Avsnitt
-
Få moderna fenomen är så romantiserade som storstaden. Västerländska metropoler som New York och Paris blir ofta föremål för populärkulturella drömmar och nostalgiska blickar mot en svunnen guldålder. Men stadens världshistoria är i själva verket en komplicerad, mångtusenårig och i högsta grad global process, som sträcker sig ända tillbaka till civilisationens begynnelse. Vad är egentligen en stad? Hur gammal är den äldsta, ännu levande staden? Finns det någon universell kvalitet som är gemensam för alla städer? Och kommer pandemins folktomma städer att förändra vår syn på stadsmyllret?
Gäst i studion är Håkan Forsell, professor i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på urbanhistoria. Dessutom författare, kulturskribent och poddare – driver sedan 2013 den populära podcasten Staden tillsammans med arkitekturjournalisten Dan Hallemar. Aktuell med skriften ”Den föränderliga staden”, del av Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2020.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer -
Jakten på ett vaccin för covid-19 har varit en akut fråga ända sedan influensan förvandlades till en global pandemi. Att människan utvecklar immunitet mot vissa sjukdomar är en mångtusenårig kunskap – men när utvecklades egentligen det första moderna vaccinet? Hur snart började balansgången mellan folkhälsans bästa och riskerna för att enskilda personer utvecklar allvarliga biverkningar bli en seriös läkaretisk och politisk fråga? Och vad kan 18- och 1900-talets stora vaccinationer lära oss i vägvalen under den nuvarande pandemin?
Veckans gäster är Motzi Eklöf och Maria Josephson. Motzi Eklöf är medicinhistoriker och förläggare, som bland annat forskat på smittkoppsvaccinationen i Sverige under 1900-talet och skrivit boken "Variola & vaccinia: om massvaccination och folkhälsopolitik, vaccinforskning och läkaretik" (Exempla, 2016). Maria Josephson är medicinhistoriker, disputerad vid Uppsala universitet, nu verksam vid Södertörns högskola och Karolinska institutet.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer -
Saknas det avsnitt?
-
Vad innebär det att vara fri? Redan de gamla grekerna satte fingret på ett tillstånd av att vara befriad från förtryck, men när uppstod egentligen det moderna frihetsbegreppet? Och vad går det ut på? Är friheten individuell eller kollektiv? Handlar verklig frihet om att få leva sitt liv som man vill eller om att få vara delaktig i att forma samhället? Är vi inte alltid fria på någon annans bekostnad? Och har dagens debatt förenklat liberalismens historiska tankegods om friheten? Bildningspodden botaniserar i frihetsbegreppets historia och diskuterar dess möjligheter i vår egen tid.
Gäster i studion är Lena Halldenius och Nina Björk. Lena Halldenius är filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Nina Björk är författare, skribent och fil. dr i litteraturvetenskap.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Inspelningsteknik: Peter Roslund, Lunds universitet.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Arbetarrörelsen har sedan snart 150 år organiserat arbetarklassen politiskt och fackligt. Den växte fram som internationell, socialistisk rörelse under 1800-talet, men de ideologiska rötterna kan spåras ända tillbaka till Franska revolutionen och industrialismens tidigaste skeden. I Sverige växte arbetarrörelsen under första halvan av 1900-talet till en ofantlig samhällsrörelse. Med bas i det socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen (LO) samlade den allt ifrån ungdomsföreningar och folkparker till begravningsbyråer. Hur fick arbetarrörelsen en så stark ställning i Sverige? Vilken betydelse hade folkbildningsidealen och den starka arbetarkulturen? Vilka är de historiska milstolparna internationellt? Och går det ens att tala om en arbetarrörelse i dagens politiska landskap?
Gäster i studion är Ulf Bjereld, Petra Pauli och Olle Edström. Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap och aktiv socialdemokrat. Petra Pauli är historiker, disputerad på en avhandling om karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen. Olle Edström är professor emeritus i musikvetenskap, som bland annat forskat på folkrörelsernas och arbetarkulturens musik. Alla tre är verksamma vid Göteborgs universitet, där också podden spelats in.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren.
Inspelningsteknik: Pär Nordlund, Göteborgs universitet.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Vid början av 1900-talet började modernistiska poeter att skriva dikter från tunnelbanans plattformar och tåg. Tunnelbanedikten har sedan dess vuxit till en lika oväntad som tongivande lyrisk genre, med rötterna djupt rotade i den litteraturhistoriska underjorden. Litteraturvetaren Emma Eldelin tar tunnelbanan genom 1900-talets lyrik.
EMMA ELDELIN är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och författare till "Att slå dank med virtuositet – Reträtten, sysslolösheten och essän". Eldelin forskar för närvarande om hur olika rum för resande och transporter i samtiden fungerar som litterära miljöer och utmanar traditionella föreställningar om skrivande, författarroller och litteraturens former.
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Regissör: Lars In de Betou
Inläsare: Magdalena In de Betou
Musik: Oskar Schönning
Redaktör & producent: Magnus Bremmer -
Som privatperson sägs han ha varit tråkig, sjukligt rutinbunden och ätit senap till all mat. Som filosof blev han redan under sin egen livstid en av världens mest berömda tänkare. Den tyske upplysningsfilosofen Immanuel Kant (1724-1804) använde människan som mått på all kunskap och filosoferade inom alla discipliner, från moralfilosofi till kunskapsteori och estetik. Genom att finna en öppning i gränslandet mellan rationalismen och empirismen banade han på egen hand väg för den moderna filosofin. Men vad går Kants tänkande ut på? Vad säger hans idé om det "kategoriska imperativet" om hur vi ska handla som människor? Vad betyder begreppet "tinget-i sig" och vad säger det om vår kunskap om världen? Och vad kan Kants tänkande säga oss idag? Bildningspodden introducerar en av filosofihistoriens superstjärnor.
Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola, specialiserad på estetisk teori, tysk idealism, fenomenologi och kritisk teori. Wallenstein är också översättare och har översatt en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Kants skrifter.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Frida Kahlo (1907-1954) hör till 1900-talets mest ikoniska konstnärer. Hennes konstnärskap är lika erkänt som hennes liv är mytomspunnet. Med sina självporträtt bröt Kahlo ny mark för den moderna porträttkonsten och vad som var möjligt att uttrycka på en duk. Men hur ska vi betrakta Kahlos surrealistiska självbilder idag? Vilket är hennes viktigaste arv till samtidskonsten? Och hur mycket är egentligen sant i mytbildningen kring Kahlo?
Veckans gäster är Parasto Backman, Eva Zetterman och Jessica Sjöholm Skrubbe. Parasto Backman är lektor i grafisk design på Konstfack och är verksam som grafisk formgivare. Eva Zetterman är docent i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet och disputerad på avhandlingen Frida Kahlos bildspråk (2003). Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konsthistoria vid Stockholms universitet.
Avsnittet spelades in på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet, Frescati, i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Evenemangskoordinator och redaktör: Anna Frykholm.
Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren.
Ljudteknik: Henrik Nordgren -
På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. De kom direkt från universiteten och blev experter i frågeprogrammen – men också programledare, scriptor, redaktörer, scenografer och nöjeschefer. Hur kom det sig att lärda akademiker blev ansvariga för tv-underhållning? Och vad var det egentligen som hände sen? Historikern Johan Östling stiftar bekantskap med akademikerna bakom kulisserna under televisionens första guldålder.
JOHAN ÖSTLING är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Bland hans nyare publikationer märks böckerna Humboldt and the Modern German University (2018), Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia (2020). Östling medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet och tidskriften Respons. Föreliggande essä springer ur ett pågående forskningsprojekt om humaniora i efterkrigstidens offentlighet.
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Regissör: Lars In de Betou
Inläsare: Magdalena In de Betou
Musik: Oskar Schönning
Redaktör & producent: Magnus Bremmer -
Att framställa bilder med syfte att upphetsa och väcka lust är en företeelse lika gammal som civilisationen själv. Konstens och litteraturens historia är full av erotiska skildringar. Men var går egentligen gränsen till det vi kallar pornografi? Går det en rak släktlinje från dagens porrsajter till 1800-talets pornografiska museer och medeltida arabiska sexmanualer? Är det sant att pornografi är mer tillgängligt idag än någonsin tidigare? Och vad kan pornografin egentligen säga om människors uppfattning om sex? Bildningspodden blickar tillbaka på pornografins historia och försöker förstå porrens roll i dagens samhälle.
Gäster i studion är Klara Arnberg, Pernilla Myrne och Anna Hultman. Klara Arnberg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och har bland annat forskat om den svenska porrbranschen. Pernilla Myrne är forskare och lektor i arabiska vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på medeltida arabiska sexmanualer. Anna Hultman är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, där hon skriver på en avhandling om svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talen.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Ljudproduktion: Henrik Nordgren -
Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till? Historiskt brukar den dateras till ett par symboliska händelser i slutet av 60-talet, men det var egentligen en betydligt längre och mer komplicerad process. Vad kan du-reformen säga om samhällets modernisering? Hur svensk är den här historien? Och hur ska vi tolka det nya, hett omdebatterade "ni-andet"?
Gäster i studion är Ingela Tykesson, Lena Lind Palicki och Catrin Norrby. Ingela Tykesson är docent i svenska vid Södertörns högskola och författare till avhandlingen Samtal i butik. Lena Lind Palicki är fil. dr och lektor i svenska vid Stockholms universitet, språkvårdare och språkskribent i Svenska Dagbladet. Catrin Norrby är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Ljudproduktion: Henrik Nordgren -
Fredrika Bremer (1801-1865) var romanförfattare, feministisk föregångare och samhällsreformator. Med tiden blev hon också världsresenär, något som inte var helt självklart för den tidens kvinnor. Hennes populära reseskildringar nådde en enorm publik både i Sverige och utomlands. Men sina resor i England sammanfattade Bremer istället i en radikal följetong i Aftonbladet. Med skarp blick bevittnade hon alltifrån koleraepidemin, fattigskolor och barnarbete i Manchesters fabriker till Londons herrklubbar och drottning Victorias nya hundkojor. Hon följde kommunismens framväxt – och hennes försvar för kvinnosaken och arbetarrörelsen blev bara starkare. Carina Burman följer i Bremers fotspår och ser en politisk skribent ta form.
CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur och författare till bland annat en stor biografi över Fredrika Bremer, "Bremer. En biografi" (2001, Albert Bonniers förlag).
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Regissör: Lars In de Betou
Inläsare: Magdalena In de Betou
Musik: Oskar Schönning
Redaktör & producent: Magnus Bremmer -
Gayatri Chakravorty Spivak är litteraturhistorikern som blev en av den postkoloniala teorins nyckeltänkare. Hennes tankar om priviligierade, västerländska rösters komplicerade roll i representationen av de som saknar en röst, har varit lika inflytelserika som de har blivit missförstådda. Vad är det egentligen Spivak säger i sin klassiska text ”Kan den subalterna tala?” från 1983. Vilken roll har hon spelat i framväxten av det som idag kallas för identitetspolitik? Och hur kan vi använda hennes idéer för att bättre förstå varandras erfarenheter? Bildningspodden introducerar en av det sena 1900-talets mest inflytelserika tänkare.
Gäster i studion är PAULINA DE LOS REYES, MIKELA LUNDAHL HERO och JULIA WILLÉN. Paulina de Los Reyes är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Mikela Lundahl Hero är idéhistoriker vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Julia Willén är doktorand i migration och etnicitet vid Linköpings universitet.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Ljudproduktion: Henrik Nordgren
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Vid vilken ålder börjar hjärnan tröttna på att lära sig nya saker? Och vad kan egentligen en labbråtta lära oss om föräldraskap? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet.
