Avsnitt
-
Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som en mossig genre, men är det en nidbild? Vad var det mest radikala med 1700-talets pastoraler? Och hur mycket har antikens pastoraler gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria.
Gäster i studion är Vera Sundin och Anna Blennow. Vera Sundin är litteraturvetare vid Stockholms universitet som skriver på en avhandling om svenska, litterära pastoraler. Anna Blennow är lektor och docent i latin vid Göteborgs universitet, bland annat specialiserad på den antika pastoralen.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk.
SIMON SORGENFREI är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar.” Berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts).
Regissör: Lars in de Betou
Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren.
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
Saknas det avsnitt?
-
Historieböcker är inte längre vår vanligaste källa till att lära oss om historien. Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Varför är vår tid så besatt av historiska fiktioner? Hur mycket genredrag har nutida tv-serier gemensamt med den historiska romanens pionjärverk kring sekelskiftet 1800? Var 1800-talets bild av 1700-talet densamma som vår tids? Och vad betyder det för vår historiesyn idag att vi konsumerar så mycket påhittad historia? Bildningspodden tar tempen på samtida historiska fiktioner och drar linjer till deras historiska föregångare.
Gäster i studion är genusvetaren Kristina Fjelkestam, filmvetaren Tommy Gustafsson och litteraturvetaren Claudia Lindén. Samtalet leds av Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påverkar de regimen, eller drabbar de främst rysk medborgare? Kan de verkligen sätta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen säger om sanktioner och bojkotter i krigstid.
Gäster i studion är Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev är forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, som disputerade 2018 på en avhandling om "shaming", skambeläggande, i internationell politik. Ludmila Pöppel är professor i ryska vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på rysk politisk diskurs.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten – och ser ett 1800-tal med både radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner.
ÅSA BHARATHI LARSSON är konst- och mediehistoriker vid Södertörns högskola och disputerade 2016 på avhandlingen "Colonizing Fever: Race and Media Cultures in Late Nineteenth-Century Sweden".
Regissör: Lars In de Betou
Redaktör: Hedvig Härnsten
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
Sverige är känt – och i vissa avseenden ökänt – för sin neutralitetspolitik. Det nämns ofta att Sverige varit i fred i 200 år, men till vilket pris? De tyska truppernas permittentresor genom Sverige under andra världskriget, på väg hem från det ockuperade Norge, har förföljt den svenska självbilden. Vad innebär det egentligen att vara neutral i politisk mening? Hur hänger det ihop med "alliansfrihet"? Vad kan Hugo Grotius krigsregler från 1600-talet lära oss om neutralitetsprincipen? Och vad betyder Sveriges långa tradition av neutralitet i skuggan av Ukrainakriget och de högaktuella diskussionerna kring ett svenskt medlemskap i Nato?
Gäst i studion är Susanna Erlandsson, postdoktor i historia vid Uppsala universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Hon disputerade 2015 på avhandlingen "Window of opportunity: Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948".
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på konstmarknaden? Reproduktioner, kopior och frågan om äkthet har en lång historia inom konsten. Redan renässanskonstnären Michaelangelo oroade sig för att träsnittet skulle göra hans verk mindre unika. Vad är det som speciellt med ett original och så läskigt med en kopia? Vad kan vi lära oss av konsthistorien? Och är NFT-konst enbart en fluga – eller tröskeln mot en ny epok för konstmarknaden? Studio Anekdot diskuterar konstvärldens hetaste samtalsämne med konsthistorikern Håkan Nilsson.
Håkan Nilsson, konsthistoriker och professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning rör framförallt samtida konst, och han är även verksam som konstkritiker vid Svenska Dagbladet.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Idéerna väckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulärt vetande. Själv höll sig den konflikträdde Darwin helst på behörigt avstånd från all polemik. Men vad var det egentligen som Darwin hävdade? Var fick han sina teorier ifrån? Varför blev världsomseglingen med skeppet Beagle en så betydelsefull upplevelse för den unge naturalisten? Och hur kommer det sig att Darwins tänkande har använts i så radikalt olika syften efter hans egen död? Bildningspodden ger en introduktion till Charles Darwins liv och verk.
Gäster i studion är Emelie Jonsson och Petter Hellström. Emelie är litteraturhistoriker verksam vid Universitetet i Tromsö, Norge, och aktuell med boken "The Early Evolutionary Imagination: Literature and Human Nature" (Palgrave Macmillan, 2021). Petter Hellström är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på vetenskapshistoria, och och disputerade 2019 på avhandlingen "Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy".
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Vad säger man till någon som mist en närstående? Vi famlar ofta efter orden när de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkänsla i dödens skugga. De har förmedlats på ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs på nytt som kommentarer på sociala medier. Men vad betyder de egentligen? Är det bäst att vara uppriktig eller att luta sig mot konventionen? Idéhistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar över konsten att beklaga.
JOHAN FREDRIKZON är doktor i idéhistoria, verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Han är också verksam som skribent och medverkar våren 2022 i en antologi om dödens idéhistoria som kommer ut på Appell förlag. -
Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. Här samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma målet var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestående arv är den smått legendariska serie av folkbildande ”småskrifter” som började ges ut 1888 och utkom i över 500 häften. Ämnena spände från Voltaire till svampplockning, filosofi och konst till politisk opinionsbildning och gödslingsteknik. Vilket var Verdandis viktigaste bidrag till den svenska folkbildningskulturen? Hur kommer det sig att så vitt skilda ämnen ansågs ingå i genomsnittssvenskens allmänbildning? Och är arvet efter Verdandi levande idag?
Veckans gäster är utbildningshistorikern Johanna Ringarp, idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Claudia Lindén. Avsnittet spelades in live inför publik i förlaget Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så angelägna om att hitta särskilda sätt att tala om “verklighetens folk”? Har vi verkligen en polarisering mellan stad och land i Sverige? Och var ligger egentligen det svenska hjärtlandet? Urbanhistorikern Håkan Forsell, statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen och språkforskaren Charlotta Seiler Brylla gäster Studio Anekdot.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme - med antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid.
SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent.
Regissör: Lars In de Betou
Redaktör: Hedvig Härnsten
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet.
Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kvinnliga författare under deckarens guldålder. Karl Berglund är litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur".
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Är det dags att se över riksdagens fyraprocentspärr? Hur kommer gränsen påverka väljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lära oss av historien? Statsvetarna Annika Fredén och Jan Teorell gästar Studio Anekdot. Samtalet leds av Frida Beckman.
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer -
Pompeji är den romerska staden vid Vesuvius fot som år 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. På 1700-talet upptäcktes den försvunna staden, under flera meter aska, och grävdes fram. Sedan dess har Pompeji varit en tidskapsel, en ofattbart välbevarad ruin som på ett unikt sätt lär oss hur antikens städer såg ut. Besökaren kan varandra runt i hela stadskvarter av tavernor, badhus, idrottsarenor och privatbostäder, dekorerade med målningar såväl som graffiti. Men vad vet vi egentligen om Pompeji? Hur såg människors liv i staden ut? Har den äldre arkeologiska forskningen varit för sensationalistisk när den gjort avgjutningar av de som dog i katastrofen? Och hur lyckades det stora svenska forskningsprojektet upptäcka stadens take away-matkultur?
Veckans gäster är Anne-Marie Leander Touati och Henrik Boman. Anne-Marie Leander Touati är professor emerita i Antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, tidigare föreståndare för Svenska institutet i Rom och grundare av det svenska Pompejiprojektet. Henrik Boman är universitetsadjunkt i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, specialiserad på antik arkitektur, och har också varit mångårigt verksam i det svenska Pompejiprojektet.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Lars ”Lasse-Maja” Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. Mindre känt är att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, också under perioder befriade från kriminalitet. I sin självbiografi från 1833 återberättar Lasse-Maja många intima scener med både kvinnor och män. Ömsint samlevnad skildras, men även sådant vi idag skulle tolka som sexuella relationer. Hur kan vi förstå Lasse-Majas sexliv? Med vilka ögon betraktades Lasse-Majas identitet som ömsom man, ömsom kvinna av samtiden? Och hur såg Lasse-Maja själv på sex? Litteraturhistorikern Sam Holmqvist läser Lasse-Majas självbiografi och lyssnar efter sexet i konstpauserna.
SAM HOLMQVIST är doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt (Makadam, 2017) och skriver för närvarande på en biografi om Lasse-Maja.
Regissör: Lars In de Betou
Inläsare: Sam Holmqvist
Redaktör: Hedvig Härnsten
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
Lars "Lasse-Maja" Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. En Robin Hood-figur som iklädd kvinnokläder drog på äventyrliga rövarstråk genom landet – och till slut åkte fast. I 28 år satt sedan Lasse-Maja på Carlstens fästning. Lasse-Majas berömmelse har inte så lite att göra med den egna självbiografin, skriven under fängelsetiden och en av 1800-talets stora bästsäljare. Men mytbildningen kring Lasse-Maja är stor, inte bara för att Lasse-Maja själv var en skrävlare av stora mått. Vad kan vi egentligen veta om Lasse-Maja? Hur mycket av de äventyrliga historierna är sanna? Varför är det så lite känt att Lasse-Maja under stora delar av sitt liv levde som kvinna, också under perioder helt utan kriminalitet? Vad kan självbiografin lära oss om fattiga kvinnors situation under 1800-talet? Bildningspodden ger en introduktion till ett av 1800-talets mest fascinerande livsöden.
Gäst i studion är Sam Holmqvist, doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen "Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt" (Makadam, 2017) och skriver för närvarande på en biografi om Lasse-Maja.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals år framåt i tiden? Frågan sysselsätter just nu internationella organisationer, forskare och till och med konstnärer. Har ord eller symboler störst chans att kunna föra fram budskapet? Vilka material överlever bäst över tid? Och vad kan vi lära oss av historiska försök att varna framtida generationer om farligheter, som exempelvis sarkofagernas förbannelser? Studio Anekdot djupdyker i slutförvaringens hisnande kommunikationsutmaningar.
Gäster i studion är Ola Wikander och Anna Storm. Ola Wikander är språk- och religionshistoriker vid Lunds universitet och författare till bland annat Ett hav i mäktig rörelse (Nordstedts, 2019). Han anlitades 2015 av Svenskt Kärnbränslehantering AB (SKB) för att studera utmaningarna med att överföra information om slutförvar för radioaktivt avfall till framtida generationer. Anna Storm är professor i teknik och social förändring vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund inom teknikhistoria och har även ägnat sig åt industrihistoria och industriellt kulturarv.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Klippning: Anna Allergren
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten.
Gäst i studion är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han är aktuell med essäsamlingen "I förnuftets skugga. Essäer om Nietzsches filosofi" och som medredaktör till Nietzsches samlade skrifter, ett utgivningsprojekt som pågått i över 20 år och just kommit till sitt slut med det sista bandet ”Efterlämnade anteckningar”. Båda titlarna utkommer på Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. - Visa fler
