flydde unga, välbeställda människor till en idyllisk landsbygd för att sjunga och dansa tillsammans. Under tiden halverade smittan städernas befolkning. I pestens Europa blev musiken en tvivelaktig flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att finna tröst, söka hopp och bearbeta de fasansfulla upplevelser man antingen bevittnat eller snart själv stod inför. Musikhistorikern Mattias Lundberg lyssnar på toner från en döende värld, som plötsligt blivit skrämmande aktuell.

    MATTIAS LUNDBERG är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning rör huvudsakligen medeltidens och reformationstidens musik, samt kyrkomusik från alla tidsperioder. Lundberg är också verksam som skribent och folkbildare, bland annat med radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" i Sveriges Radio P2, för vilket han tilldelades Stora radiopriset 2015.

    ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

    Regissör: Lars In de Betou

    Inläsare: Magdalena In de Betou
    Musik: Oskar Schönning
    Redaktör & producent: Magnus Bremmer

  • Redan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället? Bildningspodden tar sig an stressbegreppet och dess historia.

    Gäster i studion är Maria Josephson och Mats Lekander. Maria Josephsson är medicinhistoriker, verksam vid Karolinska institutet och Södertörns högskola. Mats Lekander professor vid Stressforskningsinstitutet, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

  • Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok "Tyst vår" från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag.

    Gäster är litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

    Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska.

  • Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. ANNA BLENNOW skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern.

    ANNA BLENNOW är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon avslutade nyligen forskningsprojektet ”Rome and the Guidebook Tradition” om Rom och guidebokens historia, och är också verksam som skribent och essäist.

    ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

    Regissör: Lars In de Betou

    Inläsare: Anna Blennow

    Musik: Oskar Schönning
    Redaktör & producent: Magnus Bremmer

  • Månen har fascinerat människan i tusentals år. Den har gestaltats i allt från grottmålningar till science fiction-filmer. Men vad säger egentligen vetenskapen om detta ödsliga klot? När väcktes tanken på att kunna resa till månen? Hur blev det till slut möjligt? Och var kommer egentligen föreställningar som ”gubben i månen” och den kinesiska månkaninen ifrån? Bildningspodden riktar kikaren mot månens kulturella och vetenskapliga historia.

    Gäster i studion är Anna Blennow och Lars Nordgren. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet och Lars Nordgren är forskare i antik grekiska och forskningssekreterare vid Stockholms universitet.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

    Avsnittsbild: Månens baksida, fotograferad av Apollo 16 i april 1972. Foto: Nasa/Wikimedia commons.

  • Runstenar var vikingatidens minnesmärken, konstverk och reklampelare. Då var de en färgstark närvaro längs landsvägen eller på gården. Idag är de ovärderliga källor till fornordiskt liv. Vilka vikingatida människor förärades med ett monument? Är stenarna kristna eller hedniska? Hur går det egentligen till när man tolkar en runinskrift? Och är det sant att Gustav II Adolfs armé använde runskrift som kodspråk? Bildningspodden reder ut begreppen om ett monumentalt skandinaviskt kulturarv.

    Gäster i studion är Olof Sundqvist, Torun Zachrisson och Henrik Williams. Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Torun Zachrisson är docent i arkeologi vid Stockholms universitet och forskningschef på Upplandsmuseet. Henrik Williams är runolog och professor i nordiska språk vid Uppsala universitet.

    Henrik Williams och Olof Sundqvist har både medverkat i det nyligen avslutade forskningsprojekt om Rökstenen, som visade att stenens budskap kan ha handlat om klimatförändringar. Forskningsresultatet blev en världsnyhet. Hör dem berätta mer i avsnittet.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet.

    Avsnittsbild: Hovgårdsstenen, Wikimedia Commons.

  • Salongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talets Södermalm.

    CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom nyligen med en stor biografi över Carl Michael Bellman – ”Bellman. Biografin” (Albert Bonniers förlag).

    ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

    Regissör: Lars In de Betou

    Inläsare: Magdalena In de Betou.

    Musik: Oskar Schönning/ Carl Michael Bellman

    Redaktör: Magnus Bremmer

  • Så länge det har funnits "främmande makter" har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösning eller cocktailpartyn? Bildningspodden synar diplomatrollen i sömmarna och spårar dess historia.

    Gäster i studion är Magnus Petersson, Susanna Erlandsson och My Hellsing. Magnus Petersson är professor i modern historia vid Institutt for forsvarsstudier i Oslo och även knuten till Nätverket för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Susanna Erlandsson är postdoktor i historia vid Uppsala universitet och tillsammans med Sari Nauman redaktör för den nyligen utkomna antologin "Tillit och diplomati". My Hellsing är forskare i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på monarkins historia.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet.

    Avsnittsbilden visar det nederländska diplomatparet van Kleffens i möte med Eleanor Roosevelt, januari 1946 i London. Foto: APP.

  • "Kom och köp!" har sannolikt ropats på marknadsplatser i århundranden. Men när uppstod egentligen reklamen i sin moderna form? Fanns det reklambyråer på 1800-talet? Hur hänger reklamindustrin ihop med den globala marknadskapitalismens framväxt? Och har reklamen varit en spegel för sin tids värderingar eller en medskapande kraft för framtida ideal? Bildningspodden spårar reklamens tidiga historia – och konstaterar att sexism, stereotypa karaktärer och ett vasst bildspråk har präglat reklambilden sedan mycket länge.

    Gäst i studion är LEIF RUNEFELT, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, specialiserad på äldre tiders konsumtionskultur och i år aktuell med boken Den magiska spegeln. Kvinnan och varan i pressens annonser 1870–1914.

    Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

    Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet.

    Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer