Avsnitt
-
Sonja Åkesson skildrade folkhemmets baksida – köksgolv, äktenskap, klass och ensamhet. Med svart humor och vardagsnära språk förnyade hon svensk poesi. Hon slog igenom på 1960-talet med diktsamlingen Husfrid, där "Äktenskapsfrågan I–II" ingår. Dikten blev en feministisk klassiker och en del av Sveriges kulturkanon. Sonja Åkesson dog 1977, men hennes texter lever vidare och fortsätter att beröra nya generationer.
-
Martha Gellhorn var en av 1900-takets mest inflytelserika krigskorrespondenter. Hon rapporterade från några av världens största konflikter, från spanska inbördeskriget till landstigningen i Normandie under andra världskriget. I stället för att skildra strategi och militära framgångar skildrade hon hur kriget drabbade civila. Hon skrev om människor på flykt, barn på sjukhus och samhällen i spillror. Martha Gellhorn trotsade både militära restriktioner och sin make Ernest Hemingway för att nå frontlinjen. Hennes direkta och osentimentala stil kom att forma modern krigsjournalistik.
-
Saknas det avsnitt?
-
En dag får den amerikanska biologen Rachel Carson ett brev från en vän som berättar att det ligger fullt med döda fåglar i trädgården. Marken har besprutats med bekämpningsmedlet DDT. Kan det finnas ett samband? Med boken "Tyst vår", utgiven 1962, visar Rachel Carson att svaret är ja. Bekämpningsmedel skadar inte bara insekter utan även andra djur och människor. Boken förändrar lagstiftningen i USA och blir startskottet till den moderna miljörörelsen. Men Rachel Carson får också svidande kritik från kemiindustrin. Programmet är en bearbetad version från 2018.
-
Wilhelmina von Hallwyl samlade på allt från konsthistoriska dyrgripar till toapapper. Till och med hennes största livstrauma finns katalogiserat lika neutralt och noggrant som hennes övriga 50 000 sparade föremål. För att hon skulle få plats med sina samlingar byggdes ett så kallat privatpalats på Hamngatan i Stockholm: över 40 rum och 2 000 kvadratmeter. Efter hennes död blev det till Hallwylska museet, som öppnade 1938.
-
Nikola Tesla ville ge världen ljus, kraft och trådlös kommunikation. När han kommer till New York 1884 bär han på en idé som kan förändra världen: ett elsystem byggt på växelström. Men hans vision hotar Thomas Edisons affärer, och snart bryter ett smutsigt krig ut om vilken teknik som ska elektrifiera framtiden. Om uppfinningar, genialitet och priset för att ligga före sin tid. Bearbetad version av ett program från 2019.
-
Berättelsen om Adolf Ludvig Badin är en ovanlig och komplex resa genom 1700-talets värld. Som barn förs han från den karibiska ön Saint Croix till det svenska hovet, där han ges till drottning Lovisa Ulrika. Han växer han upp i en miljö präglad av upplysningstidens idéer och får en uppfostran där samtida tankar om natur, frihet och lärande prövas. Badins liv utspelar sig under en period då Sverige också försöker etablera sig som kolonial aktör. Hans bevarade anteckningar ger en ovanlig inblick i en människas liv i denna miljö - en röst som sällan hörs i de historiska källorna.
-
Anna Politkovskaja var journalisten som vägrade vända bort blicken. När kriget i Tjetjenien rasade reste hon dit för att skildra övergrepp, tortyr och civila liv som slogs i spillror. Hon blev en av få oberoende röster i Putins Ryssland. Hoten mot henne trappades upp. Hon greps, utsattes för en skenavrättning och förgiftades, men fortsatte rapportera. Den 7 oktober 2006 sköts hon till döds i sitt trapphus. Ett mord som skakade världen – och väcker frågor som lever kvar. Bearbetad version av ett program från 2023.
-
Johannes Gutenberg förändrade världen när han i mitten av 1400-talet utvecklade tekniken för att trycka och massproducera böcker. Kunskap blev nu tillgängligt för alla. Här skildras hans boktryckarteknik, konflikterna som hotade hans livsverk och hur tryckta böcker spred kunskap till fler. När böcker inte längre var en lyxvara för några få lades grunden för renässansen, demokratin och nya sätt att dela idéer. Programmet är en bearbetad version av "Johannes Gutenberg – medierevolutionens fader" från 2022.
-
Lennart Hellsing blev en av Sveriges mest inflytelserika barnboksförfattare genom att bryta med traditionens moraliserande ton och i stället sätta fantasin i centrum. Med lekfulla rim, absurda figurer och språklig rytm skapade han en ny syn på barnlitteratur – där barnets perspektiv stod i fokus. Samtidigt mötte han hård kritik för sitt “nonsens”. Idag ses hans verk som banbrytande och avgörande för hur vi förstår barns rätt till kultur och kreativitet.
-
När den unge psykiatern Douglas Kelley får full tillgång till nazismens toppskikt i Nürnberg vill han lösa gåtan hela världen ställer sig: hur blir människor kapabla till massförintelse? Genom intervjuer, tester och framför allt mötena med Hermann Göring når han en slutsats som chockerar efterkrigstiden – att dessa män inte är galna, utan skrämmande normala. Hans upptäckter och hans eget dramatiska livsöde är både omstörtande och oförglömliga.
-
Agatha Christie har trollbundit världen med sina smarta pusseldeckare, ikoniska karaktärer och sitt eget liv. Hon var en av 1900-talets mest lästa författare och skaparen av tidlösa figurer som Hercule Poirot och Miss Marple. Vi följer Agatha Christies väg från en fantasifull barndom till en hyllad och världsberömd deckardrottning. Vi får höra om hennes succéer, livskriser och det mystiska försvinnandet som fascinerat i generationer. Programmet är en bearbetad version av "Agatha Christie - deckardrottning" från 2025.
-
Vem var Vladimir Nabokov – fjärilsforskaren och exilaristokraten? Och hur blev hans roman ”Lolita” en av världslitteraturens mest missförstådda böcker? Vladimir hade en adlig uppväxt i Sankt Petersburg, men tvingades leva i exil i USA. Vladimirs erfarenheter av olika livsöden och förluster kom att forma romanen Lolita. Det är en komplex, missförstådd och djupt antitotalitär berättelse som fortfarande väcker starka reaktioner, inte minst i samband med Epstein-skandalen.
-
Sommaren 1953 inleds en hemlig operation i Iran. Med propaganda, mutor och organiserade upplopp försöker CIA och brittisk underrättelsetjänst påverka utvecklingen i landet och statsminister Mohammad Mosaddeqs framtid vid makten. Två år tidigare har Mosaddeqs beslutat att nationalisera Irans olja, som länge kontrollerats av brittiska intressen. Det gör honom populär hos många iranier och till en symbol för självständighet. Samtidigt växer oron hos både shahen och västmakterna. Konflikten om oljan utvecklas till en internationell maktkamp och de dramatiska dagarna i Teheran förändrar Irans historia. Programmet är en bearbetad version av "Mohammad Mosaddeq - den gråtande demokraten" från 2019.
-
Från barndomens fattigdom i Mellanvästern till Hollywoods absoluta topp – Walt Disney formade en helt ny konstart. Genom Musse Pigg, Snövit och banbrytande teknik lyfte han animerad film till nya höjder. Här möter vi både den visionära berättaren och den kontroversiella företagsledaren. Hör om genidrag, motgångar och ett arv som ännu präglar vår kultur. Walt Disney är dessutom ohotad rekordhållare i antalet Oscarsstatyetter: 22 statyetter och 4 hederspriser.
-
Den 15 januari 1919 mördades en av den tyska socialdemokratins stjärnskott, Rosa Luxemburg. Hennes liv hade präglats av kamplust. Rosa Luxemburg var nationalekonom, socialist, kommunist, revolutionär, teoretiker och en enastående talare. Vi följer hennes resa från det polska familjehemmet till Berlins politiska centrum. Vi möter agitatorn som trotsade kriget, skapade splittring i sitt eget parti och fortsatte kämpa för arbetarklassens rättigheter. Programmet är en bearbetad version från 2018.
-
Hon var svart, queer och ett gitarrgeni som bröt ny mark långt före Elvis Presley och Little Richard. Sister Rosetta Tharpe slog igenom på 1930‑talet med sin elgitarr och sin kraftfulla röst som förenade gospelns glöd med rockens rytm. Trots rasism, motgångar och förbjuden kärlek fortsatte hon att tänja gränser och skapa musik som inspirerade generationer av rockikoner.
-
När unga Ingegerd Olofsdotter inte fick gifta sig med Olav den Helige trotsade hon sin far Olof Skötkonung och fördes i stället mot sin vilja till Kievriket. Där växte hon till en inflytelserik storfurstinna vid Jaroslav den Vises sida. Hon bygde upp landet och blev helgonet Anna av Novgorod. I dag har hennes arv fått ny kraft – som en påminnelse om Ukrainas europeiska rötter och självständiga historia.
-
Peter Norman tog silver i OS i Mexico City 1968. Men det som gör honom till en del av idrottshistorien är hans stöd till Tommie Smiths och John Carlos protest mot rasförtrycket i USA. Norman blev efter händelsen utfryst hemma i Australien och portades från kommande OS, men hans vänskap med Smith och Carlos levde vidare. Decennier senare fick han upprättelse – och hans agerande har erkänts som ett uttryck för civilkurage.
-
Möt Pierre de Coubertin, mannen bakom de moderna olympiska spelen. Hans tanke var att idrott kunde förena människor och skapa fred. I en tid där fredstanken växte sig stor hos många, bland andra lyckades Alfred Nobel med sitt Nobelpris och Pierre de Coubertin med att återuppliva de olympiska spelen. Hör en berättelse om envishet, visioner, konflikter, skandaler och triumfer – från Aten 1896 till succén i Stockholm 1912. Och under OS 1912 vann Pierre de Coubertin till och med en guldmedalj i OS-grenen litteratur.
-
Den första december 1955 satte sig Rosa Parks på bussen hem från jobbet. När hon vägrade lämna plats åt en vit man tillkallades polis och hon greps. Rosa Parks framställs ofta som en trött kvinna som av en slump satte sig till motvärn. Hennes berömda protest 1955 var dock kulmen på ett långt politiskt engagemang. Vi får följa hennes väg från en barndom präglad av rädsla och segregation till ett livslångt arbete för rättvisa. Hennes mod blev startskottet för en massrörelse som förändrade USA.
- Visa fler