Veckans gäster är HATICE ZORA och CHRISTIAN BROBERGER. Hatice Zora är postdoktor i lingvistisk, specialiserad på neurolingvistik, verksam vid Stockholms universitet. Christian Broberger är professor i neurokemi, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Avsnittet spelades in live inför publik på konsthallen Accelerator.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden", Livre de la Cité des Dames från år 1405, angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids alla nidbilder och hätska ord om kvinnor. I dess ställe bygger hon en allegorisk stad där varje byggsten består av en exemplarisk kvinna från historien, samtiden eller mytens värld. Litteraturhistorikern Matilda Amundsen Bergström berättar de Pizans unika livshistoria – och förklarar hur ett verk som "Kvinnostaden" alls var möjligt år 1405.
MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM är fil. dr i litteraturvetenskap, verksam vid Köpenhamns universitet. Hon disputerade 2019 vid Göteborgs universitet på avhandlingen "Som en Sapfo. Publiceringsstrategier, självframställning och retorik hos tre tidigmoderna kvinnliga författare".
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Regissör: Lars In de Betou
Inläsare: Magdalena In de Betou
Musik: Oskar Schönning
Redaktör & producent: Magnus Bremmer -
Skyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden under 1900-talet. I populärkulturen och litteraturen är det symbolen framför andra för det urbana livets kommersiella lockelser och ytliga konsumtionskultur. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Vilka byggnadstekniska, kapitalistiska och kulturella faktorer krävdes för att de upplysta glasen skulle inta västvärldens stadsgator? Hur medvetna var det tidiga 1900-talets fönsterskyltare i sina förförelsetaktiker? Vilken betydelse av skyltfönstret haft för våra föreställningar om moderniteten?Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag?
Bildningspodden spanar in skyltfönstrets historia med ORSI HUSZ, CAROLINE HAUX och FREDRIC BEDOIRE. Orsi Husz är docent och universitetslektor i ekonomisk-historia vid Uppsala universitet, disputerade på en avhandling om Nordiska kompaniet och har forskat mycket om konsumtion. Caroline Haux är forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på konsumtion och nya medier i den moderna litteraturhistorien. Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria, hedersledamot av Konstakademien och författare till en mängd böcker om Stockholms historia.
Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer.
Gäster i studion är Anna Bohlin och Carina Burman. Anna Bohlin är litteraturvetare och Bremer-forskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Carina Burman är författare, kritiker och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, som 2001 utkom med "Bremer. En biografi" på Albert Bonniers förlag.
Avsnittet publicerades ursprungligen i december 2015.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch?
Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons, 2017).
Avsnittet publicerades ursprungligen i oktober 2017.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och hur levde hon i Rom?
Veckans gäster är Elisabeth Wåghäll Nivre, Joakim Scherp och Stefano Fogelberg Rota. Elisabeth Wåghäll Nivre är professor i tyska vid Stockholms universitet och har forskat på biografier och andra historiska beskrivningar av drottning Kristina. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet och specialiserad på stormaktstiden. Stefano Fogelberg Rota är litteraturvetare vid Uppsala universitet och disputerade 2008 på avhandlingen ”Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna”.
Avsnittet publicerades ursprungligen i februari 2017.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil? Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar?
Veckans gäster är Moa Ekbom och Anders Cullhed. Moa Ekbom är universitetslektor i latin och programkoordinator för Liberal arts-programmet vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2014 vid Uppsala universitet på en avhandling om Sortes Vergilianae, en spådomskonst som utgick från Vergilius verk. Anders Cullhed är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på senantik litteratur, och mångårig litteraturkritiker i Dagens Nyheter.
Avsnittet publicerades ursprungligen i februari 2017.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok ”Tyst vår” från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag.
Gäster är litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin.
Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska – och publicerades första gången den 10 mars 2020.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. - Visa fler
